福利姬

Forskningsprogrammet är ett samarbete mellan fem lärosäten – Linköpings universitet, Uppsala universitet, KTH, Chalmers och Lunds universitet. Från LiU ingår två miljöer och avdelningar – avdelningen Informationssystem och digitalisering vid IEI och Tema Teknik och social förändring.

I forskningsprogrammet tittar forskarna närmare på frågor om elsystemet och dess omställning, men de bidrar också till utvecklingen av nya strategier, regleringar och policys. Forskningen de utför sker i dialog och samverkan med det omgivande samhället – hushåll, privata och offentliga företag, kommuner och intresseorganisationer.

– Samverkan med dessa aktörer utanför akademin är central och otroligt viktig för att programmets resultat ska nå tillämpning och få ett genomslag i samhället, säger Ulf Melin, professor vid avdelningen Informationssystem och digitalisering, Linköpings universitet.

Slutsats och utveckling under första perioden

Under den första programperioden utforskade de hur nya och gamla aktörer orienterar sig i elsystemets omställningsprocess med ny teknik, ny prisbildning, nya möjligheter till inflytande och nya risker att hamna utanför. De studerade även historiska omställningar och framtida utvecklingsvägar. Slutsatsen som kunde dras är att myndigheter och branscher har en syn på elkonsumenten som inte sällan är grovt förenklad, vilket leder till bristfälliga styrmedel. Till exempel att datahantering i det smarta elsystemet är en ny omstridd resurs med oklar rättsordning och att samarbeten mellan olika aktörer i energisystemet involverar många olika typer av värden.

Utvecklingen av det fossilfria energisystemet är något mycket större än en ingenjörsmässig optimering.

– Vi har initierat och etablerat en årlig workshop där företrädare för elanvändare, elbolag, myndigheter, politiker och forskare har möjlighet att prata om elsystemet och dess omställning ur ett helhetsperspektiv, säger Harald Rohracher, professor vid Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet.

Bostaden och hemmet i centrum

Med bostaden och hemmet i centrum är utgångspunkten för den andra programperioden elanvändningen i vardagen. Bostaden både påverkar och påverkas av det omgivande elsystemet, och där tittar forskarna närmare på hur samspelet mellan dem påverkas av den nationella och globala kontexten.

Bostaden är en arena för människors vardagsliv och en plats för kontinuitet, sociala
relationer och identitetsskapande. För att bo och utföra vardagsaktiviteter använder vi elektriska ting – allt från värmepumpar och solpaneler till routrar, kylskåp, tvättmaskiner och datorer. Förutom eluttagen, är bostädernas främsta kontakt med smarta elnät de smarta mätare som alla bostäder i Sverige är utrustade med. Mätarna möjliggör fjärravläsning av information om bostadens elkonsumtion.

– Ett av våra mål med den andra programperioden är att programmet ska bli Sveriges självklara forum för att diskutera elsystemets utveckling och omställning med utgångspunkt i de många människornas perspektiv. I denna ambition ingår att utmana myndigheter, energibolag och andra etablerade aktörer inom energisektorn att sätta människan i centrum, säger Ulf Melin, professor vid avdelningen Informationssystem och digitalisering, Linköpings universitet.

Tekniken i hemmet påverkar hur vi utför våra vardagssysslor, vem som har ansvar för att de utförs och vem som exkluderas. Tekniken kan förändra normer och maktrelationer. Sociala relationer och tankesätt påverkar val av teknik. Projekten inom programmet fokuserar därför på utmaningar för ett energisystem i förändring med utgångspunkt i bostäder. Projektet kommer att dra lärdomar av andra länder i och utanför Europa och ta tillvara dessa erfarenheter i omställningen av det svenska energisystemet.

Samarbeten inom forskningsprogrammet

Samarbetet mellan de fem lärosätena som i dag ingår i programmet har utvecklats genom seminarier och kurser. Programmet utgör en unik tvärvetenskaplig miljö och nod för ett växande nätverk av forskare och utbyte mellan projekt. Programmet har även en rådgivande grupp med representanter från Energimyndigheten, Energimarknadsinspektionen, Konsumenternas Energimarknadsbyrå, elnätbolaget Ellevio, fastighetsbolaget Hyresbostäder i Norrköping och Familjen Kamprads Stiftelse.