– Vi har en alltför snäv syn på energieffektivisering. Många tänker att investeringar i ny energisnål utrustning räcker. Men då kan man inte uppfylla hela potentialen i energieffektivisering, säger Patrik Thollander, professor i energisystem vid Linköpings universitet.
Tillsammans med kollegor vid Högskolan i Gävle, Stockholm resilience center, Lunds universitet, Uppsala universitet och Kungliga vetenskapsakademien har han analyserat vad som skulle krävas för att industrier ska kunna minimera sin energianvändning.
Konceptet med energieffektivisering uppstod som en nödvändighet i början på 1970-talet i och med oljekrisen. Då skenade energipriserna och energieffektiviseringen gjordes för att minska företagens kostnader. Nu, med en accelererande klimatkris, är det nödvändigt för att minska utsläppen av fossil koldioxid. Såväl Internationella energimyndigheten, IEA, som Europeiska kommissionen menar att energieffektivisering är den första åtgärden och ett centralt begrepp för att uppnå klimatneutralitet. Men enligt forskarna finns det fortfarande stor outnyttjad potential i energieffektivisering.
Ändrad företagskultur
Energieffektivisering har länge förknippats främst med tekniska innovationer, men Patrik Thollander och hans kollegor menar att det behövs mer. För att nå verkligt minskade koldioxidutsläpp handlar det också om att förändra hur organisationer arbetar och tänker kring energianvändning.
Forskarna lyfter fram vikten av systemövergripande processer, ökad kunskapsspridning och en företagskultur som främjar förändring. Dessa faktorer kallar de sociala konstruktioner och de har identifierat nio sådana som skulle hjälpa företagen att utforma sin energieffektiviseringsprocess på ett bättre sätt.
– Vi uppskattar att det skulle kunna leda till en femprocentig minskning av CO2-utsläppen från industrin globalt. Och då är det en ganska återhållsam uppskattning, det skulle till och med kunna vara mer, säger Patrik Thollander.
Enligt IEA släppte världens industrier 2022 ut 9,2 gigaton koldioxid. En minskning med fem procent motsvarar koldioxidutsläppen från tio länder i Sveriges storlek.
Olika kompetenser måste samverka
Patrik Thollander menar att en av de viktigaste aspekterna för att lyckas är samverkan mellan personer med olika erfarenheter och bakgrunder inom företaget.
– Som ingenjör tänker jag tekniklösningar i första hand. Men potentialen kan utvecklas om man jobbat med hela system och i samverkan med andra kompetenser som har ett annat mindset. Vi behöver jobba interdisciplinärt för att lyckas, säger Patrik Thollander.
Enligt honom behöver företagen jobba aktivt med att bygga upp interdisciplinära samarbeten mellan teknik- samhälls- och beteendevetenskapliga discipliner. Därför uppmanar forskarna industriföretagen att skapa en företagskultur som stödjer kunskapsdelning och kontinuerligt lärande. Uppmaningen till de politiska beslutsfattare är att utforma olika typer av program som trycker på de sociala dimensionerna av energieffektivisering.
Finansiering kommer huvudsakligen från Energimyndigheten, KK-stiftelsen, Mistra och Formas.
Artikeln: , Patrik Thollander, Mariana Andrei, Noor Jalo, Patrik Rohdin, Jenny Palm, Anna Sannö, Johan Colding, Stephan Barthel, Gazi Salah Uddin, Bruna Maria Xavier, Nature Communications 2025, publicerad online 30 april 2025. DOI: 10.1038/s41467-025-59284-2
