žŁÀûŒ§

08 december 2025

Det som för vissa är avfall kan för andra bli en värdefull resurs. Detta är kärnan i cirkulär resursanvändning, så kallad industriell och urban symbios, där företag kopplas samman för att använda råvaror på ett mer effektivt sätt. Här kan kommunerna vara nyckelaktörer, men hur? Forskare och kommuner möts för att utforska det.

Flygfoto över ett industriomrÄde. Fotograf: heip.se

PÄ HÀndelö utanför Norrköping finns ett ekosystem av industrier. HÀr blir ett företags bi- och restprodukter rÄvara för ett annat: skogsrester och hushÄllsavfall driver kraftvÀrmeverket som genererar fjÀrrvÀrme och el till Norrköpings stad, Ängan som blir över anvÀnds i tillverkningen av etanol och foder och avfallet dÀrifrÄn omvandlas i sin tur till biogas och gödsel.

I flera Är har Norrköpings kommun varit en del av det hÀr kretsloppet, och det finns en ambition att vÀxla upp arbetet. Bland annat genom att integrera det i styrdokument.

– Vi ser möjligheten i att jobba med frĂ„gan i vĂ„r energiplan som snart ska antas politiskt, sĂ€ger Gunnar Cederberg, strateg pĂ„ samhĂ€llsbyggnadskontoret i Norrköpings kommun.

Norrköping Àr inte ensam om den hÀr typen av arbete. Flera kommuner strÀvar efter att möjliggöra symbios men stÀller sig ofta frÄgande till hur de ska göra det.

– Vi har ibland fĂ„tt frĂ„gor frĂ„n kommunerna om tips och rĂ„d. Samtidigt som det Ă€r kommunerna sjĂ€lva som bĂ€st kan svara pĂ„ hur de kan arbeta sĂ„ Ă€r det ju jĂ€ttesvĂ„rt för dem att sitta sjĂ€lva i det dagliga arbetet och uppfinna nya arbetssĂ€tt, sĂ€ger Kristina Nyström, doktorand i hĂ„llbara system vid Linköpings universitet.

Svaret blev ett projekt dÀr forskare och kommuner möts för att diskutera och hitta lösningar.

– Det bygger pĂ„ att utforska ”huret” ihop och tillsammans ta fram ny kunskap, sĂ€ger Kristina Nyström.

PortrÀttbild pÄ forskaren Kristina Nyström. Fotograf: Charlotte Perhammar
Kristina Nyström, doktorand vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.

Exploateringen av mark ska minska

En cirkulÀr resursanvÀndning, som den pÄ HÀndelö, kan bidra till en mer hÄllbar anvÀndning av jordens begrÀnsade tillgÄngar. I en tid nÀr alltmer mark har tagits i ansprÄk vÀxer insikten, frÄn lokal till internationell nivÄ, att vi mÄste arbeta pÄ nya sÀtt.

– Det börjar sippra in mer och mer att vi mĂ„ste jobba annorlunda, sĂ€ger Kristina Nyström.

Bland annat innebÀr EU:s nya markdirektiv, som antogs i november 2025, att markexploatering ska begrÀnsas. Det innebÀr till exempel att medlemslÀndernas fysiska planering ska bidra till att mindre mark tas i ansprÄk.

Ett sÀtt Àr att stödja industriell symbios. NÀr företag samlokaliseras och kan ta tillvara varandras flöden minskar behovet av ny industrimark samtidigt som jordens resurser anvÀnds mer effektivt. I och med planmonopolet har kommunerna stort handlingsutrymme, men de har ocksÄ möjlighet att pÄverka genom sitt nÀringslivs- och etableringsfrÀmjande arbete. Vilka företag vill man sÀrskilt locka och hur kan de samverka med det befintliga nÀringslivet?

Bild pÄ Sara Gustafsson professor och förestÄndare pÄ CKSFotograf: Robert Wengler

– Men frĂ„gan Ă€r ju dĂ„ hur man kan göra det hĂ€r i praktiken. I projektet funderar vi tillsammans kring hur man kan bygga kapacitet i kommunerna. Vilka mandat har man, hur kan man utforma sina styrdokument, hur kan man jobba för bĂ„de hĂ„llbar utveckling och frĂ€mja företagande? sĂ€ger Sara Gustafsson, professor i industriell miljöteknik och miljömanagement vid Linköpings universitet.

Kommuner kan ta sig an olika roller. De kan vara möjliggörare och koppla samman företag, men ocksÄ sjÀlva vara en del av symbiosen genom större tekniska system som fjÀrrvÀrme eller vatten och avlopp (sÄ kallad urban symbios).

Kunskap pÄ olika nivÄer

I projektet deltar forskare och representanter frÄn ett antal kommuner. De trÀffas tvÄ gÄnger per termin, ofta ute i kommunerna, för att dela erfarenheter, arbetssÀtt och perspektiv.

– Projektet lĂ€cker kunskap Ă„t olika hĂ„ll. Kommunerna tar med sig insikter att implementera och vi tar med oss kunskap till forskningen, sĂ€ger Sara Gustafsson.

Projektets referensgrupp – som bestĂ„r av andra forskare, organisationer och myndigheter – har Ă€ven de nytta av kunskapen och möjlighet att lyfta den nationellt. HĂ€r kan projektet föra vidare insikter om olika aktörers roller liksom kommunernas utmaningar och behov av stöd.

”En möjlighet att fĂ„ nya perspektiv”

Norrköping Àr en av de deltagande kommunerna. Gunnar Cederbergs förhoppning Àr att kunna ta med sig sÄvÀl praktiska lösningar som nya perspektiv.

– Jag hoppas pĂ„ att jag ska fĂ„ förstĂ„else för hur vi ska kunna integrera industriella symbios i vĂ„r fysiska planering, etablering av företag och stöd till befintliga företag som vill utvecklas. Det Ă€r mycket vĂ€rdefullt att trĂ€ffa de andra deltagarna i projektet. FörutsĂ€ttningarna ser mycket olika ut men det ger oss ocksĂ„ en möjlighet fĂ„ nya perspektiv.

Mer om projektet och om Händelö Eco-Industrial Park

Industriell symbios i kommuners arbete med strategisk etablering

Projektet, med titeln ”Industriell symbios i kommuners arbete med strategisk etablering”, Ă€r finansierat av Formas och pĂ„gĂ„r 2025–2028.

Deltar gör kommunerna Norrköping, Linköping, VÀsterÄs, Eskilstuna, SotenÀs, UmeÄ och Malmö.

I referensgruppen ingĂ„r Brita Hermelin, professor vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS); Region Östergötland, Energimyndigheten, NaturvĂ„rdsverket, SKR och TillvĂ€xtverket.


Resursbyten mellan industri och stad

Den industriella och urbana symbiosen pĂ„ HĂ€ndelö har vĂ€xt fram under 2000-talet. Samverkande aktörer: Eon, Norrköpings kommun, Nodra, LantmĂ€nnen, Norrköpings hamn, Linköpings universitet och Holmen. Samarbetspartners Ă€r Cleantech Östergötland och Region Östergötland.

Vidareutbilda dig inom cirkulär ekonomi

I artikeln

Mer forskning

Senaste nytt från LiU

En gruva med en liten stad i bakgrunden.

Gruvnäring och vänsterstyren påverkar en alltmer intensiv markanvändning

En hållbar markanvändning är avgörande för både miljön och samhällsutvecklingen. Men vad styr egentligen kommunernas beslut om hur marken används? Prisad forskning visar vad som formar dagens alltmer intensiva markanvändning.

En kvinna sitter vid ett bord framför en bÀrbar dator.

Risk för ojämlik äldreomsorg när politikerna detaljstyr

Den omsorg som äldre får kan avgöras av var de bor, visar en avhandling från LiU. I vissa kommuner får tjänstemännen besluta utifrån individens behov. I andra detaljstyr lokala politiker med risk att ekonomi och ideologi inverkar.

En kvinna som ligger pÄ marken omgiven av uppstoppade djur.

Miriah Meyer: “I’m a fangirl of theory”

Vad är data? Hur skapas den? Vad består den av? Det är teoretiska frågor som engagerar professor Miriah Meyer. När AI-utvecklingen accelererar vill hon också bidra till praktisk kunskap som ger oss människor möjlighet att forma en bättre framtid.