Hållbarhetssäkring av leverantörskedjor

En bild på en metallaser.

Projektet studerar modeller och tillvägagångssätt som stora företag för närvarande arbetar med för att främja en uppströms hållbarhetssäker leverantörskedja, identifiera framgångsfaktorer och ta fram en ny unik modell för hållbarhetssäkring av leverantörer.

Sveriges tillverkningsindustri karaktäriseras idag av ett fåtal stora företag, så kallade fokalföretag, som ofta ligger i slutet av leverantörskedjan (försörjningskedjan), och ett mycket stort antal små- och medelstora företag, vars kärnverksamhet ofta primärt består av produktion i egenskap av underleverantör till de stora företagen. För att uppnå en effektivare och mer koldioxidsnål produktion behövs en helhetsansats göras som inkluderar hela leverantörskedjan.

Effektivare industriell energianvändning är ett av de mest kostnadseffektiva sätten att minska växthusgasutsläpp och därmed motverka hotet om en ökad global uppvärmning.

Stora företag har ofta både resurser och kapital för att arbeta med detta. För små och medelstora företag finns det oftast inte samma resurser till förfogande. Vanligt förekommande utmaningarna är brist på tid och andra prioriteringar. Dessutom lyfts avsaknad av kunders krav på ökad energieffektivisering som en anledning till att lönsamma energiinvesteringar inte utförs.

Primära aktörer och mål

Nyttan med stora företag

Det finns tre primära aktörer som kan främja och motivera effektivare industriell energianvändning bland små och medelstora företag:

  • Energimyndighetens främjande aktiviteter till exempel energikartläggningsstöd samt energieffektiviseringsnätverksprogrammet.
  • Tillsynsmyndigheter till exempel Naturvårdsverket och länsstyrelser som kan kräva in energikartläggningar, energiplaner samt ställa krav på företaget att genomföra åtgärder.
  • Storbolagen (fokalföretagen), dvs. de små- och medelstora företagens beställare, som kan ställa hållbarhetskrav på de små och medelstora företagen (leverantörerna) och därmed främja en ökad energieffektivisering i industriella processer med minskade utsläpp som följd.

Dessutom har banker möjlighet att ställa krav på sina låntagare.
Nyttan med att stora företag tar ett helhetsansvar för att främja en hållbar leverantörskedja är att de både kan agera som främjare av energieffektivitet och som kravställare.

Mål

Projektet övergripande mål är att underlätta utvecklingen av hållbara leverantörskedjor i svensk industri där energifrågan blir strategisk för små och medelstora företag. Mer specifikt ska projektet bland annat studera modeller och tillvägagångssätt som stora företag för närvarande arbetar med för att främja en uppströms hållbarhetssäker leverantörskedja, identifiera framgångsfaktorer och ta fram en ny unik modell för hållbarhetssäkring av leverantörer.

Tillsammans med högskolan i Gävle bedrivs projektet i nära samarbete med några av Sveriges ledande företag inom hållbarhetsarbete, Volvo Construction Equipment, Electrolux Professional och Tekniska verken i Linköping AB, under ledning av Linköpings universitet.

Publikationer

Xavier, B. M., Thollander, P., Hilletofth, P., & Johansson, M. (2024). [Review of Exploring energy management integration into upstream supply chains : a systematic literature review]. Frontiers in Energy Research, 12. Published.

Hilmola, O.-P., Fobbe, L., von Haartman, R., & Hilletofth, P. (2025). Energy efficiency of manufacturing supply chains: Swedish survey findings. Frontiers in Energy Research, 13. Published.

Forskare

Relaterad forskning

En man knäböjer på en fotbollsplan och håller i en bit konstgräsmatta.

Konstgräs i nordiskt klimat – en fråga om hållbarhet

Fotbollsplaner med konstgräs är bättre ur ett hållbarhetsperspektiv jämfört med naturligt gräs – men bara under vissa förutsättningar. Det har forskare vid LiU visat i en ny studie där de jämfört de olika planernas miljöpåverkan.

fotbollsmatch.

Hållbara fotbollsplaner

I det här projektet fokuserar vi på miljöpåverkan från både konst-och naturgräsplaner samt deras energianvändning i hela livscykeln.

Kraftlednigar vid dimmigt fält.

Resiliens i framtidens elsystem

Det svenska elnätet står inför stora förändringar vilket ökar dess komplexitet. Ny forskning har inletts vid LiU med fokus på resiliens i framtidens elsystem. Projektet kan ge värdefulla insikter för hur elnätets resiliens kan förbättras.

Organisation