De senaste åren har flera kommuner larmat om att de tar emot socialt utsatta bostadssökande från ekonomiskt starkare kommuner, så kallad social dumpning. Det är en komplex företeelse som forskare på Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), Linköpings universitet, strävar efter att förstå i forskningsprojektet ”Social dumpning mellan centrum och periferi: utbredning, politiska mekanismer och levda erfarenheter”.
– Vi vill förstå fenomenet social dumpning i stort och det innebär att vi undersöker olika aspekter – från hur det påverkar individer till hur det möjliggörs och hanteras av olika aktörer, säger Anna Kallos, doktor i sociologi och ny forskningskoordinator på CKS.
Hon studerar specifikt vad som utmärker de kommuner som ”dumpar” och de kommuner som tar emot bostadssökande. Det gör hon genom att fokusera på bland annat demografi, marknad och policy.
Även om studien fortfarande pågår och därmed inte har ett färdigt resultat så pekar intervjuerna med kommuner och kommunala bolag mot speciellt en aspekt av social dumpning: tomma bostäder.
Bostadsbrist och rivningsvåg
Inte sällan pratas det om bostadsbristen i Sverige och visst är det brist på bostäder i vissa delar av landet, framför allt i storstadsregionerna. Men på flera håll, speciellt på mindre orter där befolkningen minskar, råder i stället det motsatta. Där står många fastigheter tomma.
I kommuner med tomma bostadsbestånd finns en uppfattning att dessa kan möjliggöra social dumpning, har Anna Kallos sett i sina intervjuer. En möjlig lösning blir att ta bort tomma fastigheter, snarare än att renovera eller sälja dem. Men oron för social dumpning är inte ensam orsak till den rivningsvåg vi ser, poängterar Anna Kallos.
– De stora behov av rivningar som många mindre kommuner står inför belyser även en rad andra frågor, så som en krympande befolkning och ändrad demografi.
Rivningar i sig är kostsamma, och i slutändan blir det här både en kostnadsfråga och ett strategiskt dilemma för kommunerna.
– Det här är en stor fråga för många kommuner, men den har hamnat i skymundan nationellt, i skymundan av bostadsbristen, säger Anna Kallos.
Kunskap för kommuners strategiska beslutsfattande
Det här har lett till en ny studie inom ramen för projektet. Studien fokuserar på vad som utmärker små kommuner som har beslutat att riva delar av sitt bostadsbestånd, varför och vilka konsekvenser det kan få. Vad innebär det till exempel för en plats, dess invånare, deras trygghet och sammanhang?
Kunskapen är viktig inte bara för att belysa en för kommunerna stor utmaning, utan också för att hjälpa dem att planera framåt, menar Anna Kallos.
– Det behövs ett tydligare kunskapsunderlag som kan stötta kommunerna i deras strategiska beslutsfattande. Hur kan kommunerna hantera tomma lägenheter och de stora finansiella och planeringsmässiga utmaningar de innebär?
