������

Hem

LiU i världstoppen inom forskning om fotbollsskador

04 juni 2026

Johan Sjöholm

Ny studie kartlägger över 120 års forskning – Linköpings universitet rankas högst. Studien visar att LiU inte bara publicerat flest vetenskapliga arbeten inom området, utan också hör till de mest citerade och inflytelserika forskningsinstitutionerna globalt.

En person med färgglada skor som ligger på gräset. Fotograf: Maskot

Linköpings universitet, och HMV, är den mest framstående forskningsmiljön i världen inom forskning om fotbollsskador. Det visar en ny internationell studie som analyserat drygt 2 800 vetenskapliga publikationer från perioden 1904 till 2025.

Ett forskningsfält i snabb utveckling

Forskarna bakom studien har gått igenom totalt 2 864 artiklar och översikter. Resultaten visar att forskningen om fotbollsskador har vuxit kraftigt över tid – från enstaka publikationer i början av 1900-talet till en omfattande och snabbt växande forskningsproduktion i dag.

Den tydligaste ökningen har skett efter mitten av 2000-talet, då antalet publikationer började öka snabbt. Utvecklingen speglar både sportens professionalisering och ett ökat fokus på spelarnas hälsa. Samtidigt har inriktningen förändrats. Tidigare låg fokus främst på att beskriva skador. I dag handlar forskningen i allt större utsträckning om att förebygga skador, förbättra rehabilitering och förstå riskfaktorer.

Stark position för LiU och Skandinavien

I studien rankas Linköpings universitet och HMV som den mest produktiva organisationen inom området, med över 100 publikationer och ett stort genomslag i form av citeringar.

Flera av LiU:s publikationer tillhör också de mest citerade i fältet, vilket understryker forskningens internationella betydelse. Universitetet är dessutom en central aktör i internationella forskningssamarbeten. Forskarna lyfter också fram den starka skandinaviska forskningsmiljön, särskilt inom epidemiologi, prevention och rehabilitering av fotbollsskador.

HMV-forskaren Martin Hägglund är den mest produktiva forskaren internationellt enligt sammanställningen och högt citerad. Hägglunds forskning belyser bland annat skadeförekomst och riskfaktorer i europeisk elitfotboll inom forskargruppen Football Research Group, och effekt av skadepreventiva insatser i ungdomsfotboll inom Sport Without Injury Programme (SWIPE).

Fokus på vanliga och allvarliga skador

Knäskador, och i synnerhet korsbandsskador är det mest studerade området inom fotbollsmedicin. Även hamstringsskador, fotledsskador och hjärnskakningar är centrala forskningsområden och förekommer ofta i både elit- och breddfotboll.

 - Den stora uppmärksamheten kring dessa skador hänger ihop med deras konsekvenser, som ofta innebär lång rehabilitering och i vissa fall påverkar spelarnas karriärer. Vid LiU har man bland annat visat att hamstringsskador är den vanligaste skadan inom elitfotboll på herr- och damsidan och har ökat i förekomst över tid, sannolikt relaterat till elitfotbollens utveckling med högre intensitet i spelet och frekvent matchande, förklarar Martin Hägglund

Studien visar samtidigt att skadeförebyggande insatser har haft tydlig effekt. Träningsprogram med neuromuskulära inslag har till exempel visat sig kunna minska risken för skada, inklusive korsbandsskador, med upp till 50–65 procent. I forskargruppen SWIPE har man tagit fram och utvärderat programmen Knäkontroll och Knäkontroll+, vilka visat sig effektiva att förebygga vanliga och allvarliga skador hos idrottande barn och ungdomar. Programmen rekommenderas och sprids inom fotbollsrörelsen av Svenska Fotbollförbundet.

Ökat fokus på individ och ny teknik

Forskningen rör sig också mot mer individanpassade arbetssätt. Frågor som belastning, återhämtning och träningsdosering får allt större utrymme, inte minst inom dam- och ungdomsfotboll. Samtidigt lyfts ny teknik fram som en viktig framtidsfaktor. AI och bärbara sensorer pekas ut som verktyg för att bättre kunna förebygga skador, analysera belastning i realtid och följa spelares hälsa över tid.

Resultaten innebär att Linköpings universitet i dag tillhör de miljöer som har störst inflytande över hur fotbollens skadeproblematik förstås och hanteras – både inom elitidrotten och i den bredare idrottsrörelsen.

Läs hela studien här:

. Vaishya, R. Sing, A. Gupta, M. Vaish, A. Dhillon M. ScienceDirect, online May 14, 2026. https://doi.org/10.1016/j.jisako.2026.101135

Kort fakta om fotbollsskador

Skador är vanliga i fotboll

Skadefrekvens

4 av 5 elitspelare, och var tredje ungdomsspelare, drabbas av minst en skada under en säsong som medför att man avstår från fotbollsspel.

Ungdomsskador

Både akuta skador och återkommande överbelastningsskador är vanligt i ungdomsåren under tillväxtperioder.

Bestående men

Allvarliga skador, så som korsbandsskada, är ett vanligt skäl att man slutar idrotta, och dessa skador kan medföra nedsatt funktion och hälsa även längre fram i livet.

Många skador kan förebyggas

Skadeprevention

I fyra randomiserade studier har vi visat att Knäkontroll och Knäkontroll+ kan minska skador med 30–60 %.

Färre återfall

Återfallsskador kan minskas med över 50% genom att tränare följer ett styrschema för kontrollerad återgång i idrott efter en skada.

Kunskap krävs

Effekten av råd och skadeförebyggande program förutsätter att tränare och föreningar känner till och använder dessa.

Nyttiggörande av forskningen

Samverkan

Vi samverkar med Svenska och Europeiska Fotbollförbundet för att initiera relevanta forskningsfrågor och disseminera forskningsresultat ut i idrottsrörelsen.

Kunskap

Knäkontroll och Knäkontroll+ innefattas i tränarutbildningar och finns fritt tillgängligt via Svenska Fotbollförbundets hemsida.

För alla nivåer

Knäkontroll+ finns även som träningsprogram för motionärer genom Friskis&Svettis.

Risker under fotbolls-VM 2026

Skaderisken är hög under stora mästerskap som VM, med tätt spelschema, hög intensitet och mycket som står på spel.

Martin Hägglund spår de största riskerna under mästerskapet:

1. I genomsnitt uppstår 2-3 skador per match, där muskelskador i lår, ljumske och vad (sträckningar, kontusioner) och ledskador i knä och fotled (stukningar) är vanligast förekommande.

2. Huvudskador och hjärnskakningar har fått ökad uppmärksamhet senare år med tanke på potentiellt långsiktiga negativa konsekvenser, där bland annat regeländringar och utbildning av domare och spelare har införts för att minska risken.

3. Ett särskilt ’hot topic’ under årets VM är den höga risken för spelare att genomföra matcher under extrema värmeförhållanden, vilket medför negativa effekter på både prestation och hälsa. Lagen förbereder bland annat med acklimatisering och vätskestrategier för spelare, fläkt- och kylanläggningar på plats, vätskepauser införs under matcherna, och där möjligt schemaläggs matcher under svalare tider på dygnet på arenor som ej har tak med möjlighet till klimatkontroll.

Fotografi av Martin Hägglund

Martin Hägglund

Professor

Relaterat innehåll

Ordmolnsillustration av bokstäverna HMV

Institutionen för hälsa, medicin och vård (HMV)

Forskningsområdena på HMV innefattar experimentell grundforskning till klinisk, samhällsvetenskaplig och folkhälsovetenskaplig forskning och bedriver högkvalitativ utbildning i efterfrågade vårdyrken.
En blå fotboll i förgrunden. I bakgrunden gör personer sit ups.

Sport Without Injury ProgrammE - SWIPE

Vi studerar skadeförekomst och uppkomstmekanismer av skador i samband med idrott. Vi studerar även effekten av skadeförebyggande åtgärder samt deras tillämpbarhet i olika idrotter och populationer.

Senaste nytt från LiU

En man med glasögon står framför en röd vägg.

Med moralekonomiska glasögon genom historien

När en kris uppstår väcks ofta en humanitär vilja att hjälpa till. Men vad händer när känslor styr och kunskap saknas? Norbert Götz, professor i modern historia, har forskat om den humanitära hjälpens villkor.
En kvinna står i ett laboratorium och bär en blå skjorta.

LiU-professor blir Vetenskapsrådets nya huvudsekreterare

Professor Ulrika Ådén har utsetts till Vetenskapsrådets nya huvudsekreterare för medicin och hälsa. I sin nya roll vill hon arbeta för internationell samverkan och ett starkare genomslag av forskning i samhället.
Drönare och pilot.

EU-miljoner till kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering

Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering vid Linköpings universitet har beviljats ytterligare 37 miljoner kronor i EU-stöd via Jordbruksverket. Det nya bidraget innebär att navet nu har säkrat totalt 70 miljoner kronor för perioden 2024–2028.