žŁÀûŒ§

29 november 2022

Ett gemensamt forskningsprojekt med tio universitet involverade, ska studera vilka miljöfaktorer och mekanismer som förändrar det mänskliga immunförsvaret tidigt i livet och om riktade insatser kan ha en positiv inverkan. Projektet har fått drygt 70 miljoner kronor i finansiering från Horizon Europe.

Johnny Ludvigsson. Fotograf: Anna Nilsen
- Jag hoppas att vi ska lära oss mer om hur miljöfaktorer och livsstil tidigt i livet påverkar immunförsvaret, säger Johnny Ludvigsson.

INITIALISE-projektet (Inflammation in human early life: targeting impacts on life-course health) startar i början av 2023 och pågår i sex år. Projektet omfattar åtta prospektiva och longitudinella födelsekohortstudier, där forskarna följer grupper av barn under lång tid för att observera utvecklingen av immunmedierade sjukdomar.

Linköpings universitet är ett av de universitet som ingår i det gemensamma forskningsprojektet. Johnny Ludvigsson, senior professor vid BKV, är forskningsledare och representerar LiU i projektet. Han ligger bakom studien Alla barn i sydöstra Sverige (ABIS) som är en väsentlig del i projektet.

- ABIS, med mig som ansvarig, är den i särklass största födelsekohorten i projektet, där det finns både biologiskt material och mycket omfattande registerdata på miljöfaktorer och livsstil alltifrån graviditeten och framåt, plus koppling till nationella register vad gäller diagnoser och läkemedel bland annat, säger Johnny Ludvigsson.

Forskningsprojektet leds från Åbo universitet och det koordineras av professor Matej Orešič.

- De första månaderna och åren är en mycket känslig och sårbar tid. Vi vet redan att utvecklingen av det mänskliga immunförsvaret tidigt i livet är kopplat till riskerna för flera sjukdomar senare, särskilt allergier, astma och autoimmuna sjukdomar, som typ 1-diabetes. Ändå är mekanismerna för immunprägling tidigt i livet fortfarande dåligt förstådda, säger professor Matej Orešič.

INITIALISE-projektet ska undersöka vilka faktorer som påverkar utvecklingen av det mänskliga immunförsvaret och vad det har för betydelse för människors hälsa under deras livstid.

- Jag hoppas att vi ska lära oss mer om hur miljöfaktorer och livsstil tidigt i livet påverkar immunförsvaret och att den kunskapen ska bidra till att vi kan minska risken för utveckling av både autoimmuna sjukdomar, inte minst Typ 1 diabetes, men också psykiska problem som depression och autism, säger Johnny Ludvigsson.

I medlemsorganisationerna ingår förutom Åbo universitet Örebro universitet (SE), Neapel universitet Federico II (IT), Karolinska Institutet (SE), University Medical Center Groningen (NL), Linköpings universitet (SE), Helsingfors universitet (FI), University of Florida (USA), Spanish National Research Council (ES) och University of Aberdeen (associerad partner, Storbritannien).

.

Senaste nytt från LiU

En kvinna stÄr i ett laboratorium och bÀr en blÄ skjorta.

LiU-professor blir Vetenskapsrådets nya huvudsekreterare

Professor Ulrika Ådén har utsetts till Vetenskapsrådets nya huvudsekreterare för medicin och hälsa. I sin nya roll vill hon arbeta för internationell samverkan och ett starkare genomslag av forskning i samhället.

Drönare och pilot.

EU-miljoner till kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering

Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering vid Linköpings universitet har beviljats ytterligare 37 miljoner kronor i EU-stöd via Jordbruksverket. Det nya bidraget innebär att navet nu har säkrat totalt 70 miljoner kronor för perioden 2024–2028.

NÄgra mÀn stÄr bredvid varandra framför en svart tavla.

Forskare efterliknar hjärtmuskelceller med ledande plast

För första gången har forskare lyckats efterlikna jonsignaleringen hos hjärtmuskelceller på konstgjord väg. För att lyckas har LiU-forskarna använt organisk elektronik baserad på ledande plaster. Fynden öppnar bland annat för nya typer av implantat.