žŁÀûŒ§

17 januari 2017

Josefina Syssner, forskare och föreståndare för Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) hamnar på femte plats över tidningen Lands topp 100-lista ”Årets lantis”.

Tidningen Land utser varje Ă„r Ӂrets Lantis”, ett pris som ocksĂ„ Ă€r en topp 100-lista över de personer i Sverige som hjĂ€lpt till att lyfta landsbygdsfrĂ„gor under Ă„ret och satt landsbygden pĂ„ kartan. Bland journalister, debattörer, landsbygdsbor och ministrar rankas Josefina Syssner högt och hamnar pĂ„ femte plats. Del av motiveringen lyder: ”Ett respekterat namn som det refereras allt oftare till i landsbygdsdebatten”. Hennes forskning handlar om lokal utveckling och om krympande kommuner.

Hur kÀnns det att vara pÄ listan?

– Det Ă€r jĂ€tteroligt att fĂ„r vara med i ett sĂ„dant hĂ€r sammanhang som forskare. Jag ser det som ett bevis pĂ„ att vetenskaplig kunskap efterfrĂ„gas. Det Ă€r ocksĂ„ ett tecken pĂ„ att den forskning vi gör hĂ€r hos oss pĂ„ CKS Ă€r relevant.

Varför tror du att ditt namn Àr med och att du kommer sÄ högt upp pÄ listan?

– Jag tror att jag bidragit till att öka förstĂ„elsen för att Sveriges kommuner har vĂ€ldigt olika förutsĂ€ttningar. En del har starka tillvĂ€xtomrĂ„den, men mĂ„nga kommuner brottas med helt andra frĂ„gor: att befolkningen minskar och blir Ă€ldre. Jag har ocksĂ„ varit ute vĂ€ldigt mycket och pratat och deltagit i konferenser, samtidigt som jag försöker skriva sĂ„ begripligt som möjligt, ocksĂ„ i kanaler utanför akademin. 

Vilken Àr den viktigaste frÄgan inom ditt forskningsomrÄde just nu?

– Att öka förstĂ„elsen för vad som skapar ojĂ€mna befolkningsförĂ€ndringar. Det Ă€r inte enskilda beslut som gör att folk flyttar frĂ„n landsbygden, utan det finns en rad faktorer som pĂ„verkar. Det Ă€r viktigt att inte spĂ€da pĂ„ motsĂ€ttningarna mellan stad och land. OjĂ€mlikheten kan bli grogrund för populism, missnöje och politikerförakt. 

Vad hÀnder under ditt 2017?

– Jag jobbar vidare med kommuner som krymper, tanken Ă€r att det ska bli en bok. Sedan studerar jag hur beslutsfattare kan kommunicera med medborgarna i lĂ„ngvariga och besvĂ€rliga förĂ€ndringsprocesser, till exempel nĂ€r befolkningen blir mindre och Ă€ldre. Och i ett pĂ„gĂ„ende projekt inom lokal utveckling, tillsammans med doktoranden Albin Olausson, tittar vi pĂ„ hur kommuner kan göra för att bli attraktiva att bo och verka i. Och sĂ„ firar CKS 20 Ă„r – det Ă€r ett fantastiskt förtroende vi fĂ„r av kommunerna. I vĂ„r tid kĂ€nns vetenskapligt grundad kunskap oerhört viktig.

Senaste nytt från LiU

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett trÀd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Forskare i labb.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.