I år är det 30 år sedan vi utsågs till ett nationellt resurscentrum för teknikundervisning i skolan. Det har varit tre innehållsrika decennier där vi sett teknikämnet befästa sin position i skolan och successivt justera sin identitet. Under denna tid har CETIS varit med och bidragit till både förändring och förvaltning, ofta i samarbete med andra aktörer.
I denna min sista ledare som föreståndare för CETIS vill jag passa på att både skryta och reflektera över vår verksamhet under först Thomas Ginners ledning och sedan min.
CETIS i backspegeln
När CETIS startade var det som ett projekt vid Linköpings universitet. Det dröjde ett par år innan vi utsågs till ett nationellt centrum av regeringen. Då hade den visionäre Thomas redan startat några av de strategiska verksamheter som har varit så betydelsefulla under de kommande årtiondena: nationella konferenser, ett enkelt nyhetsbrev, ett nationellt nätverk för lärarutbildare i teknik.
Perioden 1995–2005 var en tid av pionjäranda i teknikundervisningen. Ny mark skulle brytas. Ibland fanns det pengar i utbildningssystemet. Skolverket och Myndigheten för skolutveckling kunde få friska medel för att till exempel utveckla NT-undervisningen eller där CETIS kunde skapa fortbildningskurser som ”Tekniken lyfter”, en fempoängare av den typen som blev förlaga till dagens lärarlyftskurser. Thomas såg till att teknikämnet inte glömdes bort när det satsades nationellt – vilket annars var lätt hänt. CETIS konferenser blev smältdeglar för nya idéer och platser där ballonger sågs stiga till skyarna, och ibland också punkteras. Så småningom började ett modernt teknikämne tona fram.
Därefter följde en period av konsolidering. För CETIS del handlade det om att fortbilda, bevaka, markera, synas, utveckla. Vi fick rätten att ”försvenska” Nuffield Foundations undervisningsmaterial för skolorna och döpte det till ”Teknik Tillsammans”, inspirerade UR att göra TV-serien ”Hela apparaten”, våra konferenser rullade på och vårt nyhetsbrev utvecklades.
När Thomas ”hade vaktavlösning” 2013 och lämnade över föreståndarskapet till mig, skedde det i en tid när teknikämnet var etablerat i skolans värld, men det fanns brister som kom till ytan. Samtidigt ledde dessa insikter till mycket gott. Jag vill exemplifiera CETIS roll i detta med ett par löst hållna händelsekedjor.
Våra egna undersökningar ”Teknik i 100 skolor” fångades upp i ett samarbete med Teknikföretagen. Tillsammans publicerade vi en enkätbaserad rapport, ”Teknikämnet i träda”, 2012. Kanske var det den som ledde till att Skolinspektionen genomförde en granskning av teknikundervisningen 2014, ”Gör det osynliga synligt!”, där man belyste att eleverna inte fick möta tillräckligt med teknikundervisning. Och när de gjorde det var det för mycket ”oreflekterat görande” och två av målen berördes knappast. Detta, i sin tur, ledde till att Skolverket bad CETIS skriva fram en kompetensutvecklingsmodul kring dessa båda mål, vars namn blev ”Teknikens förändring och dess konsekvenser”. För att konkretisera den modulens innehåll tog vi fram vårt andra egna inspirationsmaterial i serien Teknik Tillsammans: ”Stad i förändring” för mellanstadiet.
I samma veva drog vi i gång kampanjen ”Tänk 200!”. Den handlade om att teknikämnet borde få ett eget timplaneutrymme, som vilket annat eget skolämne som helst. Den 30 november 2017 beslöt regeringen att Teknik fick 200 egna undervisningstimmar i grundskolan. Nu var vårt skolämne fullt moget – åtminstone i styrdokumenten. Som en följd av detta tog vi fram ytterligare ett inspirationsmaterial, där vi ville visa hur man kunde fördela undervisningsinnehållet över nio skolår. Det döptes följaktligen till ”200 timmar Teknik” och vi vet att det används i flera lärarutbildningar.
Ändrad strategi
Från 2015 och framåt har CETIS ändrat lite i sin strategi. Vi har blivit mer nationella genom att vi knutit till oss fyra duktiga medarbetare från andra lärosäten. Dessutom har vi förstärkt våra administrativa och kommunikativa delar. Ekonomisk kris i kommunerna och en pandemi har gjort att våra konferenser har fått läggas för fäfot. Vi har i stället fokuserat på att öka vår lokala och regionala närvaro, satsat mer på vår hemsida och annan kommunikation, lagt tid på att både revidera gamla och skapa nya inspirationsmaterial, som till exempel våra ”Röda trådar” om teknikundervisningens progressionslinjer, ”Teknikundervisning om de globala målen” och ”Teknikområden för förskolan”. Mer kommer.
Vi vet nu att Teknik är ett etablerat skolämne, men att det brottas med landets lägsta grad av behöriga lärare. Det bekymrar fler än CETIS. Kompetensutvecklingsbehovet, eller -skulden, är stort! Vi möter det genom att försöka inspirera och påtala vikten av teknisk bildning.
CETIS i spåkulan
Efter sommaren lämnar jag över föreståndarskapets stafettpinne till Charlotta Nordlöf. Hon har redan arbetat med CETIS i flera år. Det kommer bli mycket bra. Tro mig!
I spåkulan är det annars just nu lite dimmigt… Jag tycker mig se att teknikundervisningens roll kommer fortsätta vara i många aktörers blickfång och betraktas som ett allt viktigare skolämne. Vad kommer ske kring STEM under de närmaste åren? Åh, dimman tätnar! Vänta! Behörighetskrisen ser ut att leda till en ny positiv händelsekedja, där regeringen satsar på ett omfattande Lärarlyft i Teknik, vilket gör att CETIS och lärosätena får mycket att göra och… va? År 2033 får teknikämnet 400 timmar i timplanen! Succé! Oj, nu blev det otydligt igen. Men, fortfarande finns ett glödande ljus i spåkulans mitt. Det lyser om CETIS!
Claes Klasander
Förståndare, CETIS – några månader till
CITAT: Så småningom började ett modernt teknikämne tona fram.
