25 november 2025

Hösten 2026 startar Linköpings universitet ett nytt kandidatprogram i beteendevetenskap. Utbildningen riktar sig till studenter som är nyfikna på människor, samhällsutveckling och framtidens utmaningar – och som vill vara med och göra skillnad.

Två personer tittar på varandra. Fotograf: Marcus Nyenger

– Vi vill att hela programmet ska andas framtidstro och samhällsrelevans. Det är våra ledord och det genomsyrar både innehåll och upplägg, säger Josefine Andin, programansvarig för det nya kandidatprogrammet i beteendevetenskap.

Programmet bygger på fyra huvudämnen: psykologi, pedagogik, sociologi samt funktionsnedsättning och samhälle. Det sistnämnda är unikt för Linköpings universitet och erbjuds inte som huvudämne någon annanstans i Sverige.

– Det finns många utmaningar i samhället som behöver kloka människor som kan lösa dem. Vi behöver unga som lär sig att förstå komplexa frågor och som kan bidra till ett mer hållbart och inkluderande samhälle, säger Diana Holmqvist, biträdande programansvarig.

Ungdomar sitter och pratar.Fotograf: Limbo Hu on Unsplash
Hösten 2026 startar ett nytt beteendevetenskaplig kandidatprogram på LiU.

Tvärvetenskap och verklighetsnära lärande

Utbildningen är tematiskt och tvärvetenskapligt upplagd. Under första terminen läggs grunden i de fyra ämnena. Därefter integreras kunskaperna genom teman som hälsa, arbetsliv, identitet och vardag. Studenterna tränas i kommunikation och samtal med människor från olika bakgrunder – en färdighet som blir allt viktigare i ett föränderligt samhälle.

– Det räcker inte med att kunna ett ämne, man måste kunna översätta mellan discipliner, från teori till praktik och tillbaka igen. Det är just den förmågan vi vill utveckla hos våra studenter, säger Josefine Andin.

Under sista året får studenterna stor frihet att forma sin utbildning. Det finns möjlighet till praktik, utlandsstudier, fördjupning i något av huvudämnena eller profilering mot exempelvis hållbarhet.

– Vi har jobbat med att skapa mycket valfrihet mot slutet av programmet. Det gör att studenterna kan inrikta sig mot det de brinner mest för – vare sig det är forskning, samhällsarbete eller kommunikation.

För dig som vill förstå och påverka

Programmet riktar sig till en bred målgrupp. Det kan vara unga personer som är helt nya i universitetsvärlden – eller personer med erfarenhet av att arbeta med människor och som vill bredda sin kompetens.

– Om du är intresserad av människor och beteenden, och vill bidra till samhället – då är det här rätt utbildning för dig. Det kan handla om att hjälpa individer, utveckla organisationer eller påverka samhället i stort, säger Diana Holmqvist.

Två personer vid ett bord.Fotograf: Marcus Nyenger
Diana Holmqvist och Josefie Andin är ansvariga för det nya programmet.

Bred arbetsmarknad

Efter examen finns det en bred palett med tänkbara arbetsområden och roller. Några exempel är; samordnare inom offentlig sektor, utredare på myndigheter, hållbarhetsrådgivare, samtalsstöd inom behandlingsverksamheter eller konsult inom arbetsmiljö och organisationsutveckling.

– Du blir beteendevetare – expert på att förstå människor och lösa samhällsutmaningar, säger Diana Holmqvist.

Programmet startar med 60 platser hösten 2026. Parallellt ges även en fristående kurs – Introduktion till beteendevetenskap – för ytterligare 30 studenter.

Se ansvariga berätta

Så blir det nya programmet

Diana Holmqvist, biträdande programansvarig, berättar om hur det nya programmet är upplagt, studierna och vad som kan vänta efter examen.

Läs mer om det nya programmet

Senaste nytt från LiU

Två kvinnor står framför två datorskärmar.

Här formas framtidens säkerhetsexperter

Cybersäkerhetslabbet på Campus Valla är en specialdesignad miljö där studenter kan träna både etisk hackning och skydd mot angripare.

En man med skalligt huvud och svart skjorta.

Rymdpsykolog – då får inget skjutas upp

Han började läsa till civilingenjör men hoppade av. Istället blev det psykologprogrammet. Men något skavde fortfarande. Nu läser han till både psykolog och civilingenjör. Och en del av det är astronauten Marcus Wandts förtjänst.

En kvinna står i snön framför ett batterilager.

Kampen om kraften – vem har rätt till vår el?

Vindkraftsparker reser sig som Eiffeltorn, serverhallar som slukar effekten i hela regioner och kommuner som känner sig som brickor i ett globalt spel. Tunga etableringar i Sverige skapar konflikter och frågan växer: vem har företräde till vår el?