福利姬

鈥� Jag trodde inte att det skulle vara s氓 tydligt hur fritidshemmet avspeglar samh盲llets besatthet av siffror och av att m盲ta, s盲ger Alma Memi拧evi膰, som doktorerat vid Institutionen f枚r beteendevetenskap och l盲rande vid Link枚pings universitet.

Stegvis har det skett en f枚rskjutning av fritidshemmens uppdrag i Sverige. Fr氓n att traditionellt ha varit en plats f枚r lek och social samvaro har det blivit en f枚rl盲ngning av skolan. F枚r盲ndringen syns i l盲roplanerna fr氓n 2010 och 2016. D盲r finns en betoning p氓 l盲rande och m氓luppf枚ljning.

Men hur det h盲r har p氓verkat personalens konkreta arbete ute p氓 fritidshemmen har varit outforskat. Det 盲r det som Alma Memi拧evi膰 nu unders枚kt i sin doktorsavhandling.

Personalen m氓ste visa resultat

Under ett och ett halvt 氓r har hon regelbundet gjort observationer p氓 plats vid tre fritidshem i tv氓 kommuner. Fritidshemmen ligger i stadsdelar med olika socioekonomiska f枚ruts盲ttningar. Hon har ocks氓 intervjuat personalen om hur de jobbar. S盲rskilt har hon intresserat sig f枚r undervisningen i teknik och naturvetenskap.

Enligt l盲roplanen f枚r fritidshem ska eleverna bland annat f氓 kunskaper i spr氓k och kommunikation och i natur och samh盲lle. De ska ocks氓 ges tillf盲lle till lek och att vara ute. Det som 枚verraskade Alma Memi拧evi膰 var att personalen ofta valde 盲mnen som 盲r l盲tta att synligg枚ra och dokumentera, som naturvetenskap och teknik.

鈥� De m氓ste visa p氓 resultat och de m氓ste redovisa, men hur ska man m盲ta lek? Fritidshemmen har inte redskapen f枚r det, s盲ger Alma Memi拧evi膰.

Barnen blir elever hela dagen

Konsekvensen blir att pedagogerna tenderar att v盲lja bort det som f枚rut varit karakt盲ristiskt f枚r fritidshemmen. F枚r barnen blir f枚ljden att de blir elever hela dagen, 盲ven efter den vanliga skolans slut.

I l盲roplanen st氓r ocks氓 att elevers intressen, behov och erfarenheter ska tas till vara. Men enligt Alma Memi拧evi膰 盲r det mest intressen som kan knytas till l盲roplanens m氓l som plockas upp. Popul盲rkultur, mobiler eller annat som ligger vid sidan av ignoreras eller f枚rbjuds. 脛ven det beror p氓 att det inte g氓r att m盲ta, menar hon. P氓 ett av de observerade fritidshemmen var det till och med obligatoriskt f枚r barnen att delta i undervisningen.

Fritiden effektiviseras

Lite vid sidan h氓ller pedagogerna 盲ven fast vid den traditionella pedagogiken, d盲r lek och barnens egna initativ tas tillvara. Men kraven p氓 m盲tbarhet och m氓luppfyllelse har gjort deras uppdrag mycket splittrat, menar Alma Memi拧evi膰. Under tiden hittar barnen p氓 egna strategier f枚r att hantera kraven. I sina videoobservationer ser hon hur de hastar igenom uppgiften och sedan ist盲llet 盲gnar sig 氓t det de sj盲lva vill.

Sverige 盲r inte ensamt. Samma f枚r盲ndring i fritidshemmens styrning syns i till exempel Danmark och Tyskland. Enligt Alma Memi拧evi膰 tyder tidigare forskning p氓 att det 盲r de 氓rligen 氓terkommande PISA-unders枚kningarna som ligger bakom den starkare betoningen p氓 m盲tbara resultat och viljan att utnyttja 盲ven tiden p氓 fritidshemmen maximalt.

鈥� Man effektiviserar fritiden. Barnen ska l盲ra sig s氓 mycket som m枚jligt f枚r att det ska kunna visas upp och de ska kunna konkurrera internationellt, s盲ger Alma Memi拧evi膰.