žŁÀûŒ§

22 augusti 2022

Med rådande klimathot, höga elpriser och gasbrist i Europa har alternativa lösningar för el och uppvärmning blivit högaktuellt. Att hushålla med el genom lokala energigemenskaper kan bli en viktig pusselbit för framtiden. Nu har forskare vid Linköpings universitet och Sveriges lantbruksuniversitet tagit fram en enkel och bred introduktion till konceptet i form av en broschyr.

Tecknade figurer illustrerar hur en lokal solelgemenskap kan se ut.

I projektet ”Lokala solelgemenskaper – en vĂ€g mot stĂ€rkt energidemokrati?” undersöker forskare vid Linköpings universitet (LiU) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) vilka drivkrafter som finns för lokala aktörer att starta och driva lokala sĂ„ kallade solelgemenskaper och vilka hinder som kan uppstĂ„. Projektet finansieras av Energimyndigheten.

Lokala energigemenskaper innebÀr att lokala aktörer tillsammans producerar, lagrar och delar förnyelsebar energi, exempelvis el frÄn solen. Aktörerna kan vara hushÄll, smÄ företag, föreningar eller kommuner i olika konstellationer. Energigemenskaper har potential att bidra till miljömÀssiga och sociala hÄllbarhetsmÄl, exempelvis genom att göra energisystemet mer demokratiskt, minska motstÄndet mot förnyelsebar energiproduktion och stÀrka den sociala sammanhÄllningen.

– Lokala energigemenskaper fĂ„r inte vara vinstdrivande utan syftar till att nĂ„ andra vĂ€rden Ă€n ekonomiska, sĂ„som att ge enskilda medborgare större inflytande i energisystemet och en större roll i energiomstĂ€llningen, sĂ€ger Fredrik Envall, postdoktor vid Tema MiljöförĂ€ndring.

Trots dessa fördelar finns det tydliga tecken pĂ„ att lokala energigemenskaper marginaliseras, nĂ„got som EU nu vill Ă€ndra pĂ„. I det sĂ„ kallade “Ren energipaketet”, som antogs av Europaparlamentet vĂ„ren 2019, Ă„lĂ€ggs medlemsstaterna att aktivt undanröja hinder för lokala energigemenskaper att framgĂ„ngsrikt producera, lagra och dela förnyelsebar energi.

I forskningsprojektet som ska pÄgÄ till 2023 sÄ Àr forskarna Àr sÀrskilt intresserade av att studera olika sÀtt att organisera lokala solelgemenskaper. För att den kunskap som produceras inom projektet ska bli anvÀndbar i praktiken görs mycket av forskningen i samverkan med lokala & regionala aktörer runtom i landet.

– Ur ett större perspektiv krĂ€ver den eskalerande klimatkrisen, stigande energipriser och beroende av fossil energi frĂ„n odemokratiska stater att energisystemet pĂ„ ett snabbt och genomgripande sĂ€tt stĂ€lls om. HĂ€r kan energigemenskaper bli ett viktigt verktyg för att sĂ€kerstĂ€lla att denna omstĂ€llning blir rĂ€ttvis och inkluderande.

Ni har nyligen satt samman en broschyr som förklarar konceptet. Varför gjorde ni det?

– I forskningsprojektet har vi arrangerat en serie workshops för att identifiera hinder för energigemenskaper samt hur dessa kan undanröjas eller navigeras. I det nĂ€tverket sĂ„g flera personer behov av en enkel text att anvĂ€nda under Almedalsveckan, i andra kontakter och aktiviteter. Vi sammanstĂ€llde insikterna frĂ„n workshopserien i broschyren, tillsammans med avsnitt som enkelt beskriver energigemenskaper sĂ„ att alla kan förstĂ„.

Ladda ner broschyren "Lokala energigemenskaper"

Kontakt

Om forskningsprojektet

Senaste nytt från LiU

En man med glasögon stÄr framför en röd vÀgg.

Med moralekonomiska glasögon genom historien

När en kris uppstår väcks ofta en humanitär vilja att hjälpa till. Men vad händer när känslor styr och kunskap saknas? Norbert Götz, professor i modern historia, har forskat om den humanitära hjälpens villkor.

En kvinna stÄr i ett laboratorium och bÀr en blÄ skjorta.

LiU-professor blir Vetenskapsrådets nya huvudsekreterare

Professor Ulrika Ådén har utsetts till Vetenskapsrådets nya huvudsekreterare för medicin och hälsa. I sin nya roll vill hon arbeta för internationell samverkan och ett starkare genomslag av forskning i samhället.

Drönare och pilot.

EU-miljoner till kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering

Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering vid Linköpings universitet har beviljats ytterligare 37 miljoner kronor i EU-stöd via Jordbruksverket. Det nya bidraget innebär att navet nu har säkrat totalt 70 miljoner kronor för perioden 2024–2028.