Benjamin Jarvis, universitetslektor i sociologi vid Linköpings universitet, studerar sambandet mellan närhet till släktingar, flyttningsmönster och den fortsatta segregationen mellan olika ursprungsgrupper i Stockholm.
Var nyanlända invandrare bosätter sig i Sverige får följder för kommande generationer. Benjamin Jarvis sammanfattar det så här:
− Vi visar att tendensen att vilja bo nära släktingar kan bidra till att upprätthålla befintlig segregation men inte i sig skapa den. Hur samhället ordnar bostäder för nyanlända är viktigt för framtida segregationsmönster.
Förstärkt segregation
Studierna finansieras av Vetenskapsrådet och fokuserar på den andra generationens invandrare. Det handlar om personer som är födda i Sverige med föräldrar med utländsk bakgrund eller kom till landet som mycket små barn. Målet var att undersöka hur släktingar påverkar ungas val av bostadsområde när de flyttar, mellan 18 och 30 års ålder.
− Det är ingen nyhet att många flyttar nära sina föräldrar. Det vi visar är att var föräldrarna bor kan förstärka segregation.
Forskarna har nått sina slutsatser genom att kombinera teoretiska modeller med empiriska analyser.
Simuleringsmetoder
− Vi använder simuleringsmetoder. Först datorbaserade modeller för att illustrera teorin. Sedan använder vi verkliga registerdata för att skapa så kallade kontrafaktiska scenarier där vi kan simulera hur flyttningsmönstren hade sett ut under andra förutsättningar.
Med detta tillvägagångssätt kan forskarna jämföra den segregation som uppstår genom faktiska beslut med den segregation som skulle ha uppstått om människor till exempel inte brydde sig om närheten till familj eller inte brydde sig om vilka grupper som bor i ett område.
− Vi kan även uppskatta hur mycket viljan att bo nära släktingar bidrar till segregation på samhällsnivå.
Effekterna är större för grupper som
redan upplever hög segregation
Människor tenderar att flytta nära släktingar. Det visar resultaten även när forskarna tar hänsyn till ursprung, socioekonomisk status och andra faktorer i livscykeln. Simuleringar av flyttningsmönster visar också att närhet till släktingar bidrar till högre grad av segregation mellan grupper med svensk respektive icke svensk bakgrund.
− Effekterna är större för grupper som redan upplever hög segregation i förhållande till majoritetsbefolkningen.
Följderna av segregation
Segregationens konsekvenser och de socioekonomiska skillnaderna mellan stadsdelar är väl dokumenterade. En hög koncentration av socioekonomiska utmaningar i ett område kan påverka både individer och samhälle genom lägre skolresultat, högre arbetslöshet, kriminalitet och psykisk ohälsa. Outnyttjad arbetskraft innebär dessutom minskade skatteintäkter.
Vad kan man då göra åt segregationen?
− Vår studie ger inget entydigt svar men vi diskuterar några möjliga åtgärder. Vi menar till exempel att det måste vara enkelt att resa mellan olika stadsdelar. Det är också viktigt att kommunal service håller hög kvalitet i hela staden.
Har du ett exempel?
− Om människor känner att de måste bo nära sina åldrande föräldrar för att kunna ge stöd kan det vara viktigt att samhället säkerställer att äldreomsorgen håller hög kvalitet. Det gäller särskilt i områden med stark segregation. Om detta kombineras med bra kollektivtrafik kan det bli lättare för de vuxna barnen att flytta till andra delar av staden till exempel för att bo närmare sin arbetsplats, säger Benjamin Jarvis.
