— Vår enkätundersökning visar på en besvärande ojämlikhet. En del barnahus har en tydlig samverkan med medicinsk kompetens, medan andra barnahus helt saknar det. Barnahusens förutsättningar att tillgodose barns rätt till en medicinsk undersökning i samband med en utredning ser mycket olika ut i Sverige, säger Anna Nelsson, utredare på Barnafrid.
Barnafrid genomförde sin enkätundersökning i juni 2025. När enkäten stängdes hade en barnahussamordnare och/eller en representant från hälso- och sjukvården vid 24 av landets 33 barnahus svarat. Totalt hade 31 enkätsvar inkommit.
Utöver att ta reda på i vilken utsträckning barn- och ungdomsmedicin deltar vid samråd kartlade enkäten förekomsten av rutiner för att dela uppgifter från hälso- och sjukvården. Barnahusen fick också svara på hur många rättsmedicinska undersökningar de genomför årligen samt hur samverkan med fokus på somatiska hälsan fungerar.
Delning av sekretessklassad information en gråzon
En majoritet av barnahusen svarade att de alltid eller ofta begär in uppgifter från hälso- och sjukvårdens journal till samråd. När det gäller hantering av sekretessklassad information visar enkätsvaren att det fortfarande är otydligt hur dessa uppgifter kan delas under samrådet. Det framkommer att barnahusen, i avsaknad av nationella riktlinjer, åberopar olika lösningar för att kunna göra delandet möjligt.
— De egna tolkningarna kan skapa en osäkerhet och vara ett hinder för att utnyttja samrådets potential för samverkan kring barnet. Flera av barnahusen lyfter denna fråga som ett utvecklingsområde för tredje rummet, säger Sofia Melén Moadi, medförfattare till rapporten och utredare på Barnafrid.
Rättsmedicinsk kompetens vid barnförhör
Idag saknas det nationell statistik över hur många barn som förhörs på barnahus, liksom hur många av de barnen som samtidigt genomgår en rättsläkarundersökning. Flera barnahus för dock egen statistik. Barnafrids kartläggning visar stor spridning när det gäller antalet genomförda rättsmedicinska undersökningar. Flertalet uppger att det handlar om ett fåtal undersökningar, men ett barnahus sticker ut med 60 genomförda undersökningar och sex barnahus uppger att antalet var noll. Därtill äger en del rättsläkarundersökningar rum utanför barnahus, varför kartläggningens siffra på genomförda rättsläkarundersökningar inte är fullständig.
— Ett av skälen till att etablera barnahus var just att barn inte skulle behöva besöka flera olika myndigheter, utan att alla skulle samlas under samma tak. Barnafrids kartläggning visar att det finns ett gap mellan den ursprungliga intentionen och hur verkligheten ser ut 2025. Fler barn borde få genomgå en rättsläkarundersökning på barnahus, säger Anna Nelsson.
Hälsoundersökningar — en viktig utvecklingsfråga
I Barnafrids enkät fanns ingen fråga om barnahusen erbjuder hälsoundersökningar. Antalet svenska barnahus som gör det är få. Samtidigt lyfter flera barnahus fram hälsoundersökning som en viktig utvecklingsfråga i sina enkätsvar. I grunden är det en prioriteringsfråga som landets regioner behöver ta ställning till.
Beata Skanse, barnläkare i barnskyddsteam och barnahus i Nordöstra Skåne deltog i panelsamtalet om Barnafrids rapport vid nätverksträffen. Hon framhöll barnrättsperspektivet och efterlyste fler ambassadörer för nyttan av hälsoundersökningar på barnahus.
— Vi som representerar hälso- och sjukvården på barnahus behöver synliggöra de här bristerna för regionernas resurser. De behöver förstå att det är lönsamt att kartlägga hur barn mår och att det kan spara resurser i en annan ände av vården. Även om det så bara handlar om att belysa hälsa, till exempel i socialtjänstens utredningar, har det ett värde, sade Beata Skanse.
