žŁÀûŒ§

25 november 2025

Innan Maryam Ramzi kom till Sverige som 16-åring visste hon knappt var landet låg på kartan. Idag är hon läkarstudent, forskarassistent och ungdomsledare, och har diplomerats av Kungen för sitt engagemang inom forskning, kliniskt arbete och ledarskap.

Kvinnlig lÀkarstudent utanför sjukhus Fotograf: Anna Nilsen

Maryam Ramzi föddes i Irak, tillbringade flera Är i Syrien och ÄtervÀnde sedan till Irak innan familjen flydde till Sverige. Hon har levt i skuggan av krig men ocksÄ i ljuset av en trygg familjegemenskap.

– Det jag minns mest frĂ„n första tiden i Sverige Ă€r kontrasterna. Hur vi reste frĂ„n kaos till trygghet, och den kamp det innebar att börja om frĂ„n noll. Det har prĂ€glat min syn pĂ„ tacksamhet, mĂ„lmedvetenhet och ansvar.

NÀr hon började nian pÄ Ekholmsskolan i Linköping kunde hon inte svenska, men viljan att förstÄ, passa in och bidra var stark. Hon minns sÀrskilt hur betydelsefulla vissa lÀrare var.

– De sĂ„g min vilja att komma framĂ„t och stöttade mig, vilket byggde upp min sjĂ€lvkĂ€nsla.

Kunskap som nyckel till frihet

PÄ gymnasiet lÀste Maryam Ramzi naturvetenskapliga programmet pÄ Birgittaskolan dÀr hon gick ut med högsta betyg. För henne har utbildning aldrig varit en sjÀlvklarhet, sÄ nÀr hon fick chansen tog hon den pÄ största allvar.

– Jag har alltid sett kunskap som en nyckel till frihet, sjĂ€lvstĂ€ndighet och möjlighet att pĂ„verka.

Fotograf: Anna Nilsen
Idag studerar hon lĂ€karprogrammet pĂ„ Linköpings universitet, termin nio, och Ă€r forskarassistent vid Centrum för social och affektiv neurovetenskap (CSAN). DĂ€r ingĂ„r hon i en grupp som forskar pĂ„ en ny form av hjĂ€rnstimulering som kan pĂ„verka hur amygdala reagerar pĂ„ hot – nĂ„got som kan fĂ„ betydelse för behandling av psykisk ohĂ€lsa.

– HjĂ€rnforskning Ă€r ett otroligt spĂ€nnande fĂ€lt, och det kĂ€nns meningsfullt att fĂ„ vara med och bidra redan som student.

Intresset för medicin kom tidigt.

– NĂ€r jag följde med som tolk Ă„t min familj sĂ„g jag hur lĂ€kare verkligen kan göra skillnad i mĂ€nniskors liv. NĂ„got som jag ocksĂ„ vill göra.

Valet av yrke bekrÀftades under en praktik pÄ neurokirurgen under gymnasiet.

– Jag fick vara med vid en operation och kĂ€nna pĂ„ en riktig hjĂ€rna. Det var helt oförglömligt och otroligt hĂ€ftigt. Efter den veckan bestĂ€mde jag mig för att bli lĂ€kare.

Det bÀsta med utbildningen tycker hon Àr det problembaserade lÀrandet dÀr de fÄr trÀna pÄ att identifiera kunskapsluckor, samarbeta i grupp och koppla teori till verkliga patientfall.

– Det gör att vi inte bara passivt tar in information, utan lĂ€r oss att tĂ€nka kliniskt frĂ„n dag ett.

Med drivkraft att göra skillnad

Vid sidan om studierna och forskningen Àr Maryam Ramzi lÀkarassistent för Linköpings FC:s damlag dÀr hon ansvarar för allt som inte Àr ortopediskt, som till exempel astma, magproblem och allergier.

– Det Ă€r en hĂ€ftig miljö att befinna sig i. Elitidrottare har en otrolig kroppskĂ€nnedom och ett starkt mindset. Jag lĂ€r mig massor varje gĂ„ng jag Ă€r dĂ€r.

Hon har Àven haft flera ledarroller. Hon har varit vice ordförande i Svensk kirurgisk förening för lÀkarstudenter och utbildare för Riksidrottsförbundet dÀr hon förelÀst om hÀlsa, mens, trÀning och kost. Som ungdomsledare för ett fotbollslag har hon lÀrt sig om pedagogik och gruppdynamik.

– Barn mĂ€rker direkt om du bryr dig. Du kan inte “lĂ„tsasleda”. Du mĂ„ste vara nĂ€rvarande och tydlig, men ocksĂ„ lyhörd.

Hon ser ledarskap som ett sÀtt att lyfta andra, skapa trygghet och riktning.

– Bra ledare behöver inte ha alla svar men de ska stĂ€lla rĂ€tt frĂ„gor, vĂ„ga vara öppna och bygga andra starka.

De egna förebilderna Àr hennes förÀldrar men ocksÄ personer som vÄgar kombinera intellekt med hjÀrta, oavsett om de Àr forskare, trÀnare eller grannar.

Hennes bakgrund har gett ett dubbelt perspektiv.

– Jag vet hur det kĂ€nns att stĂ„ utanför och hur viktigt det Ă€r att fĂ„ komma in. Det gör att jag drivs av att skapa inkluderande miljöer, bĂ„de i skolan, vĂ„rden och samhĂ€llet.

För sitt engagemang inom ledarskap, forskning och kliniskt arbete har Maryam Ramzi mottagit ett diplom av Kung Carl XVI Gustaf. UtmÀrkelsen delades ut inom ramen för Scouternas folkhögskolas utbildning VÀrdebaserat ledarskap, som stöds av Kungens stiftelse Ungt ledarskap.

– Det var en enorm Ă€ra, men ocksĂ„ ett kvitto pĂ„ att jag Ă€r pĂ„ rĂ€tt vĂ€g. Det var ocksĂ„ ett ögonblick dĂ„ jag verkligen reflekterade över hur lĂ„ngt jag kommit frĂ„n krig till kungligt slott.

Kvinnlig student tar emot diplom av Kungen.Fotograf: Magnus Fröderberg
Maryam Ramzi tar emot diplom av Kung Carl XVI Gustaf för sin insats i utbildningen VÀrdebaserat ledarskap.
VÀgen dit har krÀvt bÄde struktur och passion. Hon planerar sina dagar men Àr ocksÄ noga med ÄterhÀmtning.

– Jag försöker se till att varje engagemang ger energi snarare Ă€n tar. Det handlar inte om att göra allt, utan om att göra det som kĂ€nns meningsfullt.

I framtiden drömmer Maryam Ramzi om att kombinera kliniskt arbete med forskning, undervisning och samhÀllsengagemang. Hon vill bidra till en mer jÀmlik och hÄllbar vÄrd.

– Jag vill skapa plattformar dĂ€r unga röster fĂ„r höras, dĂ€r forskning möter praktik och dĂ€r vi tĂ€nker lĂ„ngsiktigt.

Till unga med stora drömmar har hon ett tydligt budskap:

– Tro pĂ„ att du har nĂ„got att bidra med Ă€ven om du inte har allt ”rĂ€tt” frĂ„n början. VĂ€gen Ă€r inte alltid rak, men varje steg du tar rĂ€knas.

Gör som Maryam och plugga till läkare

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor med blommor och diplom.

Barnmedicinsk forskning får miljonstöd

Flera forskare vid Linköpings universitet får bidrag från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning. Pengarna går till forskning om bland annat diabetes, hjärntumörer, psykisk hälsa och digitala interventioner.

Ryggtavlan pÄ en man.

Större risk att politisk höger faller för konspirationsteorier

Personer som lutar politiskt åt höger faller lättare för konspirationsteorier. Men oavsett ideologi tenderar vi att godta påståenden som stryker oss själva medhårs. Det visar en doktorsavhandling från LiU.

En man knÀböjer pÄ en fotbollsplan och hÄller i en bit konstgrÀsmatta.

Konstgräs i nordiskt klimat – en fråga om hållbarhet

Fotbollsplaner med konstgräs är bättre ur ett hållbarhetsperspektiv jämfört med naturligt gräs – men bara under vissa förutsättningar. Det har forskare vid LiU visat i en ny studie där de jämfört de olika planernas miljöpåverkan.