Så kallad artificiell generell intelligens (AGI) har varit den heliga graalen inom AI-forskningen ända sedan 1950-talet. Än så länge har mänskligheten inte lyckats skapa en konstgjord intelligens som kan lösa intellektuella uppgifter på samma sätt som vi människor. Men vissa forskare tror att det kan ske så snart som inom fem år.
En av dem är Robert Johansson, som nyligen disputerade i datavetenskap vid Linköpings universitet. Men till skillnad från de dystra framtidsscenarios som oftast målas upp kring AGI i populärkulturen, tror han att den kan vara mänskligheten till gagn.
– Ja, det är jag säker på! Det förändrar allt vi gör och är inte bara en fortsättning på vanlig AI – det är något helt annorlunda. AGI tror jag får brett genomslag i samhället på ett helt annat sätt än dagens AI. Man kan skapa en ny typ av agent till exempel virtuella forskare eller psykologer – men också väldigt mycket annat, säger Robert Johansson.
Hjälp att bli kärleksfulla
Samtidigt ser han utmaningar med teknikutvecklingen i en orolig omvärld. AGI skulle kunna användas i olika syften för att till exempel skapa splittring.
– Det är ju en teknologi som vi måste verkligen hantera med varsamhet. Å andra sidan så tänker jag också att artificiell generell intelligens kan hjälpa till att vara en motkraft mot flera destruktiva utvecklingar i samhället. Det kanske kan hjälpa oss människor att kliva fram som mer kärleksfulla. Jag är öppen för att AGI kan hjälpa oss att utvecklas på det sättet också, säger Robert Johansson.
Datavetenskap och psykologi
Parallellt med sina doktorandstudier vid LiU jobbar han som lärare och forskare i klinisk psykologi vid Stockholms universitet där han också är docent. En bakgrund som han har nyttjat i sin avhandling Empirical Studies in Machine Psychology.
– Jag har använt principerna från modern inlärningspsykologi för att närma mig frågan om lärande, tänkande och intelligens. Sen har jag använt en specifik form av adaptiv artificiell intelligens som är ett logiksystem där jag försöker implementera inlärningspsykologin, säger Robert Johansson, som nu alltså tar sin andra doktorsexamen.
Logiksystemet kallas Non-Axiomatic Reasoning System, NARS, och är utformat för att fungera utan fullständiga data, med begränsad beräkningskraft och i realtid. Det ger en flexibilitet som är viktig för att hantera problem som kan uppstå i den verkliga världen.
Kombinationen mellan NARS och inlärningspsykologiska principer utgör en tvärvetenskaplig ansats som Robert Johansson kallar maskinpsykologi, ett begrepp han var först med att mynta men som nu fler aktörer börjat använda, bland annat Google Deepmind.
Lära under tiden
Tanken är att den artificiella intelligensen ska lära sig av olika erfarenheter under sin livstid för att sedan tillämpa det den lärt sig på många olika situationer, precis som vi människor börjar göra redan i ett och ett halvt års-åldern.
– Lyckas man implementera det i en dator, då har man verkligen knäckt gåtan kring artificiell intelligens på mänsklig nivå. Och jag tror att psykologin kommer att vara en potentiellt enorm avgörande vetenskap för AGI, säger Robert Johansson.
Huruvida mänskligheten lyckas skapa sin intellektuella jämlike inom fem år återstår att se. Men då finns det en mängd andra aspekter som man behöver ha med i beräkningen redan innan enligt Robert Johansson.
– Vi lever i ett samhälle med lagar och regler och moraliska premisser. Där måste man ta ställning till om hur man ser på sådana här agenters rättigheter och skyldigheter. Kanske kommer AGI bara vara ett program man kör i webbläsaren, men har den kanske ett medvetande är det ändå någon form av liv kan jag tycka.
Avhandlingen: , Robert Johansson (PhD dissertation, Linköping University Electronic Press 2024). DOI: 10.3384/9789179295066
