04 december 2025

Sociologen Maria Brandén studerar samhället ur fågelperspektiv. Med hjälp av datamodeller och befolkningsregister kan hon se hur människor formas av sin omgivning. Som ledare för Institutet för analytisk sociologi vid Linköpings universitet vill hon skapa forskning som påverkar viktiga politiska beslut.

Maria Brandén framför en dörr. Fotograf: Jenny Widén
Professor Maria Brandén forskar om mekanismerna som styr samhället och våra liv.

Vad är det som formar våra liv? Varför blir vi det vi blir? Är det en slump eller är det förutbestämt? Redan som ung kunde Maria Brandén se tecken på det sistnämnda i sin födelsestad, Gävle.

– Det fanns ju barn där som var från Gävle, deras föräldrar var från Gävle och deras mormor och morfar var från Gävle. Det var självklart för dem att de skulle vara kvar där och att de skulle skaffa barn ganska tidigt. Vägen var utstakad. Mina föräldrar kom från Luleå och Nordmaling och hade flyttat till Gävle. Det var självklart för mig att jag också skulle flytta någon annanstans. Att allt hänger ihop så mycket har alltid intresserat mig, säger hon.

In på bananskal

Med det intresset låter det ju rätt givet att Maria Brandén skulle bli sociolog, men så var det inte alls. Ordet ”bananskal” återkommer flera gånger när hon berättar. Hur hon halkat in i olika sammanhang liksom av en tillfällighet.

Maria Brandén sitter vid ett bord och ser glad ut.Fotograf: Jenny Widén
Ett tag hade Maria Brandén tänkt bli dokumentärfilmare.
Först hade hon tänkt bli dokumentärfilmare, därför gick hon en utbildning på folkhögskola – även om det vid närmare eftertanke kanske mest var en förevändning för att få flytta hemifrån. I alla fall kan hon inte påminna sig att hon filmat något sedan dess. Istället började hon på Stockholms universitet. Valet av första kurs var mer eller mindre en slump.

– En äldre kusin sade att sociologi var bra att börja med för att det var lätt. Och det var väldigt roligt, men verkligen bara ett bananskal.
Fast med en mamma som var disputerad läkare och en pappa som var ekonomichef på Gävle kommun skulle man ju kunna hävda att det ändå var rätt naturligt – ja, nästan förutsägbart – att Maria Brandén skulle studera. Å andra sidan har hon en syster som istället blev musiker, och i hemmet fanns ingen press på att bli vare sig det ena eller andra. Maria hängde i alla fall kvar i den akademiska miljön och pluggade lite olika ämnen i Lund och på Södertörn.

Forskare trots allt

Efter några år blev det sociologi i Stockholm igen. I samband med kandidatuppsatsen fick hon sin första kontakt med forskningen och häpnade över att man kunde få jobba med något så roligt. Men att hon själv skulle bli forskare vågade hon inte tro, däremot kanske forskningsassistent. Det var hennes handledare som övertygade henne om att istället försöka doktorera. Återigen beskriver Maria Brandén det som ett bananskal, samtidigt som hon noterar att hon mest försökt göra det som känts roligt. Gör man det hamnar man nog där man vill vara förr eller senare. Så har hon tänkt.

2014 blev hon färdig doktor i sociologisk demografi. Idag är hon professor vid Linköpings universitet och föreståndare för Institutet för analytisk sociologi, som nyligen utsågs till excellenscenter av universitetet. Det som en gång låg så långt borta har blivit hennes vardag.

Professor Maria Brandén vid en bro i Norrköping.Fotograf: Jenny Widén
Maria Brandén tycker forskare är det roligaste jobbet hon kan tänka sig.

En komplicerad verklighet

Vid Institutet för analytisk sociologi, IAS, samlas forskare med olika bakgrunder, till exempel sociologer, nationalekonomer, filosofer och statistiker för att studera de mekanismer som formar samhällets utveckling. Med hjälp av storskaliga textdata, befolkningsregister och datamodeller kan de till exempel undersöka orsaker och konsekvenser kopplade till segregation och ojämlikhet. Det här är frågor som engagerar Maria Brandén och som hon sysslat mycket med. Hon har studerat hur människors liv påverkas av var de växer upp, vilka de går i skolan med och vilka som är deras grannar.

En studie hon precis påbörjat undersöker om invandrade föräldrars chanser att få jobb påverkas av ifall deras barn går i skola tillsammans med barn vars föräldrar har jobb. Till sin hjälp har hon något som kollegor i andra länder avundas: SCB:s unikt omfattande statistik över invånarna i Sverige. Den ger forskaren ett fågelperspektiv på samhället som annars skulle vara svårt att nå.

Förhoppningen är att mönstren som framträder ur datamodellerna ska ge insikter som kan påverka politikernas beslut i viktiga frågor. Men verkligheten är komplicerad, konstaterar Maria Brandén.

– Jämför man med vissa modeller inom fysik har vi ju ofta väldigt låg förklaringsgrad när vi gör våra modeller. Men det betyder inte att modellen är dålig. Det är bara att det finns så mycket annat som vi inte mäter med just den modellen som också spelar roll.

Det roligaste jobbet

Så vad är det då som formar ens liv? Är det bananskalen? Eller är det mesta redan givet? Kan man tänka sig ett alternativt liv där Maria Brandén blev något helt annat än forskare? Kanske stannade kvar i Gävle rent av?

– Nej, jag tycker att forskare är det roligaste jobbet som finns. Om jag inte forskat i sociologi, då kanske jag skulle velat forska om djur istället. Att få sitta och klura och tänka och prata med folk som tänker på samma saker. Det är otroligt lyxigt.

Om

Maria Brandén

  • Professor i analytisk sociologi
  • Född 1982 i Gävle
  • Bor i Stockholm
  • Familj: man, dotter och bonusson
  • Började som postdoktor på Institutet för analytisk sociologi, IAS, vid LiU 2014. Sedan 2020 är hon föreståndare för IAS.

Kontakt

Stöd forskning

Relaterade nyheter

Organisation

Senaste nytt från LiU

En grupp människor med blommor och diplom.

Barnmedicinsk forskning får miljonstöd

Flera forskare vid Linköpings universitet får bidrag från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning. Pengarna går till forskning om bland annat diabetes, hjärntumörer, psykisk hälsa och digitala interventioner.

Ryggtavlan på en man.

Större risk att politisk höger faller för konspirationsteorier

Personer som lutar politiskt åt höger faller lättare för konspirationsteorier. Men oavsett ideologi tenderar vi att godta påståenden som stryker oss själva medhårs. Det visar en doktorsavhandling från LiU.

En man knäböjer på en fotbollsplan och håller i en bit konstgräsmatta.

Konstgräs i nordiskt klimat – en fråga om hållbarhet

Fotbollsplaner med konstgräs är bättre ur ett hållbarhetsperspektiv jämfört med naturligt gräs – men bara under vissa förutsättningar. Det har forskare vid LiU visat i en ny studie där de jämfört de olika planernas miljöpåverkan.