žŁÀûŒ§

24 september 2025

Med hjälp av magnetkameror har forskare vid Linköpings universitet undersökt blodflödet i ett konstgjort hjärta i realtid. Resultaten gör det att möjligt utforma hjärtat så att risken för blodproppar och nedbrytning av röda blodkroppar minskar, något som är ett vanligt problem i dagens konstgjorda hjärtan. Studien gjordes i samarbete med företaget Scandinavian Real Heart AB som utvecklar ett konstgjort hjärta.

Person (Twan Bakker) som stÄr böjd framför en magnetkamera. Fotograf: Emma Busk Winquist
För att kunna se blodflödet i realtid byggde forskarna en fullskalig modell av ett mänskligt blodomlopp som kopplades till det konstgjorda hjärtat som i sin tur avbildades i magnetkameran. 
– HjĂ€rtat Ă€r en muskel som aldrig vilar. Den kan aldrig vila. HjĂ€rtat kan slĂ„ i hundra Ă„r utan en enda service eller stopp. Men att bygga en pump som kan fungera pĂ„ samma sĂ€tt – det Ă€r en utmaning, sĂ€ger Tino Ebbers, professor i fysiologi vid Linköpings universitet.

Varje Är genomförs nÀrmare 9000 hjÀrttransplantationer vÀrlden över och antalet ökar för varje Är. OcksÄ antalet som stÄr i kö för att fÄ ett nytt hjÀrta vÀxer, och i nulÀget finns cirka 2800 vÀntade enbart inom EU och cirka 3400 i USA.

PortrÀtt (Tino Ebbers).Fotograf: Emma Busk Winquist
Tino Ebbers, professor i fysiologi vid LiU.

För patienter dÀr hjÀrtat inte fungerar alls kopplas de flesta idag till en maskin som sköter blodcirkulationen av kroppen Ät dem. Det Àr en stor apparat dÀr patienten blir bunden till sin sjukhussÀng. För de patienterna skulle ett inopererat konstgjort hjÀrta kunna vara ett alternativ i vÀntan pÄ en donation.

– Det kan ta lĂ„ng tid att hitta ett biologiskt kompatibelt hjĂ€rta för en transplantation. DĂ„ kan ett konstgjort hjĂ€rta hjĂ€lpa patienten att vĂ€nta hemma. Man kanske inte kommer springa runt som Usain Bolt, men patienten kan vara med sina nĂ€ra och kĂ€ra under vĂ€ntetiden, sĂ€ger Twan Bakker, doktorand verksam vid Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, CMIV, vid LiU.

Ser blodflödet i realtid

För att det ska bli verklighet behöver tekniken finslipas. Ett vanligt problem hos konstgjorda hjÀrtan med pulserande funktion Àr blodproppar och skador pÄ röda blodkroppar. Det beror ofta pÄ omrÄden dÀr blodet har hög och lÄg hastighet nÀra varandra eller dÀr blodet stÄr helt still i hjÀrtat. Höga hastigheter och turbulens kan leda till nedbrytning av röda blodkroppar, kallat hemolys. Medan lÄg hastighet ökar risken för blodproppar.

Visualisering av blodflöde.Fotograf: CMIV
Visualisering av blodflödet i det konstgjorda hjÀrtat.

För att minimera risken för komplikationer behövs en djupgÄende förstÄelse för hur blodet flödar i det konstgjorda hjÀrtat. DÀrför har forskare vid LiU i samarbete med företaget Scandinavian Real Heart anvÀnt sÄ kallad magnetresonanstomografi, ofta förkortat MRT, för att kunna se blodflödet i ett pulserande konstgjort hjÀrta i realtid. Resultaten jÀmfördes sedan med blodflödet i ett verkligt hjÀrta.

– Det coola med den hĂ€r tekniken Ă€r att det gĂ„r att se inuti en patient, eller i det hĂ€r fallet ett konstgjort hjĂ€rta, utan att fysiskt öppna och kolla – detta Ă€r helt unikt, sĂ€ger Tino Ebbers.

Brygga till transplantation

Det forskarna kunde se pÄ bilderna frÄn MRT:n var att blodflödet i det konstgjorda hjÀrtat liknade det i ett verkligt friskt hjÀrta. Ett kvitto pÄ att hjÀrtat har en bra utformning.

Nyligen beviljades Scandinavian Real Hearts konstgjorda hjÀrta beteckningen Humanitarian Use Device (HUD) av den amerikanska livsmedels- och lÀkemedelsmyndigheten (FDA). HUD-beteckningen gör det möjligt att ansöka om Humanitarian Device Exemption (HDE), ett pÄskyndat regelverk som kan bevilja produkten begrÀnsade marknadsföringsrÀttigheter. Enligt forskarna Àr klinisk anvÀndning fortfarande ett par Är bort, först behöver prekliniska studier och kliniska studier fÀrdigstÀllas.

PortrÀtt (Twan Bakker).Fotograf: Emma Busk Winquist
Twan Bakker, doktorand verksam vid CMIV.

– VĂ„r dröm Ă€r att utveckla ett konstgjort hjĂ€rta som en permanent lösning. Vi Ă€r inte dĂ€r Ă€n, för det krĂ€vs att vi först visar att det fungerar som en brygga till transplantation för att förhindra att patienten dör i vĂ€ntan pĂ„ ett hjĂ€rta. Men vĂ„rt slutmĂ„l Ă€r fantastiskt, nĂ€r vi nĂ„r det sĂ„ upphör behovet av donatorhjĂ€rtan, sĂ€ger Twan Bakker.

Forskningen finansierades delvis av Scandinavian Real Heart AB dĂ€r medförfattarna Azad Najar, Thomas Finocchiaro och Ina Laura Perkins jobbar samt Ă€r aktieĂ€gare. Övriga medverkande har ingen intressekonflikt.

Artikeln: , Twan Bakker, Azad Najar, Thomas Finocchiaro, Ina Laura Perkins, Jonas Lantz, Tino Ebbers, Scientific reports 2025. Publicerad online 15 september 2025. DOI: 10.1038/s41598-025-18422-y

TvÄ personer framför en magnetkamera.Fotograf: Emma Busk Winquist
Twan Bakker och Tino Ebbers vid en av magnetkamerorna pÄ CMIV.

Kontakt

Tvärvetenskap

Senaste nytt från LiU

En man med skalligt huvud och svart skjorta.

Rymdpsykolog – då får inget skjutas upp

Han började läsa till civilingenjör men hoppade av. Istället blev det psykologprogrammet. Men något skavde fortfarande. Nu läser han till både psykolog och civilingenjör. Och en del av det är astronauten Marcus Wandts förtjänst.

En kvinna stÄr i snön framför ett batterilager.

Kampen om kraften – vem har rätt till vår el?

Vindkraftsparker reser sig som Eiffeltorn, serverhallar som slukar effekten i hela regioner och kommuner som känner sig som brickor i ett globalt spel. Tunga etableringar i Sverige skapar konflikter och frågan växer: vem har företräde till vår el?

En man och en kvinna skakar hand framför en staty.

Nytt AI-samarbete stärker regionen

Partnerskapsprogrammet inom AI Academy vid Linköpings universitet ska hjälpa företag och organisationer med kompetensutveckling för att använda AI på ett effektivt sätt. Först ut i den nya samarbetsformen är Länsförsäkringar Östgöta.