02 juni 2026

Vad kan ett hemligt språk berätta om frihet, identitet och överlevnad? Genom sin forskning om lubunca undersöker Burak Alp Çakar ordens frigörande kraft – och hur de kan stärka, skydda och hålla gemenskaper vid liv.

En folksamling med skyltar och maskerade personer. Fotograf: Murat Baran Avcı
Bild från firandet av Pride i Istanbul, Turkiet.

– Vissa använder lubunca för hemlighetsmakeri. Till exempel, om du ser att en vän prata med någon som du vet är farlig och vill varna hen utan att väcka onödig uppmärksamhet skulle du kunna säga ”laço but madi” på lubunca i stället för att säga det helt öppet på turkiska.

Burak Alp Çakar är doktorand vid Linköpings universitet. Han forskar om lubunca, ett queert språk som används av delar av HBTQ+-gemenskapen i Turkiet.

– Det används inom queergemenskapen. Vissa kallar lubunca slang, andra säger att det är en kod och för andra är det ett språk.

I grunden består det av omkring 500 ord hämtade från 12 olika språk. Lubunca är ett så kallat relexikaliserat språk, vilket innebär att man använder ett språks grammatik tillsammans med lexikon från andra språk. Dessutom har dessa ord i lubunca fått nya betydelser.

– Koli, till exempel, kommer från turkiskan och betyder kartong. Men i lubunca betyder det sexpartner, dejt, kund eller något i den stilen.

Tidigare gick det bara att lära sig lubunca om man stod nära personer som använde språket och vann deras förtroende.

– Man behövde vara på vissa platser eller i vissa gemenskaper, till exempel queera aktivistmiljöer.

Det var så Burak upptäckte språket i Turkiet för nio år sedan när han hörde ord uttalas som han inte förstod.

– Det var varken turkiska eller engelska, det lät inte som kurdiska eller arabiska. Jag hade ingen aning, så jag frågade och de var vänliga nog att dela med sig till mig. Man måste vara nära queergemenskapen för att få tillgång.

Lubunca – en "öppen hemlighet"

En man och hans spegelbild vid en tegelvägg. Karin Midner

I dag finns de flesta orden tillgängliga på nätet. Om man söker på ”Lubunca Dictionary” går det att finna en lång lista med ord, så numera går det att lära sig språket på egen hand. Är det då fortfarande hemligt?

– Språket har gått från hemligt till synligt och vad det innebär är en av de sakerna jag fokuserar på i min forskning. För ja, det finns där ute och folk utanför queergemenskapen kan lära sig det. Influencers med miljontals följare använder lubunca i sina inlägg på Youtube och Instagram. I dag är det mer som en ”öppen hemlighet”. Men hittills har jag inte sett något som tyder på att andra skulle använda kunskapen mot gemenskapen.

En grupp människor som är på en fest i en skog. Burak Alp Çakar
Vid en hemlig Lubunya-festival i Turkiet år 2025 använder deltagarna språket Lubunca.
Under ett fältarbete i Turkiet stötte Burak på något överraskande: en ”ny version av lubunca” som talas av en liten grupp transkvinnor. Det blev en påminnelse om hur språk kan fortsätta att fungera som ett verktyg för skydd, gemenskap och överlevnad – trots att den mer kända versionen av lubunca är relativt spridd och öppen, existerar hemliga varianter av lubunca runt om i Turkiet.

– De berättade endast tre ord för mig och uppmanade mig att hålla mig borta från denna nya form av lubunca. Med tanke på situationen i Turkiet är det en fullt rimlig begäran och jag respekterar deras önskemål. Det är fint att se hur lubunca har en självklar plats i den queera subkulturen i Turkiet – människor använder språket för nöjes skull, det finns på nätet och syns på plakat i prideparader. Det är stärkande på ett sätt. Men det finns även människor som behöver hemligheten, särskilt transkvinnor inom underhållningsbranschen och sexarbetare. Nu när lubunca är en öppen hemlighet finns ett språkligt glapp, så jag antar att denna nya variant används för att täta till det glappet.

Starkt övertygad om att forskningen kan göra skillnad

– Jag vill att lubunca ska tas på allvar och bli föremål för akademisk granskning, i likhet med mer välstuderade queera språk som Polari. Jag vill visa den frigörande potentialen i queera språk – hur det helt enkelt får människor att känna sig gladare, mer bekväma med vilka de är och hur det berikar den queera subkulturen i Turkiet och vad det kan visa oss.

Lubunca är en viktig del av den queera subkulturen i Turkiet. För att förstå gemenskapen, aktiviteterna och relationerna behöver man känna till språket.

– Språket flyter in i kulturen, kulturen flyter in i språket – allt hänger samman. Jag vill lyfta fram denna koppling och vad den betyder i kampen mot förtryck, begränsningar och våld.

Trots utmaningarna hoppas Burak att forskningen kan göra skillnad. Även om resultaten bara bidrar med en liten pusselbit känns det meningsfullt att vara med och hålla samtalet levande.

Fakta

Forskningsmetoder

Buraks synsätt har förändrats under åren. I dag använder han ett vidare synsätt när han samlar in material och undersöker hur olika delar hänger samman.

– I början var jag mest fokuserad på intervjuer, men efter att ha tillbringat tid i forskningsmiljön Språk och kultur vid LiU och efter mina fältarbeten har jag börjat se saker på ett annat sätt. Lubunca behöver utforskas försiktigt, inte blottläggas helt. Det är ett känsligt ämne, i stället för att pressa fram information arbetar jag främst med det som redan är synligt.

Han har därför anammat ett arbetssätt som kallas ”scavenger”, hans metoder är tvärvetenskapliga och hans datainsamling är bred. Förutom att spela in intervjuer gör han fältanteckningar medan han observerar hur Lubunca används i queera miljöer, exempelvis på vissa klubbar och raggningsgator. Han samlar in material där Lubunca används, som affischer för dragshower och banderoller från prideparader.


Säkherhet

Burak beskriver hur hans forskning ibland för honom in i situationer där säkerheten inte kan garanteras, särskilt vid fältarbete under prideparader i Turkiet.

För att skydda deltagarna bygger han stegvis upp förtroende genom informella samtal innan de möts på diskreta platser som deltagarna själva väljer.

Allt material förvaras säkert, och erfarenheter från tidigare protestmiljöer hjälper Burak att avgöra när han ska närma sig och när han bör dra sig tillbaka.

Så används språket

Lubunca har olika funktioner:

  • Den hemliga, då det fungerar som ett språkligt skydd där människor kan tala om känsliga ämnen utan att riskera kontroll, förlöjligande eller dömande. Det gör det möjligt att maskera budskap av olika skäl.
  • Den aktivistiska, som på senare tid blivit allt tydligare. I dag är det svårt att gå på en prideparad eller demonstration utan att se lubunca på banderoller eller höra det i slagord.
  • En indexikal funktion, där användningen av lubunca signalerar tillhörighet till gemenskapen. Att tala språket väcker associationer och leder till att människor gör vissa antaganden.
  • En känslomässig dimension, då lubunca används för att det är roligt, för att det helt enkelt låter bra. Det får användarna att må bättre och känna sig mer som sig själva - mer queer. En av deltagarna i studien uttryckte det så här ”Det är som att gå från silver till platinum i din prenumeration på att vara queer.” Det förstärker ens queerness på något vis.

En man som står framför ett vattendrag. Fotograf: Karin Midner

Forskarutbildning

Organisation

Senaste nytt från LiU

Några män står bredvid varandra framför en svart tavla.

Forskare efterliknar hjärtmuskelceller med ledande plast

För första gången har forskare lyckats efterlikna jonsignaleringen hos hjärtmuskelceller på konstgjord väg. För att lyckas har LiU-forskarna använt organisk elektronik baserad på ledande plaster. Fynden öppnar bland annat för nya typer av implantat.

En grupp människor som poserar för en bild på ett spår.

Astronautlopp ska väcka intresse för STEM

När finalen i skolprojektet Run Together With Astronauts genomfördes i Linköping sprang ämneslärarstudenter från LiU tillsammans med astronauten Marcus Wandt. I samband med loppet inleds ett samarbete mellan ESERO och ämneslärarprogrammet vid LiU.

En man som sitter framför en datorskärm.

Skräddarsydd AI-utbildning rustar Kriminalvården för framtiden

Hur kan Kriminalvården använda artificiell intelligens för att effektivisera arbetet – utan att kompromissa med den höga säkerheten? Dessa frågor berördes när LiU nyligen höll en skräddarsydd uppdragsutbildning för myndighetens personal.