žŁÀûŒ§

19 mars 2026

En vanlig uppfattning är att läkemedelsföretag sätter sina priser precis vid tröskeln för att komma in i högkostnadsskyddet. Ny forskning från Linköpings universitet bidrar till att nyansera den bilden.

En man som stÄr framför en stor grupp cyklar pÄ Campus Valla. Fotograf: Ulrik Svedin
Det kan finnas en vits i att priskonkurrera även när slutanvändaren inte är den som betalar, säger Anton Klockhoff, doktorand inom hälsoekonomi.

− Det Ă€r lĂ€tt att tro att lĂ€kemedelsföretagen tar ut högsta möjliga priset som Ă€ndĂ„ lĂ„ter dem komma in i högkostnadsskyddet. Vi ville veta om det stĂ€mde, och sĂ„g att lĂ€kemedel i snitt var prissatta 30 procent under de inofficiella tröskelvĂ€rdena för högkostnadsskyddet.

Det berÀttar Anton Klockhoff, doktorand inom hÀlsoekonomi vid enheten för hÀlso- och sjukvÄrdsanalys. Han har analyserat hundratals svenska beslut om högkostnadsskydd frÄn TandvÄrds- och lÀkemedelsförmÄnsverket (TLV) mellan 2017 och 2024, tillsammans med Martin Henriksson, bitrÀdande professor inom hÀlsoekonomi och Jonathan Siverskog, universitetslektor i nationalekonomi.

±áöȔ°ìŽÇČőłÙČÔČč»ćČőČő°ìČâ»ć»ć±đłÙ Ă€r ett statligt subventionssystem som syftar till att patienter inte ska behöva betala mer Ă€n ett visst maxbelopp för de lĂ€kemedel som ingĂ„r i lĂ€kemedelsförmĂ„nen under en tolvmĂ„nadersperiod.

Vill gÀrna in

− LĂ€kemedelsföretagen vill gĂ€rna in i högkostnadsskyddet. Det Ă€r dĂ€r de större volymerna oftast finns, eftersom lĂ€kemedel inom förmĂ„nerna inte medför nĂ„gon ytterligare kostnad för patienter som har nĂ„tt upp till högkostnadsskyddet. Det Ă€r dock viktigt att komma ihĂ„g att kostnaden fortfarande finns och betalas av det offentliga, som fĂ„r mindre resurser över till annat, sĂ€ger Anton Klockhoff.

En man ler framför ett stort fönster i A-huset pÄ Campus Valla. Ulrik Svedin
Anton Klockhoff, doktorand.

Innan högkostnadsskyddet för lÀkemedel trÀder i kraft en rad bedömningar av statliga TandvÄrds- och lÀkemedelsförmÄnsverket (TLV). Oftast baseras beslutet pÄ en sjukdomsmodell som lÀkemedelsbolaget skickar in. TLV utvÀrderar den hÀlsovinst som lÀkemedlet ger i jÀmförelse med det lÀmpligaste behandlingsalternativet. De berÀknar kostnaden per vunnen hÀlsoenhet (ICER) och jÀmför denna mot olika tröskelvÀrden som bestÀms av hur allvarlig sjukdomen Àr. En bÀttre hÀlsoeffekt eller en svÄrare sjukdom kan motivera ett högre pris pÄ lÀkemedlet.

De specifika tröskelvÀrdena för att ett lÀkemedel ska komma in i högkostnadsskyddet Àr inte formellt bekrÀftade.

Stark medvetenhet

− Men det finns en stark medvetenhet om dem i branschen, och i vĂ„ra data ser vi mycket riktigt att den maximala kostnaden per vunnen hĂ€lsoenhet nĂ€stan prickar dessa ”informella” tröskelvĂ€rden för varje svĂ„righetsgrad.

Varför maximerar inte företagen priserna upp till tröskeln för högkostnadsskyddet?
− Vi kan bara se att det ligger till pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet. Vi har flera idĂ©er, men i studien har vi inte belĂ€gg för nĂ„got entydigt. Den troligaste förklaringen Ă€r kanske att processen i sig gör det svĂ„rt att pricka tröskelvĂ€rdet. Som bolag vet man inte sĂ€kert var TLV kommer hamna i sin slutgiltiga bedömning och kostnaden per enhet hĂ€lsa kan dĂ€rför landa lĂ€gre Ă€n vĂ€ntat.

LÀkemedel som godkÀnts mÄste fortfarande implementeras i regionerna

Anton Klockhoff anger nÄgra andra möjliga förklaringar, vilket ocksÄ stakar ut omrÄden att forska vidare inom.
− LĂ€kemedel som godkĂ€nts av TLV mĂ„ste fortfarande implementeras ute i regionerna, och ett lĂ€gre pris kanske skyndar pĂ„ den processen, sĂ€rskilt nĂ€r budgetpĂ„verkan Ă€r stor. Det kan finnas en vits i att priskonkurrera Ă€ven nĂ€r slutanvĂ€ndaren inte Ă€r den som betalar.

Konsekvent

Samtidigt noterar forskarna att resultatet ocksÄ visar att tröskelvÀrdena faktiskt inte överskrids i nÄgot av de studerade fallen.

− Min egen tanke Ă€r att det kan vara ett tecken pĂ„ att TLV:s system Ă€r konsekvent och att patienter ges tillgĂ„ng till lĂ€kemedel pĂ„ lika villkor trots att trösklarna Ă€r inofficiella, sĂ€ger Anton Klockhoff.

Forskningen bedrivs tvÀrvetenskapligt mellan enheten för hÀlso- och sjukvÄrdsanalys och avdelningen för Nationalekonomi vid Linköpings universitet.

Anton Klockhoff, Jonathan Siverskog, Martin Henriksson (2026)

Value in Health , Vol.29 , s.92-99

Fakta: Högkostnadsskyddet

±áöȔ°ìŽÇČőłÙČÔČč»ćČőČő°ìČâ»ć»ć±đłÙ för lĂ€kemedel gĂ€ller för de allra flesta lĂ€kemedel pĂ„ recept. LĂ€kemedel som ingĂ„r i högkostnadsskyddet Ă€r subventionerade med statliga medel. Det betyder att staten betalar en del av kostnaden. TLV Ă€r den myndighet som bestĂ€mmer vilka lĂ€kemedel som ska omfattas av högkostnadsskyddet.


Taket i högkostnadsskyddet Ă€r reglerat enligt lag  och berĂ€knas utifrĂ„n prisbasbelopp som Ă€r faststĂ€llt av regeringen. Patienter ska under ettĂ„rsperioden sammanlagt inte betala mer Ă€n ett belopp som motsvarar 0,05 gĂ„nger prisbasbeloppet.
°­Ă€±ô±ôČč:&ČÔČúČő±è;

Kontakt

Forskning

Organisation

Senaste nytt från LiU

Publik ser en rymdfÀrja ovanför jorden projiceras i omslutande dom.

Alla kan landa på månen med ny omslutande film

I filmen Once Upon the Moon upplever publiken månlandningarna som om de själva vore där. Autentiskt bildmaterial, astronauters egna berättelser och den senaste visualiseringstekniken gör det möjligt. Filmen är producerad vid Visualiseringscenter C.

En grupp mÀnniskor som stÄr pÄ en basketplan.

Hon öppnar dörrar till idrotten

Sundus Mostafa är lärarstudenten som leder KFUM Bollihop – en förening med syfte att inkludera fler tjejer i idrottsvärlden. För sitt engagemang och ledarskap har hon nominerats till Kompassrosen, Konungens Stiftelse Ungt Ledarskaps stipendium.

En kopp som stÄr pÄ ett bord.

LEAD blir svensk accelerator inom NATO DIANA

Innovationsinkubatorn LEAD i Östergötland, som ägs av LiU Holding AB, har utsetts till svensk accelerator inom NATO DIANA – NATO:s innovationsprogram för utveckling av ny teknik med betydelse för både civila och militära tillämpningar.