Demokratin står inför stora prövningar världen över, så även i Sverige. Kommunerna, med sin mångfald av demokratiska och politiska arenor, har länge setts som ett skydd mot antidemokratiska krafter.
Sverige är ett av världens mest decentraliserade länder, och generellt mår den lokala demokratin bra här. Den vilar på en stabil tradition av lokalt självbestämmande och medborgarnas förtroende för demokratins institutioner är högt. Därmed finns förutsättningar för kommunerna att fungera som ett demokratiskt skydd.
– På ett allmänt plan är den lokala demokratins dagsform god. Medborgarna är förhållandevis nöjda med hur väl demokratin fungerar och tillfredsställda med den service som kommunerna levererar, säger Richard Öhrvall, universitetslektor vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), Linköpings universitet.
Men samtidigt har lokaldemokratin vissa institutionella svagheter som ökar risken för att den utnyttjas av antidemokratiska krafter.
– Med svagt utvecklade skyddsräcken för den lokala demokratin och den lokala rättsstaten kan kommunerna exploateras och i stället bli skyltfönster för antidemokratiska rörelser, säger Gissur Ó Erlingsson, professor vid CKS.
Den svenska lokaldemokratins styrkor och sårbarheter har synliggjorts i och med en omfattande analys som Richard Öhrvall och Gissur Ó Erlingsson genomfört tillsammans med David Karlsson, Göteborgs universitet och Jessica Wide, Umeå universitet.
De har fokuserat på centrala demokratiska aspekter så som politisk representation, medborgardeltagande och relationen mellan politiker och tjänstepersoner. Resultaten presenteras i boken Swedish Local Democracy at the Crossroads – Understanding the Past to Reform the Future (Palgrave Springer).
Problemet med otydlighet
I det stora hela handlar lokaldemokratins svaghet om otydlighet: det är inte alltid tydligt vem som styr och därmed vem som ska utkrävas ansvar.
Det här bottnar bland annat i en svårighet att få insyn i kommunpolitiken och därmed vilka politiker som har makten. Det förklaras också av de ofta oklara gränsdragningar mellan politiker och tjänstepersoner, som gradvis suddats ut i takt med att kommunens ansvar vuxit och organisationen expanderat.
– Kommunernas uppgifter och roll i den svenska välfärdsstaten har förändrats radikalt de senaste hundra åren samtidigt som lagstiftningen inte har anpassats till utvecklingen, säger Richard Öhrvall.
Kommunal parlamentarism för en stärkt lokaldemokrati
Så hur kan lagstiftningen bättre matcha kommunernas verklighet? Forskarna föreslår flera tänkbara reformer, bland annat (det frivilliga) införandet av kommunal parlamentarism.
Fotograf: Anna Valentinsson
– På så vis skulle väljarna bättre kunna förstå vem som styr och vem som är i opposition i en kommun. Vi menar även att en sådan reform bör innefatta att oppositionen får bättre juridiskt skydd och faktiska resurser för att fylla sin viktiga uppgift i den lokala demokratin, säger Gissur Ó Erlingsson.
För att rollfördelningen mellan politik och förvaltning ska bli tydligare behövs en formell reglering. Den svenska Kommunallagen ger i dag inga tydliga riktlinjer, menar forskarna.
Förändring är nödvändig för lokaldemokratins förmåga att möta växande utmaningar.
– Med en välfungerande lokal demokrati kan kommunerna vara en skyddsvall mot auktoritära och demokratiurholkande krafter, säger Richard Öhrvall.
