福利姬

Detta forskningsprojekt unders枚ker hur "administrativ kapacitet" p氓verkar svenska kommuners f枚rm氓ga att inf枚ra effektivitetsh枚jande innovationer, s盲rskilt v盲lf盲rdsteknik som digital nattillsyn inom 盲ldreomsorgen. Projektet avser utveckla ett m氓tt p氓 administrativ kapacitet och unders枚ka hur denna p氓verkar kommuners mottaglighet f枚r v盲lf盲rdsteknik. Tidigare forskning visar att st枚rre kommuner 盲r mer ben盲gna att inf枚ra innovationer, men mekanismen bakom denna storlekseffekt 盲r oklar. Projektet f枚rs枚ker konstruera ett nytt index baserat p氓 registerdata fr氓n SCB som m盲ter administrativ kapacitet genom utbildning, erfarenhet, storlek p氓 administrativa kontor och specialiserade yrken. Detta index anv盲nds sedan i regressionsmodeller f枚r att analysera inf枚randet av v盲lf盲rdsteknik p氓 kommunniv氓. Projektet f枚rv盲ntas ge insikter om vilka faktorer som 盲r avg枚rande f枚r t.ex. framg氓ngsrik implementering av tekniska innovationer.

Deltagande forskare: Gissur 脫 Erlingsson, Andreas Bergh (Lunds universitet) och Lovisa Persson (H枚gskolan Kristianstad)

Internationell forskning uppm盲rksammar tilltagande polarisering i v盲rderingar mellan inv氓nare som bor i v盲xande storstadsregioner och de som bor i krympande avfolkningsregioner. 脛ven om exempel finns fr氓n andra l盲nder har fr氓gan om polarisering mellan stad och land fr盲mst f氓tt uppm盲rksamhet i anslutning till Frankrikes presidentval 2012, USA:s presidentval 2016 och Brexit-omr枚stningen 2016. I alla dessa fall har en distinkt polarisering mellan storstadsregioner respektive glesbygd observerats i samband med att antietablissemangsr枚relser frodats i dessa l盲nders mer rurala omr氓den.

I svensk samh盲llsdebatt antas ofta att en s氓dan stad-landpolarisering g盲ller ocks氓 h盲r. Det 盲r dock inte alls givet. 脜 ena sidan talar vissa faktorer f枚r att Sverige skulle kunna vara mindre ben盲get 盲n andra l盲nder att polariseras l盲ngs stad-landdimensionen, framf枚r allt att vi har ett v盲sentligt annorlunda politiskt system 盲n till exempel Frankrike, Storbritannien och USA, samt att Sverige historiskt sett haft en j盲mf枚relsevis h枚g ambition om att utj盲mna klyftor mellan individer, generationer och 鈥� inte minst 鈥� olika geografiska delar av landet. 脜 andra sidan har svensk urbanisering gjort att vi f氓tt kraftigt v盲xande storstadsregioner, en 枚kad inkomstspridning samt stigande problem med att uppr盲tth氓lla kvaliteten p氓 v盲lf盲rden i vissa delar av landet. Dessa saker skulle kunna tala f枚r att polariseringen 盲r minst lika tydlig i Sverige som i andra l盲nder. Sammantaget finns med andra ord faktorer som pekar i olika riktningar. Mot bakgrund av att det i dag saknas systematisk kunskap om stad-landpolarisering i Sverige 盲r forskningsprojektets syfte att 枚ka kunskapen om geografisk polarisering i Sverige?

Projektet p氓g氓r 2021鈥�2024 och finansieras av L盲nsf枚rs盲kringars forskningsfond. Projektet leds av Gissur 脫 Erlingsson. 脰vriga projektmedlemmar 盲r Andreas Bergh, Maria Brand茅n, Emanuel Wittberg och Richard 脰hrvall.

Pandemier utg枚r ett globalt hot, vilket bland annat manifesterades genom Covid-19-pandemin, vars sociala och ekonomiska konsekvenser varit enorma. Det 枚verl盲gset mest effektiva s盲ttet att f枚rebygga och bek盲mpa pandemier 盲r genom vaccinering. Det f枚ruts盲tter emellertid att en tillr盲ckligt stor andel av befolkningen vaccineras, varf枚r en vaccinationsprocess som n氓r ut till alla grupper i samh盲llet 盲r av avg枚rande betydelse. Det finns dock markanta skillnader i vaccinationsgrad mellan olika sociodemografiska grupper. Det 盲r skillnader som 盲r sv氓ra f枚rklara. Vi vet idag ytterst lite om hur kluster av vaccinskepsis uppkommer eller hur de kan motverkas. Projektet 盲mnar d盲rf枚r unders枚ka hur v盲l olika vaccinationsprogram n氓r ut i omr氓den med olika grad av utsatthet, samt hur vaccinmotst氓nd sprids mellan individer inom och mellan olika sociala sammanhang, s氓som inom arbetsplatser eller familjer.

I projektet kombineras svenska befolkningsregister med data fr氓n det svenska vaccinationsregistret, som inkluderar barnvaccinationsprogrammet och vaccinering mot Covid-19. Detta g枚r att vi kan identifiera vilka grupper som tenderar att vara tveksamma till vaccin, och unders枚ka huruvida vaccinskeptiker p氓verkar sin omgivnings ben盲genhet att ta vaccin. Vi unders枚ker dels hur individers vaccinationsbeslut p氓verkas av andras vaccinationsbeteenden, dels hur dessa i sin tur p氓verkar vaccinationsgraden och andra individers vaccinationsbeslut. Genom avancerade statistiska modeller (dynamiska matchningsmodeller, n盲tverksanalys samt agentbaserade simuleringar) kan vi dels unders枚ka kausala effekter, dels predicera hur vaccinationsgraden f枚r olika grupper f枚r盲ndras av olika politiska initiativ och samh盲llsf枚r盲ndringar.

Projektet p氓g氓r 2022鈥�2024 och finansieras av Vetenskapsr氓det. Projektet leds av Maria Brand茅n. 脰vriga projektmedlemmar 盲r Martin Arvidsson, Peter Hedstr枚m, Emanuel Wittberg och Richard 脰hrvall.

Den svenska kommunsektorn står inför enorma utmaningar. Prognoser varnar för stora underskott samt djup rekryteringskris. Utmaningarna slår olika mot olika delar av landet. Småkommuner på landsbygden med stadigt minskande befolkningstal och ogynnsam demografi är mycket och får allt tuffare att klara av välfärdsuppdraget. Precis i andra länder finns en stark tilltro till att mellankommunal samverkan är ett ändamålsenligt verktyg för att möta kommunsektorns utmaningar. Från att knappt ha funnits under 1970- och 1980-talen, har antalet formaliserade samarbeten i form av kommunalförbund och gemensamma nämnder formligen exploderat i Sverige. Ytterligare lagändringar, som syftar till att underlätta och uppmuntra avtalssamverkan, gjordes 2018.

En nyckelfråga som sällan berörs är dock om mellankommunalt samarbete verkligen förlöser de effektivitetsvinster som anhängarna menar att de gör: stordriftsfördelar, kostnadsbesparingar, högre servicekvalitet och rekrytering av spetskompetens. Den svenska forskningen på området är lätträknad. Den som finns är deskriptiv, kvalitativ, och väsentligt i avsaknad av output-perspektiv. Med tanke på hur mycket mellankommunal samverkan uppmuntras, är detta beklagligt. Det är nämligen inte givet att samverkan är friktionsfri och oproblematisk.

Mot denna bakgrund är det övergripande syftet med forskningsprojektet att stärka kunskapsutvecklingen om mellankommunala samarbeten genom att pröva teorier om stordriftsfördelar och transaktionskostnader, hypoteser om demokratiskt underskott, och därmed bidra till starkare kunskapsunderlag för beslutsfattare som planerar att ge sig in samarbeten över kommungränserna.

Projektet pågår 2021–2023 och finansieras av Formas. Projektet leds av Gissur Ó Erlingsson. Övriga projektmedlemmar är Bo Persson och Katarina Sandberg.

Under de senaste två decennierna har insikten ökat om att korruption även förekommer i lågkorrupta, mogna demokratier. Här handlar korruption sällan om mutor, utan snarare om att tillskansa sig orättfärdiga fördelar genom till exempel nepotism och vänskapskorruption. I internationell forskning har mer detaljerade mätningar på subnationell nivå visat att det finns betydande variation gällande korruption både på regional och lokal nivå. Även om korruptionen i mogna demokratier på många sätt skiljer sig från korruption som finns i utvecklingsländer, kan den också här ha negativ inverkan på tillväxt, företagande och människors välfärd. Det är därför högmotiverat att studera korruption även i länder som t.ex. Sverige.

I detta sammanhang tycks Sverige vara en paradox gällande korruption. Sverige rankas konsekvent som ett av världens minst korrupta länder. Detta till trots är det uppenbart att korruption förekommer även här. Det har under de senaste 20 åren varit flertalet korruptionsskandaler inom svensk offentlig sektor. Det är också anmärkningsvärt att svenska folket, i jämförelse med invånarna i våra nordiska grannländer, tror att korruption förekommer inom det egna landet i större utsträckning. Sverige är också spännande att studera ur perspektivet att kommunerna är särskilt riskutsatta för korruption i Sverige. Det övergripande syftet med projektet är, mot denna bakgrund, att nå ökad kunskap om eventuell förekomst och effekter av korruption i Sverige. Viktiga mål är också att förstå korruptionens utbredning samt att göra en detaljerad analys av korruptionsrisker inom specifika riskområden.

Projektet pågår under perioden 2018–2026.
Forskare: Gissur Ó Erlingsson, Emanuel Wittberg och Susanne Wallman Lundåsen.

Goda förutsättningar för ansvarsutkrävande är en förutsättning för en väl fungerande representativ demokrati. Detta gäller förstås även för den lokala nivån. För att medborgarna ska kunna skaffa sig en bild av hur en kommun eller en region fungerar och de politiska beslut som fattas där, behöver de ha tillgång till information hur den lokala och regionala politiken fortgår under en given mandatperiod.

I föreliggande projekt intresserar vi oss för hur mycket information som invånarna i en kommun kan få tillgång till genom olika lokala informationskanaler. Vi studerar också vilken sorts information som tillgängliggörs av kommunerna själva. Frågan är viktig då medierna utgör en viktig del av demokratin, både som granskare och som informationskälla. Men ett förändrat medielandskap har medfört att utbudet av informationskällor har förändrats till att till stor del verka på digitala plattformar, särskilt för yngre generationer. Tidigare studier har till stor del granskat traditionella medier som dagspress, radio och tv för att studera lokala medielandskap och deras roll i den lokala mediala rapporteringen. Men i den här studien ingår således fler och andra typer av informationskällor för att inkludera den digitala sfären. På vilket sätt bidrar de här olika mediekällorna till att de lokala invånarna får tillgång till information om den verksamhet och de politiska beslut som fattas i kommunerna och regionerna? Det är den centrala frågan i det här forskningsprojektet.

Projektet pågår 2021–2026.
Forskare: Johan Wänström.

Människors förmåga att känna tillit till varandra pekas i forskningen ut som en viktig resurs för såväl individer som samhällen. Studier har visat på att samhällen där många uppger att man kan lita på andra ofta kännetecknas av att vara välfungerande: i genomsnitt har man lägre brottslighet, högre tillväxt, bättre folkhälsa och mindre korruption. I viss forskning har det förts fram att graden av tillit människor emellan kan ge förklaringen till många av samhällsvetenskapernas centrala frågor som varför vissa samhällen fungerar bra och andra dåligt. Ur ett internationellt perspektiv har Sverige en hög grad av generell tillit men det finns även vissa variationer mellan kommuner i Sverige och även mellan bostadsområden inom kommunerna i hur pass mycket människor litar varandra. Projektet undersöker betydelsen av faktorer i grannskapet och kommunen för mellanmänsklig tillit.

Projektet pågår under perioden 2019–2026.
Forskare: Susanne Wallman Lundåsen