Min forskningsprofil omfattar flera områden som berör undervisning, målstyrning och fritidshemmets institutionella roll. Jag disputerade i mars 2024 med avhandlingen "Det undervisande fritidshemmet i lärandets tidevarv: En diskursanalytisk studie med fokus på de naturvetenskapliga och tekniska undervisningspraktikerna.". Studien är etnografiskt inspirerad, med videoobservationer som huvudsaklig datainsamlingsmetod. Den undersöker de spänningar mellan tradition och förnyelse som uppstår när fritidshemmets undervisningsuppdrag omsätts i praktiken.
Mer specifikt tar studien sin utgångspunkt i samtida diskursiva förändringar som lägger större vikt vid undervisning och lärande inom fritidshemmets kontext, där barns fria tid i allt högre grad struktureras och används på bekostnad av deras egna intressen, behov samt den fria leken. Dessa förändringar kan spåras till internationella kunskapsmätningar som har påverkat fritidshemmets uppdrag, vilket nu förväntas stödja skolans mål i större utsträckning än tidigare. I min avhandling granskar jag kritiskt denna utveckling – ofta beskriven som ett skifte från en socialpedagogisk till en utbildningspedagogisk arena. Detta skifte, den ökade målorienteringen och dess påverkan på barnen och fritidshemmet som institution utgör kärnan i mina forskningsintressen.
Internationellt finns liknande politiska ambitioner att effektivisera barns fritid i syfte att förbättra deras skolresultat. Min studie syftar till att förstå hur dessa intentioner relaterar till utvecklingen av svenska fritidshem under de senaste decennierna. Jag identifierar paralleller och visar att fritidslärare har en komplex roll. De positioneras både som förnyare och som traditionsbevarare. Å ena sidan strävar de efter att möta kraven på undervisning och dokumentation av elevers lärande i enlighet med det förstärkta utbildningsuppdraget. Å andra sidan vill de bevara fritidshemmets traditionella värden, såsom lek, sociala relationer, barns intressen och behov. Mina resultat visar att dessa värden inte enkelt låter sig förenas.
Efter disputationen har jag breddat mina forskningsintressen till att även omfatta specialpedagogik, STEM (Science, Technology, Engineering, and Mathematics) och elever med intellektuell funktionsnedsättning. Detta intresse har sin grund i min avhandlingsstudie, där ett av fritidshemmen som ingick i studien var beläget inom den anpassade grundskolan för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Denna elevgrupp är ofta marginaliserad – både i forskningssammanhang och i den offentliga debatten om skolan. Ur ett likvärdighetsperspektiv anser jag att det är avgörande att få vetenskaplig kunskap om vilken typ av utbildning dessa elever får under sin fria tid i fritidshemmet. Sådan kunskap är viktig för att både eleverna och fritidslärare ska få det stöd de behöver för att elever med intellektuell funktionsnedsättning ska kunna delta fullt ut i samhället utifrån sina egna förutsättningar.
