žŁÀûŒ§

04 december 2025

Att barn rekryteras till kriminella nätverk och begår grova brott har blivit vanligare de senaste åren. Forskningen visar att tidiga och förebyggande insatser är avgörande för att vända utvecklingen. Men för ett lyckat preventivt arbete krävs kunskap och stöd till lokala aktörer liksom en gemensam förståelse för arbetssätt och förväntningar.

Skuggan av en person i ett rum

Den generella ungdomsbrottsligheten har inte ökat över tid, men vissa brott har blivit allt grövre och gärningspersonerna yngre det senaste decenniet, visar utredningar från Brottsförebyggande rådet.

Att bryta ungdomskriminaliteten står högt på den politiska dagordningen. Forskning visar att preventiva insatser är avgörande, och det finns en generell politisk vilja över blocken att arbeta preventivt. Men i dag tenderar det förebyggande arbetet att vara osystematiskt och ofokuserat, enligt en rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO).

För att råda bot på det behövs bland annat en mer gedigen förståelse för vad som orsakar brott. Här behöver lokala aktörer – som har centrala roller i brottsbekämpningen – få stöd och kunskap, slår rapporten fast.

Inte minst kommunerna har en viktig roll. Även om deras ansvar för det brottsförebyggande arbetet har betonats på olika sätt de senaste åren – den nya socialtjänstlagen betonar vikten av tidiga, långsiktiga och kunskapsbaserade insatser – så finns flera utmaningar. Bland annat en spretig kunskapsbas och olika sätt att prata om och förstå brottsprevention.

Man stÄende pÄ grÀsmatta med fotboll i bakgrundenFotograf: Anna Valentinsson
David Ekholm

– Det finns stora utmaningar med en otydlig begreppsapparat för att beskriva olika arbetssätt och kunskap som pekar åt olika håll, säger David Ekholm, biträdande professor vid Centrum för kommunstrategiska studier och en av de forskare som bidragit till rapporten.

– För att utveckla långsiktiga arbetssätt behövs en fördjupad reflektion kring begrepp och kunskap, men även förståelse för vilka förväntningar som är rimliga, fortsätter han.

Från skola och idrott till moral och politiskt ledarskap

Rapporten samlar forskare från olika fält och tillsammans ger de en bild av kunskapsläget inom teman kopplade till brottsförebyggande arbete, så som skola och idrott, bostadssegregation, moral och politiskt ledarskap.

David Ekholm har tillsammans med Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid Linköpings universitet, skrivit ett kapitel om idrottens roll i det brottsförebyggande arbetet. På senare tid har förväntningarna ökat på idrotten att hantera olika sociala problem, däribland brottslighet bland unga.

Den samlade forskningen visar att deltagande i idrott kan ha brottsförebyggande effekter, men att idrotten måste ses som en del av ett större arbete där hela samhället samverkar.

– Det verkar finnas förutsättningar för att deltagande i idrott kan verka brottsförebyggande på lång sikt – om aktiviteterna styrs på ett sätt som är förankrat i kunskapsläget – och som del i en generell prevention av brottslighet. Men samtidigt är dessa effekter del av många andra sociala sammanhang att det snart kan beskrivas som främjande av social hållbarhet, säger David Ekholm.

Ett nationellt brottsförebyggande program

Vikten av kunskap och samverkan löper som en röd tråd genom rapportens kapitel, och leder till en rekommendation om att utveckla ett nationellt kunskapsbaserat brottsförebyggande program. Ett sådant skulle samordna reaktiva och proaktiva insatser och stödja lokala aktörer.

Magnus Dahlstedt.Fotograf: Karin Midner
Magnus Dahlstedt.

– Förslaget ligger i tiden och skulle mycket väl kunna bidra till att utveckla arbetet med att på både kort och lång sikt möta kriminalitetens problem. Inte minst mot bakgrund av betoningen av förebyggande insatser i den nya socialtjänstlagen. Förutsättningen är dock att makthavare verkligen är beredda att hörsamma forskningsbaserad kunskap. På den punkten finns det fortfarande en hel del i övrigt att önska, säger Magnus Dahlstedt.

Om rapporten

Rapporten är publicerad av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. Redaktörer är Axel Merkel och Marie Torstensson Levander.

I artikeln

Mer om forskningen

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor med blommor och diplom.

Barnmedicinsk forskning får miljonstöd

Flera forskare vid Linköpings universitet får bidrag från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning. Pengarna går till forskning om bland annat diabetes, hjärntumörer, psykisk hälsa och digitala interventioner.

Ryggtavlan pÄ en man.

Större risk att politisk höger faller för konspirationsteorier

Personer som lutar politiskt åt höger faller lättare för konspirationsteorier. Men oavsett ideologi tenderar vi att godta påståenden som stryker oss själva medhårs. Det visar en doktorsavhandling från LiU.

En man knÀböjer pÄ en fotbollsplan och hÄller i en bit konstgrÀsmatta.

Konstgräs i nordiskt klimat – en fråga om hållbarhet

Fotbollsplaner med konstgräs är bättre ur ett hållbarhetsperspektiv jämfört med naturligt gräs – men bara under vissa förutsättningar. Det har forskare vid LiU visat i en ny studie där de jämfört de olika planernas miljöpåverkan.