žŁÀûŒ§

06 februari 2023

Att ett vanligt läkemedel mot benskörhet också kan orsaka benbrott, det skapade stor oro efter en studie vid Linköpings universitet. LiU-forskaren Jörg Schilcher ska nu leda delar av ett internationellt projekt för att få mer kunskap om detta.

portrÀttfoto, manlig forskare och röntgenbild pÄ lÄrbensbrott.
Jörg Schilcher

- Det hÀr Àr bland de finaste forskningsanslag som finns. Jag Àr otroligt tacksam. Att fÄ en sÄdan hÀr chans Àr en forskardröm, Àven om det Àr kopplat till ett stort ansvar, sÀger Jörg Schilcher, bitrÀdande professor i ortopedi vid Linköpings universitet.

Det handlar om ett samarbete med University of California, San Fransisco, som fÄr 50 miljoner kronor över fem Är frÄn National Institute of Health i USA. Linköpings universitet finns med i konsortiet med internationella lÀrosÀten och forskningsinstitut. NÀra 15 procent av anslaget berÀknas komma till Linköping.

Leds frÄn UCSF

Projektet heter ”Pooling International Cohort Studies of Long-Term Bisphosphonate Use and Atypical Femur Fractures”. Det leds frĂ„n University of California av endokrinologen Douglas Bauer. Delstudierna designas och styrs av olika forskningsgrupper, som den i Linköping.

Vi har studerat det
hÀr sedan 2007
- Vi har studerat det hĂ€r sedan 2007. LĂ€kemedelsprövningarna för bisfosfonat, med 10 000 patienter, upptĂ€ckte inte de hĂ€r skadorna. Det behövdes en hel population. Åren 2010—11 gick vi igenom alla röntgenbilder pĂ„ samtliga lĂ„rbensbrott i hela Sverige manuellt och upptĂ€ckte ett starkt samband med bisfosfonaterna och risken för utmattningsbrott för till exempel Ă€ldre kvinnor, sĂ€ger Jörg Schilcher.

ł§±čĂ„°ùłÜ±è±èłÙĂ€łŠ°ìłÙ

Det Àr en fraktur som Àr svÄr att upptÀcka pÄ röntgen Àven för erfarna radiologer.
- Bisfosfonater Àr lÀkemedel med förbÀttrar bentÀthet och dÀrmed minskar risken för benbrott. Men ett lÄngvarigt bruk kan leda till utmattningsfrakturer. Det behövs mer kunskap om vilka patienter som har nytta av lÀkemedlet och vilka som löper risk för komplikationer. Vi mÄste samarbeta internationellt för att fÄ en större grupp av patienter.
Och dÄ behöver vi nya metoder för att kunna dela data, sÀger Jörg Schilcher.

Det Àr ett stort arbete. Men sedan
har vi ett kraftfullt verktyg
Forskarna ska dÀrför utveckla ett centralt analysverktyg, ett datascript, som sedan ska anvÀndas för att analysera data i varje land separat.

- Det Àr ett stort arbete som berÀknas ta tvÄ Är. Men sedan har vi ett kraftfullt verktyg. Eftersom vi i Linköping har en lÄng tradition av forskning kring atypiska utmattningsfrakturer och bisfosfonat sÄ har vi ocksÄ ett dataset som kommer att attrahera AI-forskare som vill samarbeta med oss. Vi ser redan att intresset finns, sÀger Jörg Schilcher.
Vad betyder det hÀr projektet för din forskargrupp?
- Det betyder vÀldigt mycket att samarbeta internationellt med framstÄende forskare inom samma omrÄde. Dessutom kommer jag att kunna etablera ett intensivt samarbete med statistiker. Vi kan bolla frÄgor med dem dagligen, vilket jag inte Àr van vid. Det Àr vÀldigt vÀrdefullt och gör vÄra metoder mycket smartare. Vi har med röntgenlÀkare och en AI-forskare som ocksÄ kommer att kunna jobba med de data vi fÄr fram med det nya projektet.


Fakta: Benskörhet

Skelettet har en fantastisk förmĂ„ga att laga sig sjĂ€lv med egen vĂ€vnad. Enkelt uttryckt finns det tvĂ„ typer av celler i den processen: En ”benĂ€tarcell” (osteoklaster) som tar bort det skadade. Och en annan celltyp (osteoblaster) som bygger nytt ben.
Benskörhet uppstÄr vid obalans mellan dessa tvÄ celltyper. Benskörhet kan behandlas med lÀkemedlet bisfosfonater, som minskar osteoklasternas nedbrytande aktivitet.
LÄngvarig anvÀndning av lÀkemedlet ökar risken för frakturer, eftersom skelettets eget lÀkningsmekanism kan slÄs ur spel.
KÀlla: Jörg Schilcher, bitr. professor vid Linköpings universitet.



Kontakt

Forskning

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett trÀd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Forskare i labb.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.