žŁÀûŒ§

25 mars 2024

Vi tjänar på att tänka efter innan ny teknik installeras i våra bostäder. Det noterar LiU-forskarna efter att ha studerat de smarta hem som visades under den stora bostadsmässan i Vallastaden 2017.

Kvinnlig och manlig forskare.
Karin Axelsson och Ulf Melin. Fotograf: Ulrik Svedin
− Vi har studerat olika spĂ€nningar som kan uppstĂ„ nĂ€r tekniken introduceras för anvĂ€ndarna, alltsĂ„ de boende. Har man som beslutsfattare eller teknikutvecklare kĂ€nnedom om detta sĂ„ kan man göra medvetna val och kanske undvika oönskade bieffekter. Man kan vara uppmĂ€rksam pĂ„ teknikens baksidor utan att vara emot ny teknik, sĂ€ger Karin Axelsson, professor i informatik.

Personer sÀtter upp saker pÄ en vÀgg.
MÄnga faktorer bidrar till trivsel i ett bostadsomrÄde. Bild pÄ besökare under utstÀllningen 2017. Fotograf: Thor Balkhed

Byggherrar, arkitekter och inredare spÀnde bÄgarna till sitt yttersta inför den stora bostadsutstÀllningen i Vallastaden i Linköping, 2017. Tekniklösningarna lÄg i framkant nÀr utstÀllningen slog upp dörrarna till lÀgenheter och villor i omrÄdet. Forskarna kunde dÄ dokumentera digitala lösningar som var installerade i 53 olika bostÀder.

− Det var alltsĂ„ lösningar baserade pĂ„ tĂ€nkta behov relaterade till miljö- och klimatfrĂ„gor, energieffektivisering, Ă„tervinning, sophantering och sĂ„ vidare, sĂ€ger Ulf Melin, professor i informatik.

FörstÄ helheten

foto av kvinna med stadsutsikt bakom sig.
Malin Granath.
Tillsammans med universitetslektor Malin Granath har de studerat den smarta stadens utveckling. Forskningsprojektet lÄg till grund för Malin Granaths doktorsavhandling och flera andra publikationer. De avrundar nu projektet, med en studie av de idéer och framtidstankar för hemmen som presenterades pÄ bostadsmÀssan.
− VĂ„rt fokus har tidigare legat pĂ„ stadsnivĂ„. Men för att förstĂ„ den smarta staden behöver vi Ă€ven studera smarta hem. Vallastaden gav oss ett bra tillfĂ€lle, sĂ€ger Ulf Melin.

Studien som Àr publicerad i den vÀlrenommerade vetenskapliga tidskriften Government Information Quarterly utgÄr frÄn ett antal socio-tekniska designprinciper frÄn tidigare forskning. Designprinciperna har hjÀlpt forskarna att se spÀnningarna som kan uppstÄ nÀr ny teknik möter mÀnniskorna i praktiken. Till exempel spÀnningen mellan att ha kontroll och att vara kontrollerad samt mellan avsedd och oönskad hantering av personuppgifter.

Stadsdel med varierad bebyggelse
Ofta handlar digital smarthet i hemmet om att kunna följa eller kontrollera till exempel energiförbrukning eller att pÄ distans styra till exempel vÀrme, hushÄllsmaskiner och lampor. Och pÄ sÄ vis kanske ocksÄ effektivisera förbrukningen.

Kontrollera eller kontrolleras?

Bland de smarta IT-lösningar som presenterades pÄ bostadsmÀssan sÄ handlade en stor del om att boende sjÀlva kan kontrollera olika hemfunktioner via sina mobiltelefoner.

− Det gör att boende kan designa sina personliga lösningar genom att till exempel bestĂ€mma nĂ€r och var belysningen i hemmet ska tĂ€ndas eller slĂ€ckas. Eller att man kan kontrollera vĂ€rmen pĂ„ distans via applikationer.

Det kommer med ett pris,
att nÄgon annan vet vad du gör

Men lösningarna kan ocksÄ leda till att andra fÄr mycket information om de boendes levnadsmönster. Det kan till exempel handla om olika bokningssystem, för tvÀttstugor och olika utrymmen i fastigheten.

Digitalt och analogt

− Det kommer med ett pris, att nĂ„gon annan vet vad du gör och kanske till och med exakt var du befinner dig rent fysiskt. DĂ„ ökar risken för att vi ocksĂ„ blir kontrollerade. Vi Ă€r ju vĂ€ldigt vana vid att Facebook och Google samlar information om oss. Men vi kanske inte Ă€r lika medvetna om att till exempel kylskĂ„pet och ugnen i köket ocksĂ„ skulle kunna göra det, sĂ€ger Karin Axelsson.
SpÀnningen mellan digital och analog smarthet handlar om hur den boende tolkar in smarthet i annat Àn just digitala lösningar.
− En del tar till sig tekniken direkt och vill kontrollera den. Andra vill bara att den funkar. Den boende kan ocksĂ„ se ”smarthet” i lösningar som Ă€r helt analoga, till exempel en smart planlösning eller liknande, sĂ€ger Karin Axelsson.

Andra krav

Men teknik och hÄllbarhet Àr inte allt. Forskarna ser att smarta hem samtidigt mÄste upplevas som bekvÀma att bo i.

− Detta Ă€r ett exempel pĂ„ motstridiga designprinciper och behovet av en design som fungerar över dessa grĂ€nser. MĂ„len för miljömĂ€ssig och social hĂ„llbarhet behöver balanseras, sĂ€ger Karin Axelsson.

Framtiden

Smarta stÀder har mÄnga olika intressenter. Men det smarta hemmet har en huvudsaklig, nÀmligen den boende. Som i sin tur har en unik uppsÀttning av behov, vÀrderingar, val och förutsÀttningar. Forskarnas slutsats Àr att det finns spÀnningar mellan teknisk design i hemmet och den boende. DÀrför Àr det socio-tekniska perspektivet anvÀndbart ocksÄ i detta sammanhang.

− Det behövs mer forskning hĂ€r. Alla som Ă€r inblandade nĂ€r nya hem utformas behöver kunskap om de hĂ€r spĂ€nningarna mellan mĂ€nniskor och teknik i vĂ„ra bostĂ€der, sĂ€ger Karin Axelsson och Ulf Melin.

Läs hela studien:

Axelsson K. Melin U. Granath M (2024) Exploring services in a smart city through socio-technical design principles: Revealing five tensions in a smart living context
(Government Information Quarterly, vol 41, 2024)
DOI:

Kontakt

Mer om Vallastaden

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett trÀd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Forskare i labb.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.