福利姬

Foto Emma Busk WinquistDet r氓der ingen tvekan om att universitetslektorn Sara Liins eget hj盲rta bultar f枚r att f枚rst氓 n氓gra av kroppens viktigaste mekanismer.

- Det finns m氓nga som aldrig har n氓gra problem med hj盲rtats rytm, och s氓 finns de som har massor av problem. Som forskare 盲r vi intresserade av vad som g氓r fel n盲r man drabbas av hj盲rtrytm-rubbningar. I synnerhet vilka proteiner som 盲r inblandade och hur de fungerar. Men ocks氓 hur vi kan utnyttja det som finns naturligt i kroppen f枚r att l盲ra oss hur man utvecklar strategier f枚r behandling.

Nyligen fick Sara Liin veta att hon 盲r mottagare av svenska Fernstr枚mspriset, vid Link枚pings universitet. Ett 盲rofyllt pris som betyder mycket f枚r en ung forskare.

- Det k盲nns f枚rst氓s helt fantastiskt och oerh枚rt hedrande, s盲ger hon.

EKG-kurva Foto Gruzdaitis Andrius

Specialiserade

De kallas f枚r jonkanaler, det 盲r specialiserade proteiner som bildar en v盲g genom cellens membran och sl盲pper in de laddade jonerna som sedan utl枚ser en impuls. Det finns biljoner av dem i kroppen. En EKG-kurva illustrerar jonstr枚mmarna n盲r ett stort antal jonkanaler i hj盲rtat 枚ppnas i ett m枚nster.

Detta avg枚r hj盲rtslagens rytm och nervsystemets impulser. Om jonkanalerna 盲r muterade och inte fungerar normalt kan det orsaka rubbningar i hj盲rtats rytm, som f枚rmaksflimmer och kammarflimmer. I v盲rsta fall pl枚tsligt hj盲rtstopp. Jonkanalerna 盲r d盲rf枚r ett m氓l f枚r framtida l盲kemedel.

- Vi jobbar med de jonkanaler som sitter i hj盲rtmuskelcellernas membran. Membranet 盲r ett fetth枚lje runt cellerna och jonkanalerna beh枚vs f枚r att 枚ppna och st盲nga jonpassager genom membranet. Tajmingen 盲r superviktig h盲r. Det handlar om vilka joner och hur mycket joner de sl盲pper igenom. Allt m氓ste ske p氓 ett v盲ldigt v盲lordnat s盲tt.

Str枚mmarna blir p氓verkade

F枚r det mesta fungerar allt detta. Men det finns flera faktorer som kan p氓verka jonkanalerna och str枚mmarna. En faktor kan vara genetisk. En annan kan vara olika molekyler och proteiner som s盲tter sig fast p氓 jonkanalsproteinerna. De kan blockera kanalerna eller p氓verka de viktiga str枚mmarna. Men de kan ocks氓 g枚ra nytta. Gruppen har identifierat vissa 盲mnen som de nu tittar extra p氓, till exempel k枚nshormon.

Hur testar ni det h盲r?

- Vi m盲ter den elektriska str枚mmen n盲r den g氓r genom jonkanalen. Sedan tittar vi p氓 hur olika substanser, till exempel fetter och hormoner, p氓verkar str枚mmen n盲r de binder till jonkanalsproteinerna.

Foto Emma Busk Winquist
骋谤辞诲盲驳驳别苍

I laboratoriet kan forskarna fungera som ingenj枚rer och skapa de jonkanalsproteiner som normalt finns i m盲nniskan 鈥� fast i ett grod盲ggs cellsystem.

- Grod盲gget 盲r en v盲ldigt stor cell, och f枚rh氓llandevis hanterbar. Man ser den med blotta 枚gat. Om vi manipulerar 盲ggen p氓 ett visst s盲tt kommer de att tillverka miljontals jonkanaler som 盲r likadana som dem vi har i hj盲rtmuskeln. Sedan kan vi m盲ta jonstr枚mmarna i dem.

F枚r att f枚rst氓 detaljerna anv盲nder de kraftfulla datorber盲kningar som modeller f枚r jonkanalsproteiner.

Kan man se molekylerna som t盲nkbara l盲kemedel?

- Nej, det 盲r s氓 mycket p氓 en 枚nskelista som m氓ste sl氓 in f枚r att n氓 dit. Vi vet f枚r lite om vad molekylerna g枚r p氓 andra st盲llen i kroppen. Vi ska inte underskatta v氓r forskning. Men det 盲r snarare en prototyp av hur vi vill att framtida l盲kemedel ska fungera. Det 盲r prototyp-substanser f枚r olika mekanismer i hj盲rtats celler. Vi kan se var p氓 jonkanalerna som molekylerna fastnar, och vilket resultat det f氓r. Och p氓 s氓 vis kan l盲ra oss mer om vilken effekt som beh枚vs f枚r att 氓terst盲lla en rytmisk funktion p氓 hj盲rtat.

Foto Emma Busk Winquist
Kvinnligt k枚nshormon

Forskargruppen har nyligen h枚jt blicken lite, f枚r att studera vilka gynnsamma effekter eller sidoeffekter som kroppsegna substanser kan ha p氓 jonkanaler. Bland annat intresserar de sig f枚r kvinnligt k枚nshormons p氓verkan p氓 hj盲rtmuskelcellernas jonkanaler.

- Proteinerna sitter i ett hj盲rta, i en kropp. S氓 vi zoomar ut och tittar p氓 枚strogen och olika fetter f枚r att f枚rst氓 proteinerna i ett st枚rre sammanhang. Vi b枚rjade med det f枚r n氓got 氓r sedan.

Det blir m氓nga nya fr氓gor, n盲r sammanhanget blir st枚rre och mer komplicerat.

- Vilka slutsatser kan vi dra? Hur mycket v氓gar vi generalisera v氓ra fynd och hur ber盲ttar vi om fynden p氓 ett balanserat s盲tt? Det 盲r en ganska stor omst盲llning f枚r oss som annars jobbar med mycket sm氓 detaljer helt isolerade i labbmilj枚.

Varf枚r just 枚strogen?

- Det finns vissa typer av hj盲rtrubbningar som kvinnor har st枚rre risk att drabbas av. En teori 盲r att 枚strogen kan bidra till det genom att p氓verka vissa av hj盲rtats jonkanaler. Vi har 盲ven identifierat n氓gra 盲mnen som vi normalt har i v氓ra kroppar och som kan verka skyddande, och hj盲lpa till att h氓lla hj盲rtrytmen.

Vi 盲r m氓na om att diskutera forskningen med experter inom sjukv氓rden

Hur mycket kontakt med klinisk verksamhet har ni?

- Vi tr盲ffar aldrig patienter. Men vi 盲r v盲ldigt m氓na om att diskutera forskningen med experter inom sjukv氓rden. Vi har kontakt med klinisk verksamhet, b氓de i Link枚ping och utomlands. Vi beh枚ver veta vad som faktiskt skulle g枚ra skillnad.

Foto Emma Busk Winquist
Bland annat har de regelbunden kontakt med genetiker och kardiologer (hj盲rtl盲kare) f枚r att h盲mta kunskap om olika tillst氓nd i kroppen.

- Det 盲r en utmaning att 枚vers盲tta det vi ser i v氓ra ganska enkla system i labbet, till hur det fungerar i praktiken. Klinisk milj枚 盲r mycket mera avancerad. V氓r forskning ligger l氓ngt ifr氓n praktisk sjukv氓rd, s盲ger Sara Liin.

Idrottsbakgrund
Sara Liin 盲r uppvuxen i Sandviken och var i ton氓ren en lovande medeldistansl枚pare p氓 400 och 800 meter. Det tog henne till ett l枚pargymnasium i Sollentuna. En l盲rare p氓 skolan gjorde att hon fick djupare intresse f枚r naturvetenskap och forskning. Hon doktorerade i Link枚ping, jobbade under n氓gra 氓r i USA och kom tillbaka p氓 en forskartj盲nst.

Vi 盲r inte fullfj盲drade fr氓n b枚rjan. Alla har vi sidor som vi beh枚ver utveckla

Att 枚vning ger f盲rdighet 盲r n氓got hon har tagit med sig.

- Det har jag fr氓n min idrottsbakgrund: Vi 盲r inte fullfj盲drade fr氓n b枚rjan. Alla har vi sidor som vi beh枚ver utveckla.

Hur anv盲nder du den insikten?

- Jag ber om 氓terkoppling fr氓n dem jag ser upp till f枚r att utvecklas som forskare p氓 olika omr氓den.

Vad 盲r sv氓rt f枚r dig?

- Det 盲r en l氓ng process f枚r mig att skriva. Jag skriver l氓ngt som en detektivroman och s氓 f氓r jag kapa. Jag jobbar fortfarande p氓 att f枚rb盲ttra skrivandet och p氓 att f氓 ett rappt och tydligt spr氓k i engelsk vetenskaplig text.

Vad dr枚mmer du om att uppn氓 i ditt arbete?

- Att v氓ra mekanistiska studier ska bidra med viktiga pusselbitar till jonkanalers roll i kroppens komplexa system samt 枚ppna f枚r nya behandlingsm枚jligheter. Jag hoppas 盲ven kunna smitta kommande forskargenerationer med nyfikenhet och motivation f枚r att utforska det outforskade.

Fakta: Sara Liin

Aktuell som: 脜rets Mottagare av Svenska Fernstr枚mspriset vid LiU.
Bor: Tallboda, i Link枚ping.
Familj: Son (9 氓r).
Kopplar av med: Att vistas i naturen, g盲rna med n盲ra och k盲ra. Skogsgrillning och cykling 盲r tv氓 favoriter.
Senast l盲sta bok: Annika Norlin 鈥� Jag ser allt du g枚r.
Motto: Har inget men 盲r f枚rtjust i Nike-slogan 鈥滼ust do it鈥�.

Fakta: Fernstr枚mspriset

Fernstr枚mspriset 盲r ett samlingsnamn f枚r svenska utm盲rkelser som Fernstr枚mstiftelsen delar ut till medicinska forskare i Norden. Priset best氓r dels av det stora priset (nordiska priset) som delas ut till en ledande nordisk forskare och dels av sex mindre priser till unga lovande forskare vid Sveriges medicinska fakulteter (svenska priset).

Skeppsredaren, Med.dr h.c. Eric K. Fernstr枚m f枚ddes i Karlshamn den 4 juli 1901. Han var son till ingenj枚r Alfred Kofoed Fernstr枚m, en dynamisk och framg氓ngsrik f枚retagsledare och hans hustru Emma, f枚dd Hammar.

脜r 1978 bildades Eric K. Fernstr枚ms Stiftelse f枚r fr盲mjande av vetenskaplig medicinsk forskning. Stiftelsens fr盲msta syfte 盲r att 氓rligen dela ut penningpriser till forskare, som gjort s盲rskilt framst氓ende insatser inom de medicinska vetenskaper, samt att l盲mna bidrag till internationella vetenskapliga symposier.