En ny studie genomförd av forskare vid Linköpings universitet på uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten visar att ekonomiskt våld mot äldre personer i Sverige ofta är svårt att upptäcka och hantera. Det ekonomiska våldet kan både vara en del av ett livslångt våld i nära relationer och uppstå som en konsekvens av att livet förändras till följd av sjukdomar eller att man av andra skäl blir beroende av hjälp i sin vardag.
Det kan handla om att någon tar över bankärenden eller använder fullmakter på ett sätt som personen själv inte har valt. Ibland rör det sig om pengar som används utan samtycke. Den som utsätter en äldre person kan vara en partner – men också ett vuxet barn, ett barnbarn eller någon annan närstående.
Studien är baserad 22 intervjuer med yrkesverksamma personer inom stat, kommun, civilsamhälle och privat sektor samt tre fokusgrupper. Det som gör situationerna särskilt svåra är att gränsen mellan hjälp och kontroll inte alltid är tydlig. Många äldre personer är beroende av stöd i vardagen, till exempel för inköp, räkningar eller kontakter med myndigheter. För de flesta fungerar det väl – men i vissa fall kan hjälpen övergå i att begränsa självbestämmandet eller i att utnyttja den äldre personens ekonomi.
Forskarna bakom studien beskriver hur yrkesverksamma ofta hamnar i svåra avvägningar. Anhöriga är ofta en viktig del av stödet, samtidigt som de ibland kan vara en del av problematiken. Digitaliseringen skapar ytterligare utmaningar: när allt fler ekonomiska tjänster sker digitalt blir det svårare att få insyn och upptäcka missbruk.
Studien visar också att de som utsätts ofta hänvisas mellan olika verksamheter utan att få det samlade stöd de behöver. Problemet hanteras ofta som en ekonomisk fråga, medan den bakomliggande utsattheten för våld riskerar att hamna i skymundan.
- Rapportens viktigaste slutsats är att ekonomiskt våld mot äldre personer måste förstås som ett strukturellt problem, inte bara som enskilda ekonomiska bekymmer. Ett problem som uppstår i skärningspunkten mellan beroende, ålderism, könade maktordningar, juridiska gråzoner och bristande samordning mellan myndigheter och andra aktörer, säger Anna Ryan Bengtsson, som är postdoktor vid HMV och LiU.
För att förändra situationen krävs både ökad kunskap och bättre samverkan mellan samhällets aktörer. Yrkesverksamma behöver stöd i att ställa rätt frågor och uppmärksamma signaler som annars lätt missas. Förutom kunskap behövs ett tydligt mandat att arbeta med frågorna och att ansvaren mellan olika verksamheter klargörs. Detta för att äldre personer ska få tillgång till långsiktigt och praktiskt stöd som tar hänsyn till hela deras livssituation.
Ekonomiskt våld mot äldre personer är inget nytt fenomen, men har länge varit en fråga som fått begränsad uppmärksamhet. Genom att synliggöra problemet ökar möjligheterna att upptäcka utsatthet i tid och erbjuda rätt hjälp.Rapporten ”Ekonomiskt våld mot äldre personer i Sverige – i skärningspunkterna mellan beroende, ålderism och bristande samordning” släpps i samband med Världsdagen om våld och övergrepp mot äldre den 15 juni.
Rapporten finns att läsa
Studien är gjord av Nathalie Sheerin, doktorand HMV, Anna Ryan Bengtsson, postdoktor HMV, Hanna MacInnes, postdoktor Göteborgs universitet och Johanna Simmons, docent HMV.
