Anna Seiterö, tillhörande avdelningen Samhälle och hälsa på HMV blev den första doktoranden att disputera. Forskarskolan är tvärvetenskaplig och interprofessionell med ett fokus på invånaren, patienten, brukaren och dennes närstående. Att forskarskolan är tvärvetenskaplig innebär att den inbegriper metoder, terminologi och expertis från olika vetenskapsgrenar och rör sig över eller befinner sig i gränsområdena mellan ämnen och discipliner.
- Jag hade kommit halvvägs i forskarutbildningen när forskarskolan i Nära vård startade. Det som fick mig att haka på var möjligheten till nätverkande med andra som på ett eller annat sätt också är intresserade av den samhällsutveckling som sker och vad den innebär och kräver. Forskarskolan har gett mig ett forum för reflektion och diskussion vilket lett till att jag uppmärksammat aspekter av mitt projekt som jag tidigare inte tänkt på. Därtill har jag fått upp ögonen för frågor som jag skulle vilja fortsätta studera framöver. Min förväntan på nätverkande införlivades och jag är så tacksam för de kontakter jag knutit genom forskarskolan. Trots att vi huvudsakligen har träffats digitalt har det under åren vuxit fram en gemenskap som för mig har varit ett betydelsefullt komplement till mitt vardagliga sammanhang, säger Anna
Forskarskolan ska bidra till att utveckla och förankra perspektivet Nära vård och ge kunskaper och kompetenser som är användbara och efterfrågade i de verksamheter och organisationer där deltagarna verkar samt i deras fortsatta yrkesliv och forskarkarriär.
- Omställningen till Nära vård handlar bland annat om att göra det enkelt för människor att stärka sin egen hälsa. I mitt avhandlingsprojekt undersöktes huruvida det kan vara ett bra sätt att främja hälsosamma levnadsvanor och förebygga ohälsosamma levnadsvanor bland ungdomar med hjälp av en intervention som levereras via SMS. Mobiltelefonerna är bokstavligt talat nära ungdomar och stöd som levereras via mobiltelefonen är oberoende av tid och plats. Men trots de många fördelarna med mobiltelefonbaserade interventioner innebär det förstås inte per automatik att ungdomar är beredda att investera tid och ansträngning i sådana interventioner - eller att förändra sina hälsobeteenden.
Avhandlingen tillför en pusselbit till det stora pusslet om hälsobeteendeförändringar bland ungdomar genom att belysa förhållanden som påverkar hur ett mobiltelefonbaserat stöd (LIFE4YOUth) används av gymnasieelever samt med vilken effekt. Sådan kunskap är viktigt i fortsatt arbete som syftar till att stärka ungdomars resurser att stärka sin egen hälsa.
