福利姬

鈥� 脛ven om det bara skulle bidra till n氓gon procent mer effektivisering s氓 盲r det ju s氓 mycket energi att det kan f氓 stor nytta, s盲ger Kristina Nystr枚m, doktorand p氓 Institutionen f枚r industriell och ekonomisk utveckling vid Link枚pings universitet.

Pappers- och massaindustrin slukar h盲lften av den energi som den svenska industrin anv盲nder. Globalt st氓r branschen f枚r fyra procent av energianv盲ndningen. EU har genom det s氓 kallade industriutsl盲ppsdirektivet st盲llt krav p氓 industrisektorn att effektivisera f枚r att minska klimatp氓verkan. Ett viktigt verktyg f枚r det 盲r att g枚ra j盲mf枚relser mellan fabriker inom en bransch 鈥� s氓 kallad benchmarking.

鈥� Men det har inte g氓tt inom pappersindustrin, eftersom bruken varit s氓 pass olika att man inte kunnat f氓 fram j盲mf枚rbara resultat, f枚rklarar Kristina Nystr枚m.

Fotograf: Charlotte Perhammar

Metod f枚r hela EU

D盲rf枚r har Naturv氓rdsverket, med hj盲lp av Link枚pings universitet och Chalmers industriteknik och i samr氓d med pappersindustrin, tagit fram en ber盲kningsmetod f枚r att g枚ra j盲mf枚relser m枚jliga. Metoden, som beskrivs i en artikel i tidskriften Applied Energy har stor potential att kunna anv盲ndas inom hela EU, menar Olof 脜kesson, tidigare anst盲lld vid Naturv氓rdsverket och den som tog initiativ till projektet.

L枚sningen 盲r att dela upp papperstillverkningen i standardiserade processer som sj盲lva massatillverkningen, uppl枚sningen av ink枚pt massa, torkning av massa eller papperstillverkningen. Processerna 盲r gemensamma f枚r tillr盲ckligt m氓nga fabriker f枚r att j盲mf枚relser ska bli meningsfulla. P氓 s氓 s盲tt kan f枚retagen uppt盲cka vad i deras processer som fungerar mindre effektivt j盲mf枚rt med andra, var f枚rb盲ttringar kan g枚ras och vilka 氓tg盲rder som g枚r b盲st nytta.

Sverige kan gynnas

Dessutom inneb盲r metoden att fler 氓tg盲rder kan r盲knas in i energieffektiviseringsarbetet. Ett exempel 盲r att f枚retag f氓r tillgodor盲kna sig den restv盲rme fr氓n tillverkningen som anv盲nds i det omgivande samh盲llet, som vid uppv盲rmning av bost盲der eller v盲xthus. Det 盲r n氓got Sverige 盲r bra p氓 och potentiellt skulle kunna gynna svenska anl盲ggningar vid internationella j盲mf枚relser, enligt Kristina Nystr枚m.

Om metoden b枚rjar anv盲ndas i st枚rre utstr盲ckning kan den bidra till ett f枚r盲ndrat syns盲tt p氓 energieffektivisering. I dagsl盲get inneb盲r myndigheternas krav p氓 energikartl盲ggningar ofta ett fokus p氓 detaljer, vilket riskerar att betydande effektiviserings-氓tg盲rder f枚rbises.

鈥� Vinsten med att pappers- och massaindustrin blir effektivare 盲r att det kan minska anv盲ndningen av fossila br盲nslen och frig枚ra r氓material, biobr盲nslen och el till att anv盲ndas till annat, s盲ger Olof 脜kesson.

Dialog med Finland

Flera f枚retag som testat m盲tmetoden har varit positiva och den beh枚ver nu spridas och testas i st枚rre skala, s盲ger forskarna. Samtidigt forts盲tter Naturv氓rdsverket att utveckla modellen, nu 盲ven i viss dialog med myndigheter och bransch i Finland. Samarbetet mellan organisationer kan tj盲na som en f枚rebild f枚r andra branscher som vill utveckla egna m盲tmetoder, menar Kristina Nystr枚m.

Forskningen har finansierats av Naturv氓rdsverket och Vinnova. 脛ven det statliga forskningsinstitutet RISE har medverkat i arbetet.

Artikel: (2025), O 脜kesson, K Nystr枚m, E Andersson, P Thollander, Applied Energy Vol 401, publicerad online 4 september, DOI: 10.1016/j.apenergy.2025.126685