Antonios Pantazis fÄr 2023 Ärs Eric K. Fernströms pris till yngre, sÀrskilt lovande och framgÄngsrika forskare, vid Linköpings universitet.
â Det kĂ€nns fantastiskt och jag Ă€r vĂ€ldigt hedrad över att bli vald. Ceremonin i Lund var magnifik. Det kĂ€nns fantastiskt att bo och verka i ett land som uppskattar vetenskap sĂ„ mycket. Det ger mig verkligen optimism inför framtiden.
PriskommittĂ©ns motivering löd: âFör sin framgĂ„ngsrika forskning om jonkanalsbiofysik, nĂ€rmare bestĂ€mt cellulĂ€r excitabilitet vid hĂ€lsa och sjukdom. Med hjĂ€lp av avancerade experimentella tekniker och berĂ€kningsmetoder kartlĂ€gger han jonkanalernas funktion i relation till deras komplexa struktur.â
â Vi har i vĂ„r uppsĂ€ttning av forskningsverktyg tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt som Ă€r unika i Sverige och som ser otroligt lovande ut för att göra nya upptĂ€ckter framöver, sĂ€ger han.
Livsgnistan
Pantazis förklarar att hans forskning fokuserar pÄ jonkanalproteiner, som han sÀger Àr ansvariga för livsgnistan. Jonkanaler Àr involverade i mÄnga aspekter av vÄr fysiologi och patologi, frÄn hur vÄr kropp anvÀnder elektriska signaler pÄ molekylÀr nivÄ, till hur mutationer i jonkanaler kan orsaka sjukdomar i elektrisk signalering, sÄsom epilepsi, arytmier och muskeldystrofier.
Antonios menar att jonkanaler Àr mycket lovande farmakologiska mÄl, eftersom mÄnga lÀkemedel kan designas för att verka pÄ dem och lösa mÄnga hÀlsoproblem. Han sÀger dock att i mÄnga fall Àr jonkanaler underutnyttjade som lÀkemedelsmÄl, eftersom vi saknar kunskap och verktyg för att manipulera dem effektivt.
â Vi vet att vi bör rikta in oss pĂ„ dessa proteiner, men vi har Ă€nnu inte lĂ€kemedlen för att göra det selektivt och sĂ€kert, sĂ€ger han.
De molekylÀra rörelserna
Pantazis sÀger att hans största fascination för jonkanaler Àr deras "skönhet".
Antonios Pantazis pÄ sitt kontor med 3D-modellen av en jonkanal framför sig. Foto John Karlsson
Han jÀmför deras komplexa struktur med ett medeltida slott, med höga spiror, imponerande torn och portar. Han sÀger att strukturbiologin har gett oss en glimt av denna skönhet, men den Àr fortfarande statisk och ofullstÀndig. Antonios tillvÀgagÄngssÀtt Àr att lösa de olika konformationer, eller former, som jonkanaler antar som svar pÄ olika stimuli, sÄsom elektriska signaler eller biokemiska signaler. Detta kommer att hjÀlpa oss att förstÄ hur jonkanaler fungerar och hur de pÄverkas av mutationer som orsakar sjukdomar.
â VĂ„rt mĂ„l Ă€r att lösa de olika konformationerna, hur dessa molekylĂ€ra maskiner kan Ă€ndra sin form, sĂ€ger han.
Det som ocksÄ tilltalar honom med jonkanaler Àr att han fÄr kombinera flera olika vetenskapliga discipliner nÀr han studerar dem.
â Det involverar fysik, kemi, biokemi, och till och med en del matematik nĂ€r du studerar dem. För mig innebĂ€r det att checka av flera intellektuella boxar, sĂ€ger han.
SpÀnnande projekt framöver
Pantazislabbet har flera spÀnnande projekt pÄ gÄng, som de hoppas ska leda till fler upptÀckter. Ett av projekten handlar om de presynaptiska kalciumkanalerna, som finns vid nervcellernas terminaler och styr kommunikationen mellan nervceller. Han sÀger att dessa kanaler har ett "molekylÀrt minne", vilket gör att de kan komma ihÄg om de tidigare stimulerades och Àndra sitt beteende dÀrefter.
â Denna molekyl som kan komma ihĂ„g bidrar sĂ„ smĂ„ningom till inlĂ€rning och minne i hjĂ€rnan, sĂ€ger han.
Serena Pozzi, doktorand (till vÀnster) och Kaiqian Wang, postdok (mitten) Àr bÄda en del av Pantazis Laboratory of Cellular Excitability - PaLaCE. Foto John Karlsson Ett annat projekt som han Àr vÀldigt exalterad över Àr ett samarbete som doktoranden, Serena Pozzi, bedriver tillsammans med kardiologer frÄn Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hon ska studera fem svenska familjer som lider av en mycket specifik typ av arytmi (hjÀrtrytmrubbningar). De har alla en mutation i hjÀrtats natriumkanal, som Àr ansvarig för att förstÀrka elektriska signaler som utlöser sammandragning av hjÀrtat. Den typ av arytmi de har överensstÀmmer dock inte med den kanal som pÄverkas, och mutationen Àr mycket subtil och involverar bara en kolatom.
â I en molekyl med över 2000 aminosyror saknas en kolatom och detta gör att medlemmar i fem familjer fĂ„r hjĂ€rtarytmier, ibland med dödlig utgĂ„ng. Samtidigt Ă€r den underliggande mekanismen för denna arytmi inte klarlagd, sĂ€ger han.
De anvÀnder i projektet stamceller för att skapa hjÀrtceller med samma mutation som patienternas, och sedan studera dem för att se vad som Àr fel med dem och hur mutantkanalen producerar den typen av hjÀrtrytmrubbning
LÄt vetenskapen och passionen guida dig
Pantazis sÀger att vetenskapen "gav honom vingar", nÀr han reste till olika lÀnder och institutioner för att fortsÀtta sin forskning. Han gjorde en postdoc vid University College London och flyttade sedan till Kalifornien, dÀr han arbetade vid UCLA och hade sin första tidiga fakultetstjÀnst. Han kom sedan till Linköping 2018, som en del av Wallenberg centrum för molekylÀr medicin (WCMM).
Antonios Pantazis. Foto John Karlsson
Han sÀger att han valde Linköping pÄ grund av dess starka forskarrykte inom jonkanalfÀltet, med forskare som Fredrik Elinder och Sara Liin.
â NĂ€r det var dags att flytta till Sverige var Linköping det sjĂ€lvklara valet. Alla har varit vĂ€ldigt stöttande genom hela resan. Jag gillar verkligen hur vĂ„r institution stöttar oss, Ă€ven ekonomiskt med medfinansiering, vilket Ă€r fantastiskt. Vi har stor frihet att driva vĂ„ra forskningsprojekt.
â Sammantaget Ă€r det fantastiskt att vara i den hĂ€r miljön och, i kombination med det svenska samhĂ€llets uppskattning för vetenskap, Ă€r det helt underbart.
Jag skulle uppmuntra unga forskare att testa sina vingar och se vart vetenskapen tar dem
Det finns mÄnga saker som Antonios Àlskar med sitt arbete som forskare. En av dem Àr de intellektuella mysterierna och tillfredsstÀllelsen av att lösa dem.
â TillfredsstĂ€llelsen av att se nĂ„got för första gĂ„ngen. NĂ€r du gör ett experiment pĂ„ nĂ„got nytt och det fungerar. Du ser en signal pĂ„ datorskĂ€rmen som ingen i universum har sett tidigare! Det Ă€r en unik kĂ€nsla. Under nĂ„gra timmar besitter du en kunskap som ingen annan kĂ€nner till.
En annan del av hans jobb som han Àlskar Àr möjligheten att resa jorden runt, uppleva olika kulturer och fÄ vÀnner pÄ vÀgen.
â Jag vĂ€xte upp i Grekland, men jag tillbringade Ă„tta Ă„r i Storbritannien och fick vĂ€nner för livet dĂ€r. Sedan tillbringade jag tio Ă„r i Kalifornien och fick vĂ€nner för livet dĂ€r. Nu har jag varit i Sverige de senaste fem Ă„ren och jag ser fram emot att stanna hĂ€r mycket lĂ€ngre.
Att vara vetenskapsman ger dig möjligheten att Äka i princip vart du vill i vÀrlden och Antonios uppmanar andra att göra det.
â Möjligheten att du kan Ă„ka pĂ„ ett korttidskontrakt nĂ„gonstans utomlands och följa din vetenskap, följa din passion, men ocksĂ„ resa och se hur olika delar av vĂ€rlden ser ut. Det tycker jag Ă€r oerhört vĂ€rdefullt. Det Ă€r nĂ„got som jag verkligen gillar med mitt jobb. Jag skulle uppmuntra unga forskare att testa sina vingar och se vart vetenskapen tar dem.
Fakta: Antonios Pantazis
Antonios Pantazis. Foto Magnus Johansson Aktuell som: Ă
rets mottagare av det svenska Fernströmpriset vid LiU
Ă
±ô»ć±đ°ù: 41
Bor: ±·ŽÇ°ù°ù°ìö±èŸ±ČÔČ”
Familj: Fru och ett barn
Lyssnar pÄ: Under min pendling lyssnar jag frÀmst pÄ vetenskapliga eller historiska poddar. Jag gillar verkligen The Night Science Podcast. Det handlar om hur en kan vara kreativ som vetenskapsman och det Àr nÄgot jag verkligen Àr intresserad av.
SmultronstÀlle i Sverige: Min frus familj har ett hus pÄ vÀstkusten, BohuslÀn, och det Àr min absoluta favoritplats. Jag kommer frÄn Grekland och kÀnner en samhörighet till havet och att bara kunna höra havet och kÀnna doften av det Àr fantastiskt.
Motto: "Tillsammans med Athena, rör ocksÄ handen". Det Àr frÄn en briljant kort fabel av Aisopos. Kolla upp den! Min fria tolkning Àr "lita inte pÄ slumpen, arbeta aktivt för att lyckas".
Fakta: Fernströmspriset
Fernströmspriset Àr ett samlingsnamn för svenska utmÀrkelser som Fernströmstiftelsen delar ut till medicinska forskare i Norden. Priset bestÄr dels av det stora priset (nordiska priset) som delas ut till en ledande nordisk forskare och dels av sex mindre priser till unga lovande forskare vid Sveriges medicinska fakulteter (svenska priset).
Skeppsredaren, Med.dr h.c. Eric K. Fernström föddes i Karlshamn den 4 juli 1901. Han var son till ingenjör Alfred Kofoed Fernström, en dynamisk och framgÄngsrik företagsledare och hans hustru Emma, född Hammar.
Ă
r 1978 bildades Eric K. Fernströms Stiftelse för frÀmjande av vetenskaplig medicinsk forskning. Stiftelsens frÀmsta syfte Àr att Ärligen dela ut penningpriser till forskare, som gjort sÀrskilt framstÄende insatser inom de medicinska vetenskaper, samt att lÀmna bidrag till internationella vetenskapliga symposier.