Professor Markus Heilig får pengar till forskning om förbättrad behandling av opioidberoende och professor Jörg Schilcher får medel för en internationell studie om antibiotikaimpregnerade bentransplantat.
Tack vare bidraget kan Jörg Schilcher och hans forskargrupp PRIO (Pragmatisk forskning inom ortopedi) nu genomföra en omfattande klinisk studie som syftar till att halvera risken för infektioner vid svåra om operationer av höftproteser. För ortopeder är infektionsproblematiken en central fråga.
– Vi som ortopeder tycker att det här är det värsta som kan hända våra patienter. Så alla vill göra något för att minska risken, säger Jörg Schilcher.
Lokala antibiotika ska stoppa bakterierna
Vid förstagångsoperationer används redan rutinmässigt bencement blandat med antibiotika, vilket framgångsrikt minskat infektionsrisken. För större upprepad operation där bencement inte används har det dock saknats ett systematiskt sätt att tillföra antibiotika lokalt.
Vid nya operationer av lösa höftproteser krävs ofta att man återskapar förlorad benvävnad. Detta görs idag genom att använda malt ben från donatorer, så kallade "benchips", för att fylla hålrummen innan en ny protes fästs. Risken för infektioner vid dessa ingrepp är betydligt högre än vid första operationen, då patienterna ofta är äldre och vävnaden redan är påverkad av tidigare ingrepp.
Projektet ska nu testa effekten av att blanda antibiotika direkt med de benchips som används. Hypotesen är att detta drastiskt kommer att förbättra utfallen.
– Från benchipsen släpps det ut höga koncentrationer av antibiotika lokalt som inte tillåter bakterier att vara kvar på implantat eller i leden, förklarar Jörg Schilcher.
Målet är att kunna sänka den relativa risken för infektion med hälften.
Säkerhet och tvärvetenskapligt samarbete
Vägen till det nu beviljade bidraget har varit lång. Idén har följt Schilcher sedan han inledde sin akademiska bana.鈥�
– Det är väl det som är det roliga, att jag verkligen har jobbat med det så länge och till slut så får man gehör för sin fråga, säger han.
Tidigare laboratorietester har visat att antibiotikan effektivt fäster på bentransplantaten och avdödar även resistenta bakterier. Nu tar projektet steget fullt ut i den kliniska verkligheten med målet att etablera en ny standardbehandling.
– Det här är klinisk behandlingsforskning som vi använder på patienter som opereras en gång till för sina lösa höftproteser, avslutar Jörg Schilcher.
Förbättrad behandling av opioider
Den andra studien som får bidrag leds av Markus Heiligs och Andrea Capusans forskargrupp vid Centrum för social och affektiv neurovetenskap, CSAN. Den handlar om att förbättra behandlingen av beroende av heroin och andra narkotikaklassade substanser av typen opioider.
– Opioider står för 90 procent av den svenska drogrelaterade dödligheten, men färre än hälften av patienterna får evidensbaserad behandling, säger Markus Heilig, professor i psykiatri och föreståndare för CSAN.
Studien har två syften. Dels är målet att brett införa behandling med läkemedlet buprenorfin, som redan har stöd i forskning och är ett av de två läkemedel som ges som underhållsbehandling i dag. Alla patienter i studien kommer få en behandling med buprenorfin i en form som ges som injektion en gång i månaden, vilket gör att fler patienter kan behandlas med befintliga resurser.
Jenny WIdén
Möjligt att minska drogsuget?
Studien ska också undersöka om det går att förbättra behandlingen ytterligare genom att lägga till ett nytt läkemedel. Detta läkemedel påverkar hur hjärnan reagerar på ett signalämne som kallas orexin. Frågan som forskarna hoppas kunna besvara är om läkemedlet kan förbättra sömnen och minska patienternas drogsug.
– Vi hoppas att detta gör att det blir lättare för patienterna att stanna kvar i behandling och avstå från att använda illegala medel, säger Markus Heilig.
Studien kommer att pågå i tre till fyra år och omfatta runt 200 patienter. Den leds från Linköpings universitet och genomförs i Skåne, Jönköping, Linköping, Stockholm, Uppsala och Västernorrland. Markus Heilig framhåller betydelsen av bidraget om nära 20 miljoner kronor från Vetenskapsrådet:
– Stora kliniska studier är mycket dyra och det är sällan akademiska forskare har möjlighet att genomföra sådana. Detta bidrag gör en studie möjlig för en patientgrupp som läkemedelsföretag sällan är intresserade av.
