žŁÀûŒ§

13 juni 2023

Linköpings universitet arrangerade nyligen ett fängslande evenemang som samlade forskare och experter inom området materialteknik och sensorer.

MÀnniskor som sitter i en förelÀsningssal och lyssnar.

Mohamed Loukil.Mohamed Loukil, bitrÀdande professor vid avdelningen Konstruktionsmaterial. Evenemanget, som organiserades av bitrÀdande professor Mohamed Loukil vid avdelningen för konstruktionsmaterial, erbjöd en plattform för kunskapsutbyte och samarbete. En av höjdpunkterna pÄ evenemanget var presentationen av professor Olfa Kanoun, en framstÄende forskare inom mÀt- och sensorteknik.

Evenemanget inleddes med en presentation av Mohamed Loukil, bitrÀdande professor vid avdelningen för konstruktionsmaterial. Loukil delade med sig av sina forskningsresultat och gav vÀrdefulla insikter i framstegen inom konstruktionsmaterial.

Kenneth Karlsson, IMA, pratar i mikrofon.Kenneth Karlsson, IMA. Efter Loukils presentation intog Kenneth Karlsson, klusterchef vid Innovative Material Arena (IMA), scenen för att introducera IMA.

– IMA Ă€r en plattform dĂ€r forskare, branschexperter och andra intressenter kan mötas, utbyta idĂ©er och utforska nya möjligheter inom materialutveckling och tillĂ€mpningar, betonade Karlsson.

Höjdpunkten pÄ evenemanget var den efterlÀngtade presentationen av professor Olfa Kanoun. Hon Àr vÀlkÀnd för sitt banbrytande arbete inom nanokomposit sensorer. Hennes presentation inleddes med en inbjudan att besöka henne vid en internationell konferens som kommer att Àga rum i Chemnitz, Tyskland, Är 2025, nÀr Chemnitz kommer att vara Europas kulturhuvudstad.

Olfa Kanoun, professor vid Technische UniversitÀt Chemnitz i Tyskland.Olfa Kanoun, professor vid Technische UniversitÀt Chemnitz i Tyskland.

Professor Kanouns presentation fokuserade pÄ de banbrytande möjligheterna med nanokompositsfilmer baserade pÄ kolnanorör (CNT) och polymerer. Dessa filmer erbjuder ett nytt och innovativt tillvÀgagÄngssÀtt för att skapa skalbara och flexibla sensorer med exceptionell prestanda, samtidigt som tillverkningskostnaderna hÄlls lÄga. Fördelarna med dessa sensorer Àr mÄnga, inklusive justerbara mÀtomrÄden, hög kÀnslighet, robusthet, flexibilitet och skalbarhet. Professor Kanoun betonade hur dessa sensorer kan överkomma begrÀnsningarna hos konventionella sensorer och göra dem idealiska för tillÀmpningar inom temperatur- och fuktövervakning, belastnings- och tryckmÀtning samt integration i olika material och strukturer.

Integrationen av kolbaserade material och polymerer inom sensortekniken har stor potential inom mÄnga branscher, inklusive flyg- och rymdindustrin, robotik, medicinsk diagnostik, Internet of Things (IoT) och miljöövervakning. Professor Kanouns presentation belyste de obegrÀnsade möjligheterna som dessa sensorer erbjuder och visade deras anpassningsbarhet, skalbarhet och potential för smidig integration i olika tillÀmpningar.

– Med sju utmĂ€rkta forskningsartiklar vid internationella konferenser och över 500 vetenskapliga artiklar publicerade i granskade tidskrifter Ă€r hon utan tvekan en ledande auktoritet inom mĂ€t- och sensorteknik," sĂ€ger Mohamed Loukil.

Sedan 2007 Ă€r hon anstĂ€lld som professor vid Technische UniversitĂ€t Chemnitz i Tyskland, dĂ€r hennes forskning fokuserar pĂ„ impedansspektroskopi, sensorer baserade pĂ„ kolnanomaterial och energieffektiva trĂ„dlösa sensorer. Hennes utbildningsbakgrund, med en kandidatexamen i elektroteknik och informationsteknik frĂ„n Technische UniversitĂ€t MĂŒnchen och en doktorsexamen frĂ„n UniversitĂ€t der Bundeswehr MĂŒnchen, understryker ytterligare hennes exceptionella kvalifikationer.

Evenemanget vid Linköpings universitet gav deltagarna en unik möjlighet att fÄ insikter i de senaste framstegen inom materialteknik och sensorteknik. Professor Olfa Kanouns presentation lÀmnade publiken inspirerad och ivrig att utforska de potentiella tillÀmpningarna av nanokompositsensorer.

Kontakt

Organisation

Senaste nytt från LiU

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett trÀd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Forskare i labb.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.