Atypiska femurfrakturer
Bisfosfonater är läkemedel som använts framgångsrikt i behandlingen av benskörhet i decennier. För inte så länge sedan upptäckte man att bisfosfonater kan orsaka ovanliga utmattningsbrott i lårbenet. Under ledning av vår förra professor Per Aspenberg var vi i Linköping först med att bevisa sambandet mellan behandling och de ovanliga frakturer (atypiska femurfrakturer). Doktoranderna Hans Peter Bögl och Georg Zdolsek jobbar nu vidare med att belysa särdragen av frakturerna och man bäst behandlar de för att undvika komplikationer.
Ledproteser i höft- och knäled
Protesersättning i höftleden är enligt Världshälsoorganisationen det mest framgångsrika kirurgiska ingreppet för att ge patienter med artros en ökad livskvalitet. Men vissa patienter patienter reopereras ibland. Implantatval och läkemedel kan påverka hur långa protesen håller. Doktorand Håkan Ledin och blivande doktorand Jonathan Brandt studerar hur läkemedelsbehandlingar påverkar implantatöverlevnad. Doktorand Rico Perlbach undersöker hur reoperationer i höftleden genomförs på bästa sätt och valet av protesdesign påverkar protesöverlevnad.
Kompartmentsyndrom
Omkring 550 östgötar bryter skenbenet varje år och av dessa utvecklar 2—8 procent ett akut kompartmentsyndrom (AKS). AKS orsakas av ökat tryck i muskelvävnaden och är vanligast i underbenet på grund av strama oeftergivliga fascior som omsluter musklerna. Tryckökningen i muskelkompartment/muskellogen, dvs. det begränsade rum där musklerna med omgivande fascia finns, kan leda till muskelnekros. Snabb och korrekt diagnos för att möjliggöra behandling är därför av stor vikt. Doktorand Abraham Nilsson tar fram nya metoder för tryckmätning i muskellogen och blodprover som kan göra diagnosen AKS säkrare och därmed hjälpa kirurgen att våga avstå från kirurgi när den inte absolut behövs.
Vill du donera till forskningen?
Kontakta jorg.schilcher@liu.se.
