18 september 2025

Småhusägare väljer att prioritera andra typer av renoveringar – det listas som den vanligaste orsaken till att de väljer att inte energirenovera sina hus. Det visar resultatet av en undersökning gjord vid Linköpings universitet.

Pardis Niknafs står bredvid ett stängsel och tittar ut mot Corson som byggs om.
Pardis Niknafs. "För att möta klimatmålen är det viktigt att förstå ägarnas beslutsprocess. Vad är deras synpunkt? Vad motiverar dem? Vilka barriärer och drivkrafter är involverade från deras perspektiv för att göra energirenoveringar?"

Pardis Niknafs, doktorand vid Avdelningen för energisystem (ENSYS), på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI), har undersökt beslutsprocessen hos småhusägare angående energirenoveringar och energieffektiviserande åtgärder.

– Dessa hus ägs vanligtvis av individer som inte är experter på energifrågor. Därför ville vi veta vad de har för perspektiv. Vilka hinder och drivkrafter ser de? säger hon.

Resultatet finns samlat i hennes forskningsstudie ”Energirenovering av svenska enfamiljshus – en undersökning av barriärer, drivkrafter, och gröna lån”.

Många småhus

Sverige har en hög andel enfamiljshus, nästan alla (91 procent) är privatägda. Enfamiljshusen står för ungefär 40 procent av den totala mängd energi som används för uppvärmning och varmvatten i den svenska bostads- och servicesektorn.

– Enfamiljshusen står för 75 procent av den totala mängd elektricitet som används i bostadssektorn. Det är en hög siffra. För att möta både EU:s och Sveriges mål att bli klimatneutrala måste vi energirenovera mer.

Ett äldre orenoverat hus kan till exempel ha dubbelt så hög energiförbrukning jämfört med ett nytt.

Energirenovering av befintliga byggnader är väldigt viktigt.

Under forskningsprojektet skickades en undersökning ut till 500 hushåll i 5 olika områden i Linköping och i Stockholm: Valla, Ryd, Norra Ängby, Skarpnäck och Nockebyhov. Totalt fick man 206 svar tillbaka. Det motsvarar ungefär 40 procent, och anses vara ett högt resultat. Generellt sett brukar svarsfrekvensen i undersökningar vanligen landa på någonstans mellan 10–20 procent förklarar Pardis Niknafs.

Undersökningen visade att den vanligaste orsaken till att småhusägare inte energirenoverar sina hus är för att de prioriterar andra typer av renoveringar – till exempel att måla eller tapetsera om, eller att renovera köket. Det näst vanligaste hindret är att ägarna inte tror att tekniken passar huset.

Tittar man på resultatet utifrån olika ålderskategorier så skiljer det sig åt. För yngre hushåll var brist på tid och pengar de största hindren. Äldre listade osäkerhet över hur länge de skulle bo kvar i sina hus som det främsta hindret.

Ekonomiska intressen toppar listan

Om man i stället tittar på de vanligaste generella drivkrafterna toppar ekonomiska aspekter listan. Den vanligaste drivkraften: ”Energirenovering minskar husets driftkostnad” följdes av en snarlik: ”Energirenovering minskar konsekvenserna av ökade energipriser”.

Den tredje vanligaste var ”Energirenovering ger en känsla av ansvar”, följd av: “Mitt/vårt intresse för miljön är viktigt och motiverar att implementera energieffektiviserande åtgärder”.

– Den tredje och fjärde var mer miljömässigt ansvar. De tycker att man tar ansvar om man energirenoverar, säger Pardis Niknafs.

Kort fakta – hinder och drivkrafter

De vanligaste hindren:

  1. Andra slags renoveringar prioriteras före
  2. Tekniken passar inte huset
  3. Osäkerhet kring ekonomisk besparing efter renovering
  4. Osäkerhet av hur länge husägarna ska bo kvar/Osäkerhet kring hur ny teknik presterar/Brist på information

De vanligaste drivkrafterna:

  1. Energirenovering reducerar husets driftskostnad
  2. Energirenovering miskar konsekvenserna av ökade energipriser
  3. Energirenovering ger en känsla av ansvarstagande
  4. Mitt/vårt intresse för miljön är viktigt och motiverar oss att implementera energieffektiviserande åtgärder
  5. Energirenovering ger bättre komfort 
  6. Energirenovering ökar husets värde

Exempel på energieffektiviserande åtgärder:

För att minska mängden energi det går åt för att värma upp och driva ett hus finns många olika åtgärder man kan göra, små och stora. Till exempel att byta ut gamla elradiatorer till luft- eller bergvärmepump, att isolera huset, täta dörrar och fönster, byta gamla fönster, byta ut en ineffektiv varmvattenberedare, och så vidare. 

Möjligheter kan öppna upp sig

Forskningen undersökte också effekten av så kallade gröna lån – lån med låg ränta avsedda att använda för hållbara eller miljövänliga syften. Villigheten att ta lån för att energirenovera eller göra energieffektiviserande åtgärder varierade mycket beroende på hushållens karaktär.

Undersökningen visar att hushåll med högre inkomst, hushåll som har bott i sina hem i mindre än 20 år, och hushåll där de boende är yngre än 60 år, är mer sannolika att ta lån – oavsett typ – än andra grupper.

Färre än hälften av de som svarat på undersökningen var inte var intresserade av att ta lån för att energirenovera överhuvudtaget, ändå ökade gröna lån intresset hos en signifikant del av hushållen.

– Vanliga lån har viss effekt, men gröna lån ökar villigheten att energirenovera. Den enda kategorin där de knappt gjorde skillnad, i jämförelse med vanliga lån, var för de äldre hushållen, 70 år och äldre. Men för andra kategorier hade de god effekt och ökade motivationen.

Pardis Niknafs står bredvid stora fönster.
Administrativa policys som gynnar energirenovering i samband med att hus säljs, i kombination med information och finansiella investeringar likt gröna lån, tror Pardis Niknafs är en bra väg fram för att fler ska energirenovera.

Hur kan resultatet från din forskning komma till användning?

– Resultaten kan kanske vara intressant för beslutsfattare som försöker uppmuntra personer att göra energirenoveringar, så att de kan ta fram policys som är i linje med de olika enfamiljshushållen och deras ägare.

Hon tror också att det vore bra om dessa tar fram informationsmaterial om energirenovering, eller på annat sätt belyser frågan och möjligheterna.

– Och slutligen, det teoretiska ramverk som vi använde i den här studien kan också vara intressant för andra forskare. De kan använda detta och se vad de får för resultat i sitt sammanhang, säger Pardis Niknafs.

Kontakt och läs hela artikeln här:

Omslag för publikation ''
Pardis Niknafs, Gustav Holmqvist, Patrik Thollander, Patrik Rohdin (2024)

Frontiers in Energy Research , Vol.12

Relaterat innehåll

Nyheter från Energisystem (ENSYS)

Forskaren visar materialet Zeolit.

De vill minska CO2-utsläpp från byggnader

Finns det ett sätt som både kan minska byggnaders koldioxidutsläpp och samtidigt vara inkomstbringande? LiU-forskarna Vlatko Milic och Bahram Moshfegh undersöker just detta.

Patrik Thollander, professor i energisystem vid Linköpings universitet.

Så kan industrins globala koldioxidutsläpp minska

De globala koldioxidutsläppen från industrin kan minska med fem procent. Men då måste företag och beslutsfattare ta ett helhetsgrepp på energieffektivisering och inte stirra sig blinda på teknisk utveckling. Det menar forskare vid bland annat LiU.

Porträtt av Vlatko Milic.

Hans forskning kan leda till ökad matsäkerhet i Sverige

Uppsala eller Linköping? För Eskilstunasonen Vlatko Milic föll valet för 14 år sedan på LiU. Att han skulle bli kvar efter studierna, doktorera och bli forskare var inte självklart. Nu har han inlett forskning som skulle kunna öka Sveriges resiliens.

Senaste nytt från LiU

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett träd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Forskare i labb.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.