Anna kom från en journalistutbildning i Stockholm och Emil hade först provat en ingenjörsutbildning. Men ett gemensamt intresse för samhällsfrågor ledde dem båda till Politices kandidatprogrammet, en utbildning som kombinerar statsvetenskap och nationalekonomi, och senare vidare till masterprogrammet i nationalekonomi med inriktningen samhällsekonomi, psykologi och policy.
Nu avslutar de sina studier med en masteruppsats inom beteendeekonomi.
I sin masteruppsats har Anna och Emil undersökt hur människor värderar olika typer av politiska åtgärder och hur stödet för en lösning påverkas av vilka alternativ som presenteras. Som fallstudie använde de klimatpolitik, ett område där frågor om individuellt ansvar och samhälleliga reformer ofta ställs mot varandra.
Bakgrunden är en växande forskningsdiskussion om så kallad ”crowding out” – att fokus på vissa typer av åtgärder riskerar att tränga undan stödet för andra lösningar.
– Vi såg att det fanns en pågående vetenskaplig diskussion om huruvida beteendeinriktad policy tar uppmärksamhet från mer traditionella styrmedel som skatter, investeringar och andra systemlösningar. Vi ville undersöka det empiriskt, säger Anna Wikström.
Experiment med 1 600 deltagare
I ett onlineexperiment med 1 600 deltagare i USA undersökte Anna och Emil hur stödet för olika klimatpolicys påverkas när människor uppmärksammas på alternativa lösningar.
Resultaten visade att stödet för systeminriktade åtgärder var högre än väntat och att stödet för individinriktade åtgärder minskade när deltagarna samtidigt påmindes om andra möjliga reformer.
– Vi trodde att de mer individinriktade åtgärderna skulle vara populärare eftersom de upplevs som mindre ingripande. Men vi såg tvärtom att systemåtgärder hade ett starkare stöd, säger Emil Hansson.
– En viktig slutsats är att människor verkar vara öppna för systemlösningar när de faktiskt presenteras som alternativ, säger Anna Wikström.
Studien bidrar till forskningen inom beteendeekonomi genom att visa hur människors stöd för olika politiska lösningar påverkas av vilka alternativ som synliggörs.
Teiksma Buseva
Arbetet med uppsatsen blev också en möjlighet att omsätta flera års studier i ett eget forskningsprojekt. Från att formulera en forskningsfråga till att utforma ett experiment, analysera data och tolka resultaten fick de använda kunskaper från hela utbildningen.
– Den största utmaningen var att översätta en ganska abstrakt forskningsfråga till något som faktiskt gick att testa. Vi behövde hitta ett sätt att mäta det vi ville undersöka och samtidigt göra experimentet begripligt för deltagarna, säger Anna Wikström.
– Man inser också hur mycket arbete som ligger bakom forskning. Det handlar inte bara om att samla in data utan också om att tolka tidigare forskning, bygga argument och vara försiktig med vilka slutsatser man drar, säger Emil Hansson.
För båda blev masteruppsatsen ett sätt att se hur deras syn på samhället och deras analytiska förmåga har utvecklats under studietiden.
– Det känns som att man lämnar utbildningen med en verktygslåda för att förstå och analysera samhällsfrågor. Man ser ett problem och kan börja fundera på hur det går att undersöka och besvara, säger Anna Wikström.
En utbildning som gav utrymme att hitta rätt
Anna sökte till Linköping efter att ha gjort praktik på en webbtidning med fokus på politik och samhällsfrågor. Hon lockades av kombinationen av samhällsvetenskap och det starka studentlivet.
– Jag trodde från början att jag skulle välja statsvetenskap. Men nationalekonomin visade sig vara väldigt rolig och intressant, säger hon.
Emil uppskattade att utbildningen gav verktyg för att förstå och analysera samhället.
– Man lär sig sätta ord, teorier och strukturer på saker som händer omkring oss. Det hjälper en att förstå och förklara samhällsutvecklingen på ett helt annat sätt.
Även möjligheten att utforska olika intressen lyfter de fram som en styrka. Utbildningen gav dem utrymme att prova sig fram innan de hittade sin inriktning, samtidigt som studentlivet bidrog till erfarenheter långt utanför föreläsningssalarna.
Nu väntar nästa steg. Exakt vart vägen leder är ännu inte helt bestämt, men båda ser framför sig roller där de får arbeta med analys, utredning och samhällsfrågor.
