Mary Catherine Einarsson har i sin doktorsavhandling studerat omställningen till biobränslen, och i synnerhet biogas inom godstransporter på väg. Vägtransporter står för en betydande del av utsläppen av växthusgaser.
− En vanlig föreställning är att om tekniken finns på plats så kommer omställningen av sig själv. Men verkligheten är mer komplex. Att börja köra på biogas påverkar hela nätverk av aktörer som på olika sätt är involverade i godstransporter.
Snabb omställning
För att Sverige och EU ska nå sina klimatmål krävs en snabb omställning bort från fossila bränslen. En lösning som redan är i drift är biogas, eller biometan. Den produceras lokalt av organiskt avfall från till exempel hushåll och lantbruk. När den används som drivmedel kan den ersätta fossila bränslen som diesel i tunga lastbilar, med minskade koldioxidutsläpp som följd.
I vägtransportens logistik ingår bland annat åkerier, transportköpare, speditörer och offentliga aktörer, som politiker och energibolag. Tillsammans bildar de ett nätverk där ansvar, makt och inflytande fördelas på olika sätt. Mary Catherine har studerat hur aktörerna samverkar och interagerar.
− När ett nytt fossilfritt bränsle som biogas introduceras förändras dessa relationer. Vem tar initiativet, vem betalar och vem bär risken?
Stor inverkan
Politiska beslut kan få stor påverkan. Ett exempel på det är när skattebefrielsen för biogas togs bort i Sverige, och sedan togs tillbaka:
− Det fick aktörerna att tveka på stabiliteten. Det visar att politiska beslut kan få både snabb och långvarig effekt på utbyggnaden av ett biobränsle som biogas.
Mary Catherine Einarsson noterar att omställningen till biogas kräver samarbete. Avhandlingen identifierar olika sätt som logistikaktörer samverkar med varandra, från nära samarbeten till mer passiva former av deltagande. Det finns också en skillnad i hur känsliga aktörerna är.
− Till exempel kan transportköpare och speditörer arbeta tillsammans för att utveckla nya erbjudanden med biogastransporter medan åkerier ofta anpassar sig till de krav som kommer uppifrån i kedjan. Bättre förståelse för roller, drivkrafter och hinder gör det lättare att förutse hur olika aktörer kommer att reagera på nya hållbarhetsinitiativ.
Samarbete och engagemang
Ett centralt resultat i avhandlingen är att organisationskultur ofta är viktigare än ekonomi när företag ställer om till biogas. I tidigare forskning pekas kostnader ofta ut som det största hindret för gröna transporter. Här framträder en annan bild.
− De företag som tydligt prioriterar hållbarhet och uppmuntrar medarbetare att testa nya lösningar har betydligt lättare att införa biogas i sina transporter. Engagerade chefer, långsiktigt tänkande och en vilja att vara föregångare spelar stor roll.
Kostnader och praktiska utmaningar finns, men de upplevs som hanterbara när den interna motivationen är stark.
− I ett av mina exempel valde speditören att stötta ett åkeri genom att köpa in biogasfordon. Det gjorde att åkeriet kunde ta jobbet, och ledde också till hållbara bränslen.
Teknik är inte allt
Omställningen till fossilfria transporter är i hög grad en social och organisatorisk process. Det är samspelet mellan aktörer, kulturer och politiska förutsättningar som avgör hur snabbt och effektivt förändringen sker.
Detta kan vara bra kunskap för företag som vill minska sina utsläpp.
− De gör klokt i att inte bara titta på fordon och priser, utan också på relationer, samarbete och interna värderingar. Det behövs långsiktiga och stabila styrmedel som ger aktörerna trygghet att investera. Biogas är kanske inte den mest omtalade lösningen i klimatomställningen. Men rätt använd och rätt organiserad, kan den spela en viktig roll på vägen mot fossilfria godstransporter, säger Mary Catherine Einarsson.
Ulrik Svedin
