28 november 2025

Att ställa om lantbruket för att minska klimat- och miljöpåverkan kan kosta pengar. Men bönder som vill investera och banker som vill låna ut har ett gemensamt problem. Det finns för lite data att ta välgrundade beslut på. I ett nytt projekt vill forskare vid LiU hitta lösningar.

Fotograf: Jenny Widén
Kajsa-Stina Benulic leder forskningsprojektet som ska hjälpa bönder och banker.

– Målet är ju att ta fram bra strategier för att kunna finansiera lantbrukets klimatomställning och stärkta biologiska mångfald, säger biträdande universitetslektor Kajsa-Stina Benulic vid Tema Miljöförändring.

Enskilda lantbrukare är idag inte skyldiga att redovisa sina klimatutsläpp eller påverkan på den biologiska mångfalden. Däremot kan det komma i framtiden. Den som nu vill investera i åtgärder står dock inför ett stort problem. Det finns inga färdiga metoder för att mäta klimat- och miljöpåverkan från lantbruket. Alltså är det svårt att veta vilka åtgärder som ger bäst effekt.

Banker och bönder

Enligt ett EU-direktiv måste däremot stora aktörer som till exempel banker redovisa miljö- och klimatpåverkan från sin verksamhet. Men om de då ska låna ut pengar till lantbrukare som vill investera i klimatomställning står de inför samma problem. Bristen på data gör det svårt att veta vilka projekt man bör låna ut pengar till för att få bra siffror i sin klimatrapportering.

Kajsa-Stina Benulic har just fått nästan 20 miljoner kronor från det statliga forskningsrådet Formas för ett tvärvetenskapligt projekt som ska titta på lantbrukets klimatomställning ur flera olika aspekter. En del handlar om att utveckla nya mätmetoder, en annan handlar om hur bankerna ska utforma sin låneverksamhet för att underlätta lantbrukets omställning, en tredje rör hur klimat- och miljöpåverkan ska rapporteras på ett trovärdigt och enhetligt sätt.

En John Deer traktor ute på fält.Fotograf: Pexels

Tvärvetenskapligt samarbete

För att lösa utmaningarna i projektet samarbetar forskare inom naturvetenskap, företagsekonomi och miljökommunikation. Det kommer att drivas i samarbete mellan Linköpings universitet och Swedbank.

Projektet Verifierade strategier för finansiering av lantbrukets klimatomställning och stärkta biologiska mångfald ska hålla på fram till och med 2030. Kajsa-Stina Benulic hoppas att forskargruppen då ska kunna presentera åtminstone tre tydliga resultat:

– En tydlig rapporteringsstandard, som inte bara de som är med i projektet kan använda sig av, utan som kan ha brett genomslag. Att flera jordbruk faktiskt har hittat de oväntade utsläppskällorna och påverkan på biodiversiteten och kunnat göra någonting åt det. Och att bankerna hittat nya lånekriterier, eller finansiella instrument, som gör det enkelt att finansiera klimatomställningen för lantbruket.

Mer om beslut.

Kontakter

Forskning

Organisation

Senaste nytt från LiU

En grupp människor med blommor och diplom.

Barnmedicinsk forskning får miljonstöd

Flera forskare vid Linköpings universitet får bidrag från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning. Pengarna går till forskning om bland annat diabetes, hjärntumörer, psykisk hälsa och digitala interventioner.

Ryggtavlan på en man.

Större risk att politisk höger faller för konspirationsteorier

Personer som lutar politiskt åt höger faller lättare för konspirationsteorier. Men oavsett ideologi tenderar vi att godta påståenden som stryker oss själva medhårs. Det visar en doktorsavhandling från LiU.

En man knäböjer på en fotbollsplan och håller i en bit konstgräsmatta.

Konstgräs i nordiskt klimat – en fråga om hållbarhet

Fotbollsplaner med konstgräs är bättre ur ett hållbarhetsperspektiv jämfört med naturligt gräs – men bara under vissa förutsättningar. Det har forskare vid LiU visat i en ny studie där de jämfört de olika planernas miljöpåverkan.