â Det Ă€r lĂ€tt att tro att lĂ€kemedelsföretagen tar ut högsta möjliga priset som Ă€ndĂ„ lĂ„ter dem komma in i högkostnadsskyddet. Vi ville veta om det stĂ€mde, och sĂ„g att lĂ€kemedel i snitt var prissatta 30 procent under de inofficiella tröskelvĂ€rdena för högkostnadsskyddet.
Det berÀttar Anton Klockhoff, doktorand inom hÀlsoekonomi vid enheten för hÀlso- och sjukvÄrdsanalys. Han har analyserat hundratals svenska beslut om högkostnadsskydd frÄn TandvÄrds- och lÀkemedelsförmÄnsverket (TLV) mellan 2017 och 2024, tillsammans med Martin Henriksson, bitrÀdande professor inom hÀlsoekonomi och Jonathan Siverskog, universitetslektor i nationalekonomi.
±áöȔ°ìŽÇČőłÙČÔČč»ćČőČő°ìČâ»ć»ć±đłÙ Ă€r ett statligt subventionssystem som syftar till att patienter inte ska behöva betala mer Ă€n ett visst maxbelopp för de lĂ€kemedel som ingĂ„r i lĂ€kemedelsförmĂ„nen under en tolvmĂ„nadersperiod.
Vill gÀrna in
â LĂ€kemedelsföretagen vill gĂ€rna in i högkostnadsskyddet. Det Ă€r dĂ€r de större volymerna oftast finns, eftersom lĂ€kemedel inom förmĂ„nerna inte medför nĂ„gon ytterligare kostnad för patienter som har nĂ„tt upp till högkostnadsskyddet. Det Ă€r dock viktigt att komma ihĂ„g att kostnaden fortfarande finns och betalas av det offentliga, som fĂ„r mindre resurser över till annat, sĂ€ger Anton Klockhoff.
Ulrik Svedin
Innan högkostnadsskyddet för lÀkemedel trÀder i kraft en rad bedömningar av statliga TandvÄrds- och lÀkemedelsförmÄnsverket (TLV). Oftast baseras beslutet pÄ en sjukdomsmodell som lÀkemedelsbolaget skickar in. TLV utvÀrderar den hÀlsovinst som lÀkemedlet ger i jÀmförelse med det lÀmpligaste behandlingsalternativet. De berÀknar kostnaden per vunnen hÀlsoenhet (ICER) och jÀmför denna mot olika tröskelvÀrden som bestÀms av hur allvarlig sjukdomen Àr. En bÀttre hÀlsoeffekt eller en svÄrare sjukdom kan motivera ett högre pris pÄ lÀkemedlet.
De specifika tröskelvÀrdena för att ett lÀkemedel ska komma in i högkostnadsskyddet Àr inte formellt bekrÀftade.
Stark medvetenhet
â Men det finns en stark medvetenhet om dem i branschen, och i vĂ„ra data ser vi mycket riktigt att den maximala kostnaden per vunnen hĂ€lsoenhet nĂ€stan prickar dessa âinformellaâ tröskelvĂ€rden för varje svĂ„righetsgrad.
Varför maximerar inte företagen priserna upp till tröskeln för högkostnadsskyddet?
â Vi kan bara se att det ligger till pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet. Vi har flera idĂ©er, men i studien har vi inte belĂ€gg för nĂ„got entydigt. Den troligaste förklaringen Ă€r kanske att processen i sig gör det svĂ„rt att pricka tröskelvĂ€rdet. Som bolag vet man inte sĂ€kert var TLV kommer hamna i sin slutgiltiga bedömning och kostnaden per enhet hĂ€lsa kan dĂ€rför landa lĂ€gre Ă€n vĂ€ntat.
LÀkemedel som godkÀnts mÄste fortfarande implementeras i regionerna
Anton Klockhoff anger nÄgra andra möjliga förklaringar, vilket ocksÄ stakar ut omrÄden att forska vidare inom.
â LĂ€kemedel som godkĂ€nts av TLV mĂ„ste fortfarande implementeras ute i regionerna, och ett lĂ€gre pris kanske skyndar pĂ„ den processen, sĂ€rskilt nĂ€r budgetpĂ„verkan Ă€r stor. Det kan finnas en vits i att priskonkurrera Ă€ven nĂ€r slutanvĂ€ndaren inte Ă€r den som betalar.
Konsekvent
Samtidigt noterar forskarna att resultatet ocksÄ visar att tröskelvÀrdena faktiskt inte överskrids i nÄgot av de studerade fallen.
â Min egen tanke Ă€r att det kan vara ett tecken pĂ„ att TLV:s system Ă€r konsekvent och att patienter ges tillgĂ„ng till lĂ€kemedel pĂ„ lika villkor trots att trösklarna Ă€r inofficiella, sĂ€ger Anton Klockhoff.
Forskningen bedrivs tvÀrvetenskapligt mellan enheten för hÀlso- och sjukvÄrdsanalys och avdelningen för Nationalekonomi vid Linköpings universitet.