21 november 2025

Under två dagar samlades fyra regionala forskarskolor inom Nära vård i Linköping för att nätverka och lära av varandra. Träffen markerar starten för det nya nationella nätverket SINIC – The Swedish Interdisciplinary and Interprofessional Network in Person-centred and Integrated Care.

En bild på fem människor
Föreståndarna för de regionala forskarskolorna i Nära vård. Från vänster: Andreas Fors, Ann-Charlotte Kassberg, Mats Eriksson, Anneli Nyman och Sara Bergstrand.

– Det här är uppstarten för The Swedish Interdisciplinary, and Interprofessional Network in Person-centred and Integrated Care, eller SINIC, berättar Sara Bergstrand, föreståndare för forskarskolan Nära vård i Sydöstra sjukvårdsregionen som stod värd för dagarna.

Bakgrunden till satsningen är tydlig: vården behöver bli mer jämlik, tillgänglig och bättre anpassad till människors behov. För att lyckas behövs kunskap om personcentrering, digitalisering, systemförståelse och interprofessionella arbetssätt – och inte minst forskning där patienter och brukare är medskapare. Med stöd av FORTES nätverksbidrag har doktorander och föreståndare samlats i Linköping för en uppstart

En bild på Maria Andreassen och Sara BergstrandFotograf: Johan SjöholmFöreståndarna för forskarskolan Nära vård i Sydöstra sjukvårdsregionen, Maria Andreassen och Sara Bergstrand.
– Vi vill svara mot behovet av högkvalitativ interprofessionell och tvärvetenskaplig forskning och nationella mötesplatser för forskare, säger Sara Bergstrand. Med dessa nätverksdagar vill vi öka utbytet mellan olika discipliner, yrkesgrupper och huvudmän som behövs för att kunna lösa de frågor och utmaningar som uppkommer i omställningen till den nära vården.

De senaste åren har 4 interprofessionella och interdisciplinära regionala forskarskolor inom Nära Vård startats med syftet att bidra i omställningen till Nära vård:

  • Forskarskolan Nära vård i Sydöstra sjukvårdsregionen, vid Linköpings universitet (huvudman) och regioner och kommuner i Sydost
  • Forskarskolan Shift Care vid Göteborgs universitet (huvudman), Högskolan i Borås, Högskolan i Skövde och Högskolan Väst
  • Forskarskolan Nära vård vid Örebro universitet (huvudman), Högskolan Dalarna, Jönköping University, Linköpings universitet
  • Forskarskolan Nära vård vid Luleå tekniska universitet (huvudman) och Region Norrbotten

Nätverket sammanför de existerande regionala forskarskolorna i Nära vård som i dag innefattar drygt 60 doktorander, deras handledare och postdoc.

– Juniora forskare behöver få möjlighet att vidareutveckla och stärka sina kunskaper och kontakter för att utvecklas till starka forskare och forskningsledare. Därför behövs ett starkt nätverk som samlar entusiastiska, skickliga och framgångsrika forskare inom Nära vård, fortsätter Sara Bergstrand.

Även SKR:s samordnare för Nära vård, Lisbeth Löpare, deltog och öppnade dagarna.
- Vi fick tillfälle att diskutera den Nära vårdens utveckling och forskningens roll för att möjliggöra omställningen, sammanfattar hon.

En bild på Lisbeth Löpare
Nätverket utvecklas i nära dialog med regioner och kommuner för att skapa en gemensam arena för forskning. Ambitionen är att bidra med ny kunskap inom förebyggande och hälsofrämjande arbete, lyfta forskningens villkor och involvera patienter, brukare och närstående i alla delar av processen. Målet är tydligt: en Nära vård som är jämlik, inkluderande och hållbar – för alla.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En grupp människor med blommor och diplom.

Barnmedicinsk forskning får miljonstöd

Flera forskare vid Linköpings universitet får bidrag från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning. Pengarna går till forskning om bland annat diabetes, hjärntumörer, psykisk hälsa och digitala interventioner.

Ryggtavlan på en man.

Större risk att politisk höger faller för konspirationsteorier

Personer som lutar politiskt åt höger faller lättare för konspirationsteorier. Men oavsett ideologi tenderar vi att godta påståenden som stryker oss själva medhårs. Det visar en doktorsavhandling från LiU.

En man knäböjer på en fotbollsplan och håller i en bit konstgräsmatta.

Konstgräs i nordiskt klimat – en fråga om hållbarhet

Fotbollsplaner med konstgräs är bättre ur ett hållbarhetsperspektiv jämfört med naturligt gräs – men bara under vissa förutsättningar. Det har forskare vid LiU visat i en ny studie där de jämfört de olika planernas miljöpåverkan.