žŁÀûŒ§

13 oktober 2025

Nu etableras en ny svensk infrastruktur för forskning inom additiv tillverkning (3D-utskrifter). Projektet MJOLNIR handlar om produktion, efterbehandling och kvalificering av komponenter i volfram, till framtida kärnkraft.

Man i laboratoriemiljö Fotograf: Ulrik Svedin
 Johan Monverare, professor och forskningsledare.

Volfram är det grundämne som har högst smälttemperatur och klarar därför extremt höga temperaturer. LiU har utsetts till koordinator för projektet MJOLNIR som finansieras av Energimyndigheten.

− Vi kommer att kunna erbjuda en nationell infrastruktur för den här typen av materialforskning. Det banar väg för att använda volfram i avancerade fissions- och fusionssystem, säger Johan Moverare, forskningsledare inom avdelningen för konstruktionsmaterial vid institutionen för industriell och ekonomisk utveckling.

Kvalificering

Tillsammans med RISE och industripartnern Freemelt AB möjliggör LiU en komplett värdekedja, från hantering av råmaterial till slutlig kvalificering av tillverkade delar.

VÀrmekammaren i 3D-skrivaren för utskrifter i metall.Fotograf: Thor Balkhed
Den nya infrastrukturen kommer att innehålla högtemperaturugnar för spänningsavlastande värmebehandling, utrustning för provberedning och ytfinish, samt avancerade uppställningar för mekanisk testning av miniatyrprover.

− LiU har stor erfarenhet av att karaktärisera mekaniska egenskaper hos material för krävande tillämpningar, inklusive utveckling av nya testmetoder och procedurer samt standardisering, säger Johan Moverare.

MJOLNIR finansieras med 6,8 miljoner kronor av Energimyndigheten (varav 5,2 mkr till LiU, 1,6 mkr till Freemelt och RISE) och är ett av flera liknande projekt vid LiU.

3D-tillverkning

LiU deltar även i projektet Electrons Matter som är ett europeiskt doktorandnätverk för additiv tillverkning av volfram. Där får LiU 3,5 miljoner kronor från EU-kommissionen. Nätverket är en del av Marie SkƂodowska-Curie Doctoral Network (MSCA-DN) som finansieras av EU:s Horizon Europe-program.

Fotograf: Thor Balkhed
Electrons Matter tar itu med utmaningarna kring 3D-tillverkning av volframkomponenter med hjälp av elektronstrålebaserad pulverbäddsfusion (PBF-EB), en teknik med stor potential för att skapa högpresterande delar för extrema miljöer.

Tekniken finns redan tillgänglig på LiU som en del av centrumbildningen för additiv tillverkning på IEI, säger Johan Moverare.

Mekaniska egenskaper

Vid LiU kommer forskare att utveckla och tillämpa avancerade metoder för materialkaraktärisering och utvärdering av mekaniska egenskaper, med fokus på att förstå tekniska utmaningar som defektbildning och skadeutveckling.

Våra doktorander får spetsutbildning och bidrar samtidigt till innovationer som kan påskynda Europas gröna och digitala omställning. Additiv tillverkning underlättar skapandet av komplicerade komponenter och geometrier som är svåra att gjuta. Det minskar spill och kan snabba upp flera processer inom design och produktion. I framtiden kan det även minska transportkostnader eftersom utskrifter kan ske nära slutanvändaren, säger Johan Moverare.

Dessutom investerar nu LiU:s profilområde Materialvetenskap för hållbar teknologi (MATTER) i ett fullvågsakustiskt emissionssystem för att upptäcka och analysera mikroskador i spröda och halvspröda material. Systemet medfinansieras av institutionen för industriell och ekonomisk utveckling.

− Denna teknik är avgörande för att validera prestandan hos additivt tillverkade volframkomponenter och kommer direkt att stödja pågående projekt som Electrons Matter.

Det känns extra roligt att de här
projekten passar in i varandra

Tillsammans kommer dessa tre initiativ att göra Linköpings universitet till ett nav för volframforskning och additiv tillverkning, med särskiljande förmågor som gynnar både svenska och internationella samarbeten.

− Det känns extra roligt att de här projekten passar in i varandra. Genom att förena grundläggande vetenskap, industriell tillämpning och infrastrukturell utveckling kommer LiU:s forskare att bidra till både hållbar teknologi och nästa generation av kärnenergi, säger Johan Moverare.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

EU-flagga

Färdplan stärker LiU:s roll i Europa

LiU tar ett steg mot ökad internationell närvaro genom att lansera initiativet Färdplan Europa. Syftet är att fördjupa universitetets samarbeten inom Europa och på så vis stärka utbildning, forskning och samverkan med olika samhällsaktörer.

PortrÀtt av Fredrik Heintz som sitter i en trappa

AI-system ska skyddas mot cyberattacker i nationell satsning

LiU blir värd för ett nytt nationellt centrum som ska utveckla motståndskraftiga AI-system. Finansieringen på 60 miljoner kronor kommer från Stiftelsen för strategisk forskning och föreståndare blir LiU-professorn Fredrik Heintz.

En snöig stig med en byggnad i bakgrunden.

40 miljoner från Vetenskapsrådet till klinisk behandlingsforskning

En minskning av infektionsrisken vid höftprotesoperation och förbättrad vård för personer med opioidberoende kan leda till säkrare kirurgi och effektivare beroendevård. Två forskargrupper har fått närmare 20 miljoner kronor vardera för att...