Högerradikala partier har varit framgångsrika de senaste åren och etnonationalism, att den etniska samhörigheten utgör grunden för nationen, har blivit en politisk kraft i parlamenten i många europeiska länder, enligt Anders Neergaard, professor och föreståndare för Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle vid Linköpings universitet.
I projektet ”Skånegåtan och geografier av solidaritet: Platsidentiteter i skuggan av framväxande etnonationalism” ska han tillsammans med kollegor från Malmö universitet och Lunds universitet, studera framväxten av högerradikala partier i Sverige.
I fokus står frågor om varför högerradikala partier varit framgångsrika i Sverige och varför framgången har kommit så snabbt, varför partierna domineras av män och framför allt, varför stödet för partierna skiljer sig mellan olika delar av Sverige.
– Att förstå politiska förändringar är viktigt för att förstå vad som händer i samhället och var samhället är på väg. Vi är intresserade av att förstå de regionala och lokala variationerna och dess koppling till platsidentiteter, säger Anders Neergaard.
Kan platsidentiteter förklara skillnader?
I ett svenskt sammanhang har forskning om Sverigedemokraterna gett ett antal förklaringar för partiets valframgång, men till viss del är både dominansen av män och de starka regionala variationerna fortfarande en gåta. Därför står dessa frågor i centrum i projektet, menar Anders Neergaard.
I projektet ska platsidentiteter i olika regioner, där SD är starkt respektive svagt jämfört med det nationella genomsnittet, undersökas.
– Vi som människor har en tendens att beskriva olika platser på ett sådant sätt så att den får en identitet över hur den är. Vår fråga är om dessa identiteter, som vi kallar platsidentiteter, påverkar möjligheten för styrkan i framväxten av etnonationalism. Finns det något i beskrivningen av platsen som gör det lättare eller svårare att identifiera sig politiskt? säger Anders Neergaard.
Också platsidentitetens koppling till genus ska studeras.
– Vi vet från tidigare forskning att platser upplevs olika av kvinnor och män, vilket vi kallar genuskodade platsidentiteter. Vi vet också att män och kvinnor har i viss grad olika politiska utgångspunkter. Vi är intresserade av kopplingen mellan genuskodade platsidentiteter och politiska utgångspunkter.
