žŁÀûŒ§

08 december 2025

Det ska inte spela roll var i landet en kvinna föder barn. Inte heller vilken bakgrund hon har. Därför startar ett nytt forskningscentrum som ska bidra till att hela vårdkedjan kring graviditet och förlossning blir mer jämlik och utgår från kvinnans behov.

– I dag spelar det roll var i Sverige du föder barn. Kvinnor får olika omhändertagande beroende på var de befinner sig i form av hur mycket interventioner som operationer, värkstimulerande dropp och liknande som används just där. Det är oacceptabelt, säger Marie Blomberg, professor i obstetrik och gynekologi vid Linköpings universitet, LiU, och överläkare på kvinnokliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping.

Gravida kvinnor i ett rum.Fotograf: AndreyPopov

Hon är projektledare för nya MAMA forskningshub vid Linköpings universitet, som kan starta tack vare ett bidrag på drygt 67 miljoner kronor från statliga forskningsfinansiären Forte. Finansieringen sträcker sig över sex år, med möjlighet till ytterligare fyra års förlängning. Målet: att varje kvinna, oavsett bakgrund, under och efter graviditet ska få en säker vård som är baserad på forskning och anpassad efter hennes behov.

– Kvinnan tänker inte på sin vård utifrån hur sjukvården har organiserat sig, där mödravården är en del och förlossningsvården är en annan, utan hon ser det ofta som en obruten följd. I den här forskningen har vi tänkt följa kvinnans väg på det sätt hon upplever den, säger Marie Blomberg.

Hyllad men ojämlik vård

Svensk mödrahälso- och förlossningsvård har hyllats för goda resultat. Men det finns många ojämlikheter och variationer i tillgång på evidensbaserad vård beroende på region och kvinnans socioekonomiska status och hemland. Mödravården bygger på ett standardprogram där alla gravida kallas till lika många vårdbesök. Även eftervården har ett sådant upplägg. Det kan verka rättvist, men är i praktiken problematiskt, menar Marie Blomberg.

– Vårdupplägget har sett likadant ut väldigt länge, men befolkningen har förändrats en hel del under tiden. En del har stora behov av vård, medan andra kanske inte har det. Vården har ju en begränsad påse pengar och vi tror att resurserna kan utnyttjas mycket bättre.

För att förändra detta måste olika mödravårdsprogram som är centrerade runt den enskilda kvinnans behov provas ut, menar Marie Blomberg. Programmen behöver testas så att vi vet att det ger en säker vård och att kvinnorna är nöjda, och de bästa används sen i vården.

Hälsorisker senare i livet

Kunskapsläget har också förbättrats. I dag står det klart att vissa komplikationer under graviditeten, som havandeskapsförgiftning och diabetes, ökar kvinnans risk för hjärt-kärlsjukdom senare i livet. Men eftervården efter förlossningen fångar inte upp detta.

– Vården skulle kunna arbeta mycket mer förebyggande med den här gruppen kvinnor, säger Marie Blomberg.

Forskningscentret MAMA ska ta sig an dessa omfattande utmaningar för att göra en förändring möjlig. Forskningen bygger på tätt samarbete mellan akademi och hälso- och sjukvård, och samlar expertis från olika områden, som vård av gravida och födande kvinnor och ofödda barn (obstetrik), folkhälsa, hjärtats sjukdomar (kardiologi), nutrition och samhällsvetenskap. Forskarna är verksamma vid Linköpings universitet, Region Östergötland och Karolinska Institutet.

Förändring är målet

Det långsiktiga stödet från Forte ger mycket bättre förutsättningar än kortare satsningar, menar Marie Blomberg, eftersom sjukvårdpersonal kan frigöras och ges möjlighet att kombinera sitt arbete i vården med forskning.

PortrÀtt av kvinnlig lÀkare i vÄrdmiljö.Fotograf: Magnus Johansson
Marie Blomberg, professor i obstetrik och gynekologi.

– Vi har samlat det här laget som är helt fantastiskt och alla bidrar med sina olika kompetenser. Det känns jättespännande att vi ska ge oss på frågor som är svåra att besvara, men helt centrala för att det ska bli en förändring. Med det här teamet tror jag vi kan det och då kommer vi göra stor skillnad.

Forskare i forskningsprogrammet

MAMA forskningshub

Senaste nytt från LiU

En man med skalligt huvud och svart skjorta.

Rymdpsykolog – då får inget skjutas upp

Han började läsa till civilingenjör men hoppade av. Istället blev det psykologprogrammet. Men något skavde fortfarande. Nu läser han till både psykolog och civilingenjör. Och en del av det är astronauten Marcus Wandts förtjänst.

En kvinna stÄr i snön framför ett batterilager.

Kampen om kraften – vem har rätt till vår el?

Vindkraftsparker reser sig som Eiffeltorn, serverhallar som slukar effekten i hela regioner och kommuner som känner sig som brickor i ett globalt spel. Tunga etableringar i Sverige skapar konflikter och frågan växer: vem har företräde till vår el?

En man och en kvinna skakar hand framför en staty.

Nytt AI-samarbete stärker regionen

Partnerskapsprogrammet inom AI Academy vid Linköpings universitet ska hjälpa företag och organisationer med kompetensutveckling för att använda AI på ett effektivt sätt. Först ut i den nya samarbetsformen är Länsförsäkringar Östgöta.