15 juni 2026

David Engblom, professor i neurobiologi, blir årets mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Han forskar om hjärnans roll i att vi mår dåligt vid olika sjukdomstillstånd.

Två män i ett laboratorium som pratar med varandra. Fotograf: Anna Nilsen
David Engblom kom in i forskningen "på ett bananskal" som läkarstudent. Nu ger han dagens studenter, som Seraj Mahdi, chans att testa på forskning i hans labb.

Försök minnas hur du kände dig senast du var förkyld eller hade influensa. Var du lite nedstämd, drog dig undan från andra människor och hade en diffus sjukdomskänsla. Antagligen.

Den sortens nedstämdhet beror på immunsystemet som aktiverats av inflammationen i kroppen, och förekommer också vid livslånga tillstånd som ledgångsreumatism och inflammatoriska tarmsjukdomar. Men varför? David Engblom har ägnat sin forskarkarriär åt att ta reda på hur inflammation i kroppen påverkar hjärnans funktion och hur vi beter oss.

– Det här är väldigt lätt att koppla till människors lidande, som man skulle vilja ta bort. Forskningen kan bidra till kunskaper som behövs för behandling och vård. Hjärnan är också ovanligt intressant när det gäller att reda ut hur den fungerar, säger David Engblom.

Blev forskare av en slump

Han halkade verkligen in i forskningen på ett bananskal, enligt honom själv. Han läste läkarprogrammet och började forska halvvägs in i utbildningen. Tanken var att gå tillbaka till studierna efter ett tag, men det ena ledde till det andra. Och tur är väl det. I motiveringen till varför han tilldelas Onkel Adams pris står att han ”representerar en forskargärning av exceptionell vetenskaplig höjd som renderat en rad prestigefyllda utmärkelser och anslag.”

En närbild av en man som ler. Anna Nilsen
– Det är så belönande att få forska överhuvudtaget, redan innan man har fått priser för det. Utmärkelser blir en bonus till något som redan är väldigt kul. Jag blir inspirerad att forska vidare, säger David Engblom.

– En dag som denna är jag ju väldigt nöjd med att jag blev forskare. Jag tror att man ska fortsätta halka på bananskal genom livet. Om man har väldigt rigida idéer från början om vad man ska göra, kanske man missar en massa möjligheter som dyker upp längs vägen, säger David Engblom.

En bokhylla fylld med massor av böcker. Anna Nilsen
Diplom från studenterna har en hedersplats på professorns kontor.

Förutom framgången inom forskningen har David Engblom också prisats som lärare på universitetet. Mest undervisar han på den läkarutbildning som han själv en gång gick. Läkarstudenterna har gett honom lärarpriset ”Kandidat Kork” inte mindre än fem gånger.

– Det är så roligt att David Engblom tilldelas Medicinska fakultetens största och mest prestigefyllda forskningspris. Förutom enastående fin forskning gör David också betydande insatser inom utbildning och det kollegiala, säger Lena Jonasson, dekan vid Medicinska fakulteten vid LiU, som har lett priskommitténs nomineringsarbete.


"Som en coach för ett fotbollslag"

Årets prissumma är 400 000 kronor och går till David Engblom som privatperson. Själv lyfter han fram doktoranderna, forskarkollegorna och studenterna som arbetat med forskningen genom åren:

– Forskning är väldigt mycket ett teamarbete. I början av sin karriär som forskare är man aktiv i att göra experimenten och jobba praktiskt med forskningen, men min roll nu är mer som att vara coach för ett fotbollslag. Det är inte längre jag som gör målen, utan det gör forskargruppen.

En närbild av en jordhög med en växt i bakgrunden. Anna Nilsen
På kontoret har David Engblom en speciell växt, troligtvis en klätterknöl (Bowiea volubilis), som delar sig mycket långsamt. När hans doktorander disputerar får de en knöl av David att ta hand om. Förhoppningsvis fortsätter den dela sig, så att de i sin tur kan ge knölar till sina doktorander i framtiden.

Mer om David Engbloms forskning

Om Onkel Adams pris

Senaste nytt från LiU

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Men LiU-forskning visar att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.

En närbild av en metallstruktur med många ledningar.

Nytt centrum ska stärka Sverige i kvantkapplöpningen

I ett gemensamt initiativ går nu sex svenska lärosäten samman för att bilda Swedish Center for Quantum Technology, ett nationellt centrum för forskning, innovation, utbildning och kapacitetsbyggande inom kvantteknologi.

En man med glasögon står framför en röd vägg.

Med moralekonomiska glasögon genom historien

När en kris uppstår väcks ofta en humanitär vilja att hjälpa till. Men vad händer när känslor styr och kunskap saknas? Norbert Götz, professor i modern historia, har forskat om den humanitära hjälpens villkor.