žŁÀûŒ§

15 april 2026

En hållbar markanvändning är avgörande för både miljön och samhällsutvecklingen. Men vad styr egentligen kommunernas beslut om hur marken används? Prisad forskning visar vad som formar dagens alltmer intensiva markanvändning. Gruvnäring och vänsterstyren spelar en central roll, men även tidigare exploatering och grannkommuners vägval har betydelse.

En gruva med en stad i bakgrunden. Fotograf: Mikael Svensson
Den tidigare koppargruvan Falu gruva. 

FrÄn livsmedelsproduktion, bioenergi och möjligheter att bygga ut vÄra stÀder till rekreationsmiljöer, kultur och biologisk mÄngfald. SamhÀllets krav och förvÀntningar pÄ vad marken ska ge oss Àr mÄnga och ofta i konflikt med varandra.

Det Ă€r ett komplext uppdrag kommunerna har nĂ€r de – genom planmonopolet – planerar och beslutar om hur, och till vad, marken ska anvĂ€ndas.

Med hjÀlp av satellitdata har forskarna studerat hur markanvÀndningen i Sverige hÀnger samman med olika lokala förhÄllanden och aktörer. Det Àr ett samspel av flera politiska och ekonomiska faktorer som pÄverkar hur marken anvÀnds.

– GruvnĂ€ringen Ă€r den enskilt viktigaste drivkraften i Sverige. PartifĂ€rg och valkonkurrens spelar ocksĂ„ roll, sĂ€ger Emanuel Wittberg, postdoktor vid Institutet för analytisk sociologi vid Linköpings universitet och huvudförfattare till studien som nyligen fick ta emot University of Minhos hĂ„llbarhetspris.

Politikens pÄverkan

NÀr en kommun har en tydlig politisk majoritet Àr markomvandlingen lÀgre, visar studien. Under vÀnsterstyren, dÀremot, Àr exploateringen mer omfattande Àn under högerstyren.

En man med lila skjorta och mustasch.
Emanuel Wittberg.

– Det Ă€r sannolikt kopplat till Socialdemokraternas historiskt pro-industriella tradition pĂ„ lokal nivĂ„, inte minst i gruvkommuner, sĂ€ger Emanuel Wittberg.

Men med Miljöpartiets inflytande blir markpÄverkan mindre omfattande.

– Studien visar att formell politisk representation av miljöintressen faktiskt gör skillnad i praktiken: ett starkare stöd för Miljöpartiet hĂ€nger samman med lĂ€gre exploatering, sĂ€rskilt i gruvkommuner. En möjlig slutsats Ă€r att miljöperspektivet behöver vara institutionellt representerat för att vĂ€ga tungt i besluten.

Tidigare markanvÀndning och grannar spelar in

Även andra aspekter bortom de politiska har betydelse. Omfattande markanvĂ€ndning Ă€r vanligare i kommuner med tidigare erfarenhet av exploatering. Hur en kommun vĂ€ljer att anvĂ€nda marken kan ocksĂ„ spilla över pĂ„ regionen i stort.

– Studien visar pĂ„ ett tydligt stigberoende: kommuner som exploaterat mycket mark tidigare tenderar att fortsĂ€tta göra det. DĂ€rtill finns grannskapseffekter som gör att exploateringstrycket sprider sig regionalt, sĂ€ger Emanuel Wittberg.

Behov av uppföljning och samordning

Det finns behov av att följa upp de politiska besluten och pÄ sÄ sÀtt stÀrka möjligheterna till ansvarsutkrÀvande. Studien visar hur satellitdata kan vara ett verktyg för att göra just det.

– Satellitdata gör det möjligt att löpande följa faktiska förĂ€ndringar i landskapet och koppla dem till beslut i nĂ€mnder och bolag. Det skapar förutsĂ€ttningar för att bedöma om beslutade riktningar faktiskt omsĂ€tts i praktiken.

Samtidigt behöver markanvÀndningen ocksÄ i högre grad ses som en gemensam angelÀgenhet, menar Emanuel Wittberg.

– Den kan inte hanteras som en renodlat kommunal frĂ„ga. Beslut i en kommun pĂ„verkar grannkommunerna, och tidigare beslut skapar ett momentum som Ă€r svĂ„rt att bryta. Det talar för regionalt samordnade perspektiv snarare Ă€n isolerade kommunala avvĂ€gningar.

Publikationen

Lokal politik och markomvandling

Studien, med titeln "Local politics and land take: Using remote sensing data to analyse land-use changes in Sweden", Àr publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Environmental Management. Författare Àr Emanuel Wittberg, Antonio Fernando Tavares och Katarzyna Szmigiel-Rawska.
Emanuel Wittberg, Antonio Fernando Tavares, Katarzyna Szmigiel-Rawska (2025)

Journal of Environmental Management , Vol.384

Kontakt

Nyheter om kommunstrategisk forskning och samverkan

En flygbild av en vÀg omgiven av trÀd.

Hur kan vi minska den regionala ojämlikheten? Ledande forskare möttes för diskussion

I många länder växer de regionala klyftorna, och geografiska skillnader i ekonomi och välfärd blir tydligare. Vilka politiska åtgärder kan vända utvecklingen? Ledande forskare möttes för att hitta vägar mot minskade spänningar mellan stad och land.

En vattenpöl pÄ en gata.

Allt för kortsiktigt underhåll av vägar och VA

Bristfälliga vägar och eftersatta vatten- och avloppssystem är vardag i många kommuner. Trots att infrastrukturen är grundläggande hanteras den sällan som en strategisk politisk fråga, och långsiktiga underhållsplaner saknas ofta.

En klase smÄ blÄ blommor pÄ ett fÀlt.

Har kommunerna kapacitet att ställa om när demografin förändras?

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar. Regeringskansliet har därför gett flera kommunsamarbeten i uppdrag att analysera sin långsiktiga förmåga att leverera välfärd och service, så kallade kapacitetsanalyser.

Nyheter från Institutet för analytisk sociologi

En man som hÄller en presentation för en grupp mÀnniskor.

LiU satsar på nytt excellenscenter inom analytisk sociologi

Linköpings universitet har startat ett nytt excellenscenter inom analytisk sociologi. Satsningen ska stärka teoridriven forskning, internationella samarbeten och långsiktig utveckling inom ett av LiU:s internationellt ledande forskningsområden.

En man sitter pÄ en bÀnk och hÄller i tvÄ plaketter.

Han vann pris för bästa avhandling

Vid Sociologidagarna i Växjö 2026 tilldelades Josef Ginnerskov, postdoktor vid Institutet för analytisk sociologi, Svenska Sociologförbundets pris för bästa avhandling i sociologi 2024–2025.

Manlig forskare.

Föräldrarnas bostadsval kan upprätthålla segregation

Ny LiU-forskning visar att föräldrars bostadsadresser påverkar var deras vuxna barn väljer att bo och graden av segregation. Tidiga politiska beslut om bostäder och kommunal service kan få konsekvenser för hur segregation utvecklas.

Mer forskning

Senaste nytt från LiU

En kvinna stÄr i ett laboratorium och bÀr en blÄ skjorta.

LiU-professor blir Vetenskapsrådets nya huvudsekreterare

Professor Ulrika Ådén har utsetts till Vetenskapsrådets nya huvudsekreterare för medicin och hälsa. I sin nya roll vill hon arbeta för internationell samverkan och ett starkare genomslag av forskning i samhället.

Drönare och pilot.

EU-miljoner till kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering

Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering vid Linköpings universitet har beviljats ytterligare 37 miljoner kronor i EU-stöd via Jordbruksverket. Det nya bidraget innebär att navet nu har säkrat totalt 70 miljoner kronor för perioden 2024–2028.

NÄgra mÀn stÄr bredvid varandra framför en svart tavla.

Forskare efterliknar hjärtmuskelceller med ledande plast

För första gången har forskare lyckats efterlikna jonsignaleringen hos hjärtmuskelceller på konstgjord väg. För att lyckas har LiU-forskarna använt organisk elektronik baserad på ledande plaster. Fynden öppnar bland annat för nya typer av implantat.