Lokal organisering av välfärd

I kunskapsfältet Lokal organisering av välfärd är det organisatoriska frågor och välfärdsfrågor som står i fokus.

Om kunskapsfältet

Detta omfattar forskning om kunskaps- såväl som ekonomisk styrning, om organisering av välfärdssektorn och om förväntningarna på kommunsektorns insatser för att bemöta sociala utmaningar. Här uppmärksammas att Sveriges kommuner har olika förutsättningar inom dessa områden.

Utmaningar och resurser

Inom forskningsfältets organisatoriska perspektiv studeras kommunsektorn fokus på välfärdsområdet och hur kommuner möter olika utmaningar. Kommuners förutsättningar att arbeta för välfärd formas av både ekonomi, politik och demografi. Verksamheter inom områden som bildning och utbildning, socialtjänst, lokala arbetsmarknadsinsatser och äldreomsorg är exempel på områden där sådana förändringar får starkt genomslag.
Detta är frågor som får effekter för den kommunala organisationen idag och imorgon och ytterst för om kommunerna kan fungera som myndighet, välfärdsleverantör och intresseorganisation för medborgarna och samhällsaktör i relation med andra samhällsaktörer. Kommuner förväntas organisera styrningen av sina verksamheter i enlighet med demokratiska värden, god ekonomisk hushållning och i enlighet med aktuell lagstiftning. För de kommunala områdena är kraven höga vad gäller insyn, granskning, utvärdering och kvalitetssäkring.

I relation till staten

Styrningen av kommunernas verksamheter är komplex. En skärpt statlig tillsyn och styrning är en viktig del i detta. För välfärdsområdet ställs höga förväntningar på att kommunala verksamhetsområden ska rikta insatser för att stärka förebyggande arbete och prevention samt arbeta med metod-, verksamhets- och kunskapsutveckling. Staten påverkar även kommunernas verksamheter genom fördelning av finansiella resurser, både direkt och genom statsbidrag och utvecklingsmedel i olika former. Med denna utgångspunkt i hur styrning sker, studerar det här forskningsfältet frågor om hur policy skapas och implementeras i kommunsektorn och frågor om hur verksamheter hanteras inom den egna organisationen och i interaktion med andra samhällsaktörer. Ett speciellt fokus riktas mot styrning och organisering av verksamheter inom välfärdsområdet samt mot samverkan. Den här forskningen studerar hur samhället genom sin politiska styrning och sina offentliga verksamheter organiserar välfärdssektorn för att möta problem som människor hamnar i. Här ingår verksamheter inom skola, vård, omsorg, socialtjänst.

Skapa en god livsmiljö

Välfärd påverkas av många olika samhällsprocesser och strukturer. Frågor om inkludering och integration inom bildning och utbildningsområdet, i arbetslivet, på bostadsmarknaden och i samhällslivet generellt utgör aktuella samhällsutmaningar. Detta handlar om att skapa en god livsmiljö för den lokala befolkningen, inte minst barn och unga där kommuner har ett uttalat ansvar att skapa en god och trygg uppväxt och för äldre som förväntas leva och bo hemma allt längre. Kommunerna har ett brett engagemang inom sådana områden och är involverade i olika former av samverkan. Dessa kan vara med offentliga aktörer på statlig- regional- och kommunal nivå, mellan olika kommuner och med andra offentliga aktörer, civilsamhället och det privata näringslivet.

En ytterligare utmaning är medborgares och medarbetares upplevda trygghet och tillit till samhället och till kommunen. Detta motiverar att uppmärksamma frågan om samspel mellan medborgare, professioner och den kommunala organisationen.

Pågående forskningsprojekt

Administrativ kapacitet och spridning av välfärdsteknik

Trots dokumenterade kostnadsbesparingar och effektiviseringsvinster sprids välfärdstekniker – särskilt elektronisk nattövervakning i äldreomsorgen – långsamt. Detta gäller särskilt i kommuner som sannolikt har mest att vinna på införandet av sådan teknik – små och krympande landsbygdskommuner med stor andel äldre. Projektet syftar till att förklara varför så är fallet och fokus ligger på vilken roll administrativ kapacitet spelar i implementeringen.

Tidigare forskning visar att större kommuner tenderar att införa ny teknik snabbare, vilket ofta kopplas till större och mer specialiserade förvaltningar med högre kompetens. Projektet bygger vidare på denna insikt. Det utvecklar ett mått på administrativ kapacitet baserat på registerdata från SCB med faktorer som utbildningsnivå, yrkeserfarenhet och organisationsstruktur. Målet är att förklara skillnader i teknikens spridning och användning, samt att undersöka om kommuner lär sig av varandra. Projektet är treårigt, engagerar forskare från Institutet för näringslivsforskning, Stockholms universitet och Linköpings universitet.

Tidsperiod: 2024–2026
Ansvarig forskare vid CKS: Gissur Ó Erlingsson, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet.
Finansiering: Forte

Ett växande glapp? Hur kan socialtjänsten stötta personer som rör sig mellan sjukförsäkringen och försörjningsstödet

Forskningsprojektet fokuserar på relationen mellan två av Sveriges viktigaste välfärdssystem: det statliga sjukförsäkringssystemet och det kommunala ekonomiska biståndet.

Det finns idag tydliga indikationer på att det sker en övervältring från stat till kommun, där sjuka människor nekas sjukpenning och blir beroende av ekonomiskt bistånd. Projektet undersöker situationen för sjuka som söker ekonomiskt bistånd och vilka hinder de upplever i mötet med välfärdssystemen, kvantitativa fakta om gruppen - bland annat hur stor andel av gruppen som får ekonomiskt bistånd för att de aldrig har kvalificerat sig för att få sjukpenning och hur stor andel som hamnar hos socialtjänsten efter avslags - liksom hur  den kommunala socialtjänsten arbetar och vilka utmaningar den möter. 

Tidsperiod: 2025-2029
Ansvarig forskare vid CKS: Maria Persdotter, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet.
Finansiering: Forte

Idrott som en lösning på sociala problem

Forskningsprojektet handlar om hur idrott framställs som ett sätt att möta olika slags sociala problem och möjliggöra inkludering för barn och ungdomar i samhället. I det avseendet handlar det om att dels skapa kunskap om hur barn och unga ska formas till aktiva och demokratiskt deltagande samhällsmedborgare, samt dels om hur de organisatoriska förutsättningar, med fokus på samverkan mellan kommuner och aktörer i civilsamhället, som möjliggör detta kan se ut och organiseras.

Forskare: David Ekholm arbetar i projektet tillsammans med forskare på avdelningen för socialt arbete på LiU.

Kommunal kultur- och fritidspolitik i gränslandet till socialt arbete

Forskningsprojektet handlar om hur kommunal kultur- och fritidspolitik integreras i lokal socialpolitik, och hur detta skapar nya former för socialt arbete. Det innebär ett särskilt intresse för hur olika välfärdsområden och insatser överskrider traditionella gränsdragningar. Hur särskilda insatser organiseras lokalt skapar omförhandlingar av gränser mellan olika politikområden på lokal nivå.

Forskare: David Ekholm och Sofia Lindström Sol (Högskolan i Borås).

Social dumpning mellan centrum och periferi: utbredning, politiska mekanismer och levda erfarenheter

Under de senaste åren har det kommit rapporter om att vissa kommuner förmår invånare i behov av bostad och sociala insatser att flytta till andra kommuner – ofta perifera sådana. Företeelsen har kommit att kallas ”social dumpning” och är mycket omdiskuterad. Ändå saknas forskning som belyser och problematiserar frågan.

Syftet med det här projektet är därför att med en utforskande ansats undersöka: (1) om sociala dumpningspraktiker (SDPer) förekommer, i vilken utsträckning och var; (2) vilka de bakomliggande strukturella och politiska mekanismerna i så fall är; (3) hur SDPer i praktiken går till i sändande och mottagande kommuner samt (4) vilka sociala konsekvenser SDPer får i mottagande kommuner och för dem som blir föremål för sådana praktiker. Därtill frågar vi oss hur social dumpning kan begreppsliggöras.

Tidsperiod: 2025-2027
Forskare:
Maria Persdotter (projektledare), Gissur Ó Erlingsson och Anna Kallos, samtliga vid Centrum för kommunstrategiska studier, samt Emanuel Wittberg, Institutet för analytisk sociologi, Linköpings universitet.
Finansiering:
Forte

Sätt Östergötland i rörelse

Forskningsprojektet handlar om hur social- och folkhälsopolitiskt arbete med politiska ambitioner om förbättrad hälsa, ökad jämlikhet samt ökad rörelse tar form i samverkan mellan region, kommuner, staten och aktörer i civilsamhället. Särskilt fokus riktas mot den styrning som utformas när begränsade resurser möter höga ambitioner.

Forskare: David Ekholm arbetar i projektet i samarbete med Region Östergötland.

Nyligen avslutade forskningsprojekt

Aktivitetsmätningar med hjälp av kameror och AI i idrottshallar

I idrottsföreningar och -förbund i Sverige anser att det finns en brist på idrottsanläggningar och menar att de inte får halltider i den utsträckning som de önskar och behöver. Det finns en brist på kunskap om hur det faktiskt ser ut i praktiken – om det finns en hallbrist och hur denna upplevda brist ska förstås.

Aktivitetsmätning i idrottshallar kan ge kunskap om hur det faktiska nyttjandet av idrottshallar ser ut över tid samt hur det ser ut i förhållande till bokningsläget. Denna nya teknik gör det möjligt att med hjälp av kameror och AI automatisera analyserna av nyttjandet av idrottsanläggningar utan att individerna kan identifieras. Syftet med forskningsprojektet är att undersöka nyttjandet av idrottshallar samt vilka möjligheter och utmaningar aktivitetsmätningar som digital teknologi för med sig för kommunens arbetssätt och beslutsfattande. Projektet bedrivs med forskare från Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI, vid Linköpings universitet. 

Tidsperiod: 2024-2025
Ansvarig forskare vid CKS: David Ekholm, Centrtum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet
Finansiering: Centrum för idrottsforskning, 2024–2025, 500 tkr

DoPP: Design och policy i praktiken

En del i arbetet med ny socialtjänstlag (beslutad under 2025) handlar om regeringens överenskommelse med Sveriges kommuner och regioner, SKR, där SKR driver omställningsarbete i kommunerna. Det här projektet följer omställningsarbetet med fokus på designanvändning i kommunala lärprocesser och utvecklingsarbete. Projektet leds av Stefan Holmlid, Institutionen för datavetenskap, IDA, vid Linköpings universitet.

Tidsperiod: 2025
Ansvarig forskare vid CKS: David Ekholm, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet.
Finansiering: Vinnova

Idrott för integration: Styrning som demokratisk fostran och som organisatorisk samverkan 

De senaste årens socialpolitiska debatt har i ökande grad kretsat kring integration och social exkludering. Ofta betonas nya innovativa sätt att möta utmaningarna och här har idrott lyfts fram som ett verktyg för integration och en mängd sådana verksamheter startas.

Med utgångspunkt i hur idrott framställs som en metod för inkludering för barn och ungdomar i samhället, syftar forskningsprojektet till att skapa kunskap om bildandet av aktiva och demokratiskt deltagande (inkluderade) samhällsmedborgare samt om de organisatoriska förutsättningar som möjliggör denna typ av integrationsarbete. Särskilt läggs fokus vid hur gränsöverskridande samverkan mellan offentliga (framför allt kommunala) och civilsamhälleliga aktörer arrangeras. Under 2025 bedrivs en avgränsad studie av regeringens och Riksidrottsförbundets satsning “Idrottsklivet” med fokus på idrott som ett verktyg för att förebygga brott i områden som definieras som utsatta av Polismyndigheten.

Tidsperiod: 2025
Ansvarig forskare vid CKS: David Ekholm, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet.
Finansiering: Centrum för idrottsforskning och Riksidrottsförbundet, 2025, 800 tkr

Mentorskap för unga i Motala kommun

Mot bakgrund av hur barn och ungas utsatthet och kriminalitet allt mer blivit en fråga för brottspreventivt arbete på kommunal nivå utformas i dag olika sätt att arbeta för att hindra brottslighet bland unga. Mentorskap för unga i Motala kommun är ett exempel på lokalt brottsförebyggande arbete.

Syftet med den här studien är att skapa förståelse för arbetssätt och möjligheter. Undersökningen genomförs både kvantitativt och kvalitativt, genom analys av enkätmaterial utformat av Motala kommun, och genom analys av intervjuer och fokusgrupper med deltagande unga, deras vårdnadshavare samt tjänstepersoner och mentorer i projektet. Projektet bedrivs i samverkan med Forskning och utveckling (FoU) Östergötland.

Tidsperiod: 2025
Ansvarig forskare vid CKS: David Ekholm och Sofia Nordmark, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet.
Finansiering: Brå 

Forskare

Forskningsnyheter om lokal organisering av välfärd