žŁÀûŒ§

12 oktober 2023

João Florêncio, Professor på Tema Genus, ska etablera ett forskningsområde vid Institutionen för Tema om sexmedia och sexkulturer. Hans arbete fokuserar på queerkulturer och syftar till att undersöka hur dessa formar etik, politik och samhället.

En person hÄller i en mobiltelefon med ljus skÀrm  i ett mörkt rum med rött ljus

JoĂŁo FlorĂȘncio, Professor pĂ„ Tema GenusJoão Florêncio, Professor på Tema Genus Kan du berätta lite om din bakgrund?
– Efter att ha avlagt doktorsexamen i visuell kultur vid Goldsmiths, University of London, arbetade jag vid Institutionen för språk, kultur och visuella studier vid University of Exeter i Storbritannien. Jag skulle placera mitt arbete i gränslandet mellan kulturstudier, visuell kultur, queerteori och vetenskaps- och teknikstudier.

– Mitt huvudsakliga intresse är att förstå hur sexmedier som pornografi, bioteknik och sexuella praktiker alla samverkar för att forma distinkta sexkulturer som spelar en avgörande roll i formandet av våra identiteter. Eftersom mitt arbete fokuserar på queerkulturer, försöker jag synliggöra hur queerkroppar, subjekt och livsvärldar tar form, hur de medieras, ifrågasätts och får betydelse etiskt, politisk och socialt.

Vad fick dig att söka till professuren vid Institutionen för Tema?
– Jag sökte tjänsten eftersom jag verkligen uppskattar miljöer som är medvetet tvärvetenskapliga. "Tvärvetenskap" är ett begrepp som har stor betydelse inom akademin idag, men det är sällan man hittar platser där tvärvetenskap har tänkts igenom strukturellt och utgjort grunden för en specifik forskningsmiljö.

Det är den känslan jag fick av Tema; nämligen att tvärvetenskapen inte är en eftertanke, utan en prioritet. Det är mycket tilltalande för mig som aldrig riktigt har känt mig hemma inom någon traditionell disciplinär miljö.

– Och sedan har Tema Genus även ett utmärkt internationellt rykte, och jag hoppas kunna bidra till att ytterligare öka avdelningens internationella relevans och inflytande.

Vad kommer du att arbeta med vid Linköpings universitet?
– Jag kommer att etablera ett nytt forskningsområde inom sexuella medier och sexkulturer vid Institutionen för Tema. Arbetet kommer att starta lite blygsamt med enbart mig själv och min nya doktorand, men planen är att säkra finansiering för att teamet ska kunna växa.

– Vad gäller min egen forskning kommer jag att påbörja ett nytt projekt som jag fick finansiering för från Arts and Humanities Research Council medan jag fortfarande arbetade i Storbritannien. Det är ett fyraårigt projekt med medforskare vid Birmingham City University och University of Exeter, och med projektledare vid Berlins Schwules Museum och Londons Bishopsgate Institute. Projektet heter "The Europe that Gay Porn Built, 1945–2000", och granskar kritiskt hur den ökande transnationella cirkulationen av gay-erotik och pornografi i tidskrifter bidrog till utvecklingen av en transnationell känsla av identitet och tillhörighet bland gaymän i Europa.

– Under tiden skriver jag också en experimentell självreflekterande bok om "queer cruising" som förhoppningsvis kommer ut nästa år. Och självklart kommer jag på min fritid att träna på min svenska, som för närvarande är obefintlig.

Möt João Florêncio

Senaste nytt från LiU

TvÄ kvinnor stÄr framför tvÄ datorskÀrmar.

Här formas framtidens säkerhetsexperter

Cybersäkerhetslabbet på Campus Valla är en specialdesignad miljö där studenter kan träna både etisk hackning och skydd mot angripare.

En man med skalligt huvud och svart skjorta.

Rymdpsykolog – då får inget skjutas upp

Han började läsa till civilingenjör men hoppade av. Istället blev det psykologprogrammet. Men något skavde fortfarande. Nu läser han till både psykolog och civilingenjör. Och en del av det är astronauten Marcus Wandts förtjänst.

En kvinna stÄr i snön framför ett batterilager.

Kampen om kraften – vem har rätt till vår el?

Vindkraftsparker reser sig som Eiffeltorn, serverhallar som slukar effekten i hela regioner och kommuner som känner sig som brickor i ett globalt spel. Tunga etableringar i Sverige skapar konflikter och frågan växer: vem har företräde till vår el?