žŁÀûŒ§

23 november 2020

Kunskapen om genetik och mutationer ökar ständigt. Samtidigt söker allt fler individer svar på svåra frågor kring ärftliga sjukdomar. Därför startar Linköpings universitet Sveriges första masterutbildning i genetisk vägledning hösten 2021.

Bild pÄ flicka och dna-spiral
Fotograf: johner.se/Caiaimage

Klinisk genetik Àr ett omrÄde som vÀxer snabbt och med det förvÀntningar pÄ att kunskap om genetik och mutationer ska möjliggöra god hÀlsa för fler. Trots detta Àr den nya kunskapen ofta svÄr att tolka och hantera för individer och familjer med, eller med risk för, Àrftliga sjukdomar. EfterfrÄgan pÄ genetiska vÀgledare som kan informera och ge stöd Ät patienter att fatta svÄra beslut kring Àrftliga sjukdomar Àr dÀrför stor, men idag finns ingen sammanhÄllen utbildning inom omrÄdet. Det kommer det nya masterprogrammet i genetisk vÀgledning att rÄda bot pÄ.

Masterutbildningen blandar i sann tvĂ€rvetenskaplig anda bĂ„de genetik, psykologi, samtalsmetodik och pedagogik. Den blir den första i sitt slag i Sverige. MĂ„lsĂ€ttningen Ă€r att utbildningen, tillsammans med tvĂ„ Ă„rs yrkeserfarenhet, ska ge möjlighet till europeisk certifiering som genetisk vĂ€gledare enligt riktlinjer frĂ„n European Board of Medical Genetics (EBMG) – en kvalitetsstĂ€mpling som öppnar upp Ă€ven för arbete utomlands. Hittills finns endast sex liknande utbildningar i Europa. Bild pĂ„ programansvarig för masterprogrammet i genetisk vĂ€gledning.Rebecka Pestoff. Foto Anna Nilsen

– Det hĂ€r Ă€r en utbildning som ligger i framkant och att fĂ„ vara med och starta den Ă€r otroligt roligt, sĂ€ger Rebecka Pestoff som Ă€r ansvarig för programmet, molekylĂ€rbiolog i grunden och Ă€ven utbildad genetisk vĂ€gledare vid universitetet i Manchester.

PatientnÀra omrÄde

Efter utbildningen kan studenterna arbeta som genetiska vÀgledare pÄ exempelvis specialistkliniker med att i team planera och genomföra genetiska utredningar. Det kan innebÀra att samla in information, göra slÀkttrÀd och samarbeta med andra enheter och laboratorier bÄde i Sverige och utomlands. En annan viktig del av arbetet Àr att förklara konsekvenserna av genetisk testning för patient, anhöriga och andra vÄrdgivare. Arbetet handlar ocksÄ om att hjÀlpa individer att fatta vÀlinformerade beslut kring sin hÀlsa och sjukdom, och mycket annat.

– Det kan röra sig om att identifiera riskerna för en individ att drabbas av Ă€rftlig cancer och att informera om hur riskerna kan minimeras genom till exempel förebyggande operationer och kontroller. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt Ă€r arbetet ocksĂ„ mycket preventivt, sĂ€ger Rebecka Pestoff. Bild pĂ„ generiskt slĂ€kttrĂ€dExempel pĂ„ slĂ€kttrĂ€d som anvĂ€nds vid genetisk utredning

Masterprogrammet i genetisk vÀgledning startar hösten 2021. Ansökan till utbildningen kommer att kunna göras under vÄren 2021. Utbildningen ges i Linköping under tvÄ Är med stora möjligheter till distansstudier. En av de sista terminerna genomförs som praktik pÄ en klinisk genetisk avdelning. Undervisande lÀrare Àr sÄvÀl framstÄende forskare som kliniska experter.

Utbildningen vÀnder sig till personer som sedan tidigare har en kandidatexamen i relevant omrÄde inom biologi (till exempel genetik och biomedicin) eller omvÄrdnad (till exempel psykologi, sjuksköterska, arbetsterapeut och socionom) och som vill specialisera sig inom ett nytt, viktigt och patientnÀra omrÄde.

Senaste nytt från LiU

Murat Mirata, universitetslektor, och Marianna Lena Kambanou, bitrÀdande universitetslektor, utanför A-huset.

LiU-forskare: Stora möjligheter till ökad resurseffektivitet

Behovet av att få mer kunskap och erfarenhet av implementering av industriell symbios i Europa ledde till EU-projektet Coralis – nu är det avslutat. Forskare från LiU har ansvarat för två av dess huvudområden: utbildning och forskning inom ledning.

en man och en kvinna med frack och festklÀnning

Paret som var med från början förklarar LiU:s framgång

LiU gav dem först möjligheten att leva tillsammans. Sen fick de möjligheten att utvecklas och göra sina karriärer. Karin Fälth Magnusson och Karl-Eric Magnusson har sett LiU växa och lyckas.

Per Frankelius och Karolina Muhrman stÄr framför en skÀrm och förelÀser.

I Smaklabbet möts idéer om framtidens mat

Smarta traktorer som harvar och drönare som hittar ogräs. I takt med klimatförändringarna utmanas matproduktionen. Hur kan tekniken hjälpa oss, och hur kommer maten att smaka? I Smaklabbet utforskas framtidens livsmedel.