žŁÀûŒ§

02 juni 2026

I många länder växer de regionala klyftorna, och geografiska skillnader i ekonomi och välfärd blir allt tydligare. Vilka politiska åtgärder kan vända utvecklingen? Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) bjöd tillsammans med Jönköping International Business School (JIBS) in ledande forskare för att hitta vägar mot minskade spänningar mellan stad och land. 

En flygbild av en vÀg omgiven av trÀd.

NÀr klyftorna mellan geografiska omrÄden inom ett land ökar stÀlls politiken inför stora utmaningar. Skillnader i ekonomiska förutsÀttningar, tillgÄng till vÀlfÀrd och livsvillkor pÄverkar inte bara enskilda individer utan riskerar ocksÄ att undergrÀva förtroendet för politiska institutioner och den sociala sammanhÄllningen i samhÀllet.

– Runtom i vĂ€rlden har vi sett att populistiska- och antietablissemangspartier fĂ„r stöd genom att lyfta fram missnöje med skillnader mellan stad och landsbygd. De hĂ€r partierna har ofta ett budskap prĂ€glat av en stark misstro mot de demokratiska institutionerna. Det kan pĂ„ sikt leda till att undergrĂ€va förtroendet för dessa institutioner och spĂ€ pĂ„ misstron gentemot grupper som lever i storstadsomrĂ„den, sĂ€ger Susanne Wallman LundĂ„sen, bitrĂ€dande professor vid CKS.

Ledande experter inom regional utveckling och politisk polarisering mellan stad och land samlades i Norrköping för att, med utgĂ„ngspunkt i aktuell forskning, diskutera hur politiska insatser kan bidra till att minska den hĂ€r regionala ojĂ€mlikheten. Samtalen rörde en rad frĂ„gor – frĂ„n AI och lokala mervĂ€rdesavtal till nya perspektiv pĂ„ utveckling.

Kan AI stÀrka regional utveckling?

Precis som mÄnga andra högteknologiska innovationer Àr utvecklingen av AI koncentrerad till ett fÄtal platser i vÀrlden. En aktuell frÄga i EU Àr hur Europa kan komma i kapp och dra nytta av de fördelar som AI-genereringen förvÀntas ge.

En grupp mÀnniskor som sitter runt ett bord.
Susanne Wallman LundĂ„sen, AndrĂ©s RodrĂ­guez-Pose och Richard Öhrvall.

Men forskning pekar mot att det Ă€r den spridda anvĂ€ndningen av AI – hellre Ă€n den koncentrerade utvecklingen – som har betydelse för regional ekonomisk tillvĂ€xt och innovation. Det gĂ€ller framför all i kombination med investeringar i forskning- och utveckling (FoU) och högre utbildning.

– AI-anvĂ€ndningen kan fungera som en katalysator, sĂ€ger AndrĂ©s RodrĂ­guez-Pose, professor vid London School of Economics.

DĂ€rför behöver beslutsfattare fokusera pĂ„ hur AI kan införas och anvĂ€ndas pĂ„ olika platser – sĂ„ att anvĂ€ndningen av och fördelarna med AI blir mer jĂ€mnt fördelad, menar AndrĂ©s RodrĂ­guez-Pose.

Datacenter – risk eller möjlighet för landsbygden?

Men med AI följer komplexa frÄgor. De stora datacenter som Àr centrala för infrastrukturen, Àr en av dem.

– Vi pratar om tusentals servrar med enorm miljöpĂ„verkan, sĂ€ger Katherine Cramer, professor vid University of Wisconsin–Madison.

En kvinna som hÄller en presentation för en grupp mÀnniskor.
Katherine Cramer.

Datacentren krÀver mycket mark och dÀrför riktas AI-företagens blickar mot landsbygder med svalt klimat. Infrastrukturen innebÀr risker men skulle ocksÄ, genom sÄ kallade mervÀrdesavtal, kunna bidra till lokal utveckling. Lancaster, i Pennsylvania i USA, Àr ett exempel dÀr ett sÄdant avtal upprÀttats.

– Det Ă€r ett sĂ€tt för lokalsamhĂ€llen att sĂ€tta upp villkor. I det hĂ€r fallet finns till exempel krav att företaget ska bidra till ekonomisk utveckling, hjĂ€lpa samhĂ€llet att nĂ„ sina klimatmĂ„l och bara anvĂ€nda sig av förnybar energi.

Katherine Cramer betonar dock att sÄdana avtal Àr komplexa och innehÄller mÄnga dimensioner. Den efterföljande diskussionen handlade bland annat om resursutvinning, makt och rÀttvisa.

Ett annat perspektiv pÄ utveckling

Hur lokal utveckling definieras Àr en central frÄga i arbetet för minskade regionala klyftor. Utveckling kopplas ofta till tillvÀxt, trots att mÄnga samhÀllen i dag krymper.

En kvinna som hÄller en presentation för en grupp mÀnniskor.
Josefina Syssner.

– TillvĂ€xt Ă€r fortfarande ett mĂ„l – det kan handla om att attrahera nya invĂ„nare, nya investeringar och företag – men vad mĂ„nga lokala politiker faktiskt gör i vardagen Ă€r ofta att hantera följderna av ett krympande samhĂ€lle, sĂ€ger Josefina Syssner, professor vid CKS.

Det finns dÀrför ett behov av andra mÄl och visioner Àn enbart tillvÀxt.

– Vad kan vi hoppas pĂ„ och planera för i stĂ€llet för tillvĂ€xt? frĂ„gar Josefina Syssner.

Vikten av olika perspektiv för att hantera komplexa samhÀllsutmaningar

De forskare som deltog kommer frÄn olika discipliner och har studerat regional ojÀmlikhet och polarisering i olika lÀnder och kontexter. Att samla dessa erfarenheter och kunskaper var mycket vÀrdefullt.

– NĂ€r forskare med olika teoretiska och metodologiska utgĂ„ngspunkter möts uppstĂ„r nya frĂ„gor, nya perspektiv och ibland ocksĂ„ nya sĂ€tt att tĂ€nka kring möjliga Ă„tgĂ€rder. Jag tror att vi behöver interdisciplinĂ€rt samarbete och en nĂ€ra dialog med politiker och praktiker för att kunna utforma och implementera trĂ€ffsĂ€kra Ă„tgĂ€rder. Vi behöver ocksĂ„ vĂ„ga pröva nya idĂ©er i mindre skala, utvĂ€rdera dem och lĂ€ra av resultaten, sĂ€ger Jonna Rickardsson, postdoktor vid JIBS.

Ìę

Workshopen möjliggjordes av Uppdrag Landsbygds stöd till forskarnÀtverk.

Ìę

Centrum för kommunstrategiska studier

Kontakt

Nyheter om kommunforskning

En vattenpöl pÄ en gata.

Allt för kortsiktigt underhåll av vägar och VA

Bristfälliga vägar och eftersatta vatten- och avloppssystem är vardag i många kommuner. Trots att infrastrukturen är grundläggande hanteras den sällan som en strategisk politisk fråga, och långsiktiga underhållsplaner saknas ofta.

En klase smÄ blÄ blommor pÄ ett fÀlt.

Har kommunerna kapacitet att ställa om när demografin förändras?

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar. Regeringskansliet har därför gett flera kommunsamarbeten i uppdrag att analysera sin långsiktiga förmåga att leverera välfärd och service, så kallade kapacitetsanalyser.

En grupp mÀnniskor som gÄr uppför en trappa.

Skolvalets dilemman: Fler väljer skola men segregationen kan öka

I Norrköping har införandet av obligatoriskt skolval lett till att fler familjer väljer skola och att det blivit enklare för kommunen att planera utbildningen. Men samtidigt riskerar segregationen att förstärkas.

Senaste nytt från LiU

En kvinna stÄr i ett laboratorium och bÀr en blÄ skjorta.

LiU-professor blir Vetenskapsrådets nya huvudsekreterare

Professor Ulrika Ådén har utsetts till Vetenskapsrådets nya huvudsekreterare för medicin och hälsa. I sin nya roll vill hon arbeta för internationell samverkan och ett starkare genomslag av forskning i samhället.

Drönare och pilot.

EU-miljoner till kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering

Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering vid Linköpings universitet har beviljats ytterligare 37 miljoner kronor i EU-stöd via Jordbruksverket. Det nya bidraget innebär att navet nu har säkrat totalt 70 miljoner kronor för perioden 2024–2028.

NÄgra mÀn stÄr bredvid varandra framför en svart tavla.

Forskare efterliknar hjärtmuskelceller med ledande plast

För första gången har forskare lyckats efterlikna jonsignaleringen hos hjärtmuskelceller på konstgjord väg. För att lyckas har LiU-forskarna använt organisk elektronik baserad på ledande plaster. Fynden öppnar bland annat för nya typer av implantat.