žŁÀûŒ§

04 september 2025

Så mycket återvinningsbart material som möjligt ska bli nya produkter, i stället för att brännas till energi. Det är grejen med cirkulär ekonomi. LiU-forskaren Joakim Johansson inleder nu forskning i samverkan med två stora aktörer inom avfall och återvinning.

En man och tvÄ kvinnor utanför en byggnad.
Linnea Granström, Svensk plaståtervinning, Joakim Johansson, Linköpings universitet, Charlotte Billgren, Tekniska verken. Fotograf: Foto: Ulrik Svedin
Projektet handlar bland annat om att fÄ uttjÀnta material att flöda till rÀtt anlÀggningar, sÄ att de kan nyttiggöras pÄ ett bÀttre sÀtt. Vilket Àr lÀttare sagt Àn gjort.

portrÀttbild, manlig forskare.
Joakim Johansson, forskare vid LiU.Fotograf: Ulrik Svedin

− Vi tror ofta att vi har kommit lĂ€ngre med den cirkulĂ€ra ekonomin Ă€n vad vi har. AvfallsmĂ€ngderna ökar och vĂ„ra Ă„tervinningssystem har stora volym- och kvalitetsförluster.
Mycket brÀnns pÄ avfallsanlÀggningarna, sÀger Joakim Johansson, bitrÀdande professor inom industriell miljöteknik vid LiU.


čóö°ùČčČÔ°ì°ùŸ±ČÔČ”

Det kan man ocksĂ„ se som ett avstamp i det treĂ„riga forskningsprojekt som har fĂ„tt fyra miljoner kronor frĂ„n Familjen Kamprads stiftelse. Tillsammans med kommunĂ€gda Tekniska verken och privatĂ€gda Svensk plastĂ„tervinning − som bĂ„da driver toppmoderna anlĂ€ggningar i Östergötland − ska forskarna nu utvĂ€rdera helhetslösningar för hur dessa aktörer kan bidra mer till omstĂ€llningen.

Sopbil tömmer avfall för sortering.
Sopbil tömmer avfall för sortering.Fotograf: Crelle
− I dag finns redan framtagna visioner och fĂ€rdplaner för klimatneutralitet och cirkulĂ€r ekonomi, men för att vara verkningsfulla behöver de förankras i praktiken och anpassas till specifika sammanhang.

Varför fokuserar ni pÄ avfalls- och Ätervinningssektorn?

− Det handlar om att tillsammans med dessa aktörer och deras kunder studera för- och nackdelarna med att anvĂ€nda olika tekniker. Att utveckla nya samarbeten och lösningar för att föra deras praktik in i en cirkulĂ€r ekonomi, sĂ€ger Joakim Johansson och tillĂ€gger:

− I slutĂ€ndan Ă€r det den hĂ€r sektorn som sĂ€kerstĂ€ller att resursvĂ€rdet bevaras i de material som cirkuleras. Men de ska ocksĂ„ sĂ€kerstĂ€lla att icke-Ă„tervinningsbart och farligt avfall hanteras miljösĂ€kert, resurseffektivt och klimatsmart.

Det handlar om förÀndringar i
produktdesign och tillverkning

Det finns stora utmaningar med att utveckla en bÀttre Ätervinning. Inte minst eftersom det bygger pÄ politiska beslut och pÄ att andra delar av samhÀllet Àven gör sitt för att underlÀtta cirkulation.

− Det handlar om förĂ€ndringar i produktdesign och tillverkning, bĂ€ttre sortering och större efterfrĂ„gan pĂ„ Ă„tervunna resurser.

Inom avfalls- och Ätervinningssektorn finns en viss tröghet till förÀndring pÄ grund av tidigare teknikval och investeringar.

− Det finns ocksĂ„ ett behov av att uppfylla viktiga samhĂ€llsfunktioner inom avfallshantering. Större förĂ€ndringar behöver dĂ€rför ofta ske stegvis.

Hela vÀrdekedjan

Det Àr i detta stÀndigt pÄgÄende flöde av uttjÀnta material som forskarna nu i samverkan med Tekniska verken och Svensk plastÄtervinning vill utveckla konkreta förÀndringsstrategier.

PortrÀtt, kvinna, utomhus.
Charlotte Billgren, Tekniska verken.Fotograf: Ulrik Svedin

− Vi har fina anlĂ€ggningar i dag och bygger dessutom en helt ny sorteringsanlĂ€ggning, men det finns fortfarande mycket att lĂ€ra sig och inte minst kommunicera till andra aktörer i hela vĂ€rdekedjan, sĂ€ger Charlotte Billgren, hĂ„llbarhetschef pĂ„ Tekniska verken.

− Vi behöver gemensamt utveckla metoderna, tillĂ€gger hon.

"±·Ă¶»ć±čĂ€ČÔ»ćŸ±Č”łÙ"

Linnea Granström, klimat- och miljöstrateg pÄ Svensk plastÄtervinning hÄller med:

PortrÀttbild, kvinna.
Linnea Granström, Svensk plastÄtervinning.Fotograf: Ulrik Svedin
− För att fĂ„ till cirkulĂ€ra materialflöden behövs insatser bĂ„de före och efter avfallsbehandlingen. Det Ă€r nödvĂ€ndigt att ha bra dialoger med aktörer i hela vĂ€rdekedjan, men det Ă€r ocksĂ„ viktigt att förstĂ„ vĂ„r egen roll i flödet. DĂ€rför Ă€r det vĂ€lkommet att forskningen fokuserar pĂ„ de hĂ€r frĂ„gorna, sĂ€ger Linnea Granström

Projektet strÀcker sig över tre Är med start i september 2025.

Cirkulär ekonomi i korthet

Den cirkulÀra ekonomin Àr ett hÄllbart alternativ till ett linjÀrt "anvÀnd-slÀng"-system.

I en cirkulÀr ekonomi anvÀnds produkter och material sÄ lÀnge som möjligt.

Att förlÀnga produkters livscykler och Äterföra material pÄ ett smart sÀtt leder till minskad utvinning av nya naturresurser och minskat vÀxthusgasutslÀpp.

Samtidigt skapar det nya affÀrsmöjligheter.

Kortfattat kan cirkulĂ€r ekonomi se ut sĂ„ hĂ€r: 

  • LĂ€ngre livslĂ€ngd: Produkter designas för att vara hĂ„llbara och lĂ€tta att reparera, vilket förlĂ€nger deras anvĂ€ndning.
  • ÅteranvĂ€ndning och delning: I stĂ€llet för att Ă€ga allt kan man dela, hyra eller lĂ„na produkter, vilket minskar behovet av produktion.
  • Reparation: NĂ€r nĂ„got gĂ„r sönder lagas det för att kunna anvĂ€ndas igen.
  • Återbruk och Ă„tervinning: Materialen i produkter Ă„terförs i nya kretslopp, först utan nĂ„gon pĂ„verkan, sedan reparerade/förfinade, sedan modifierade till nya produkter. Och sist till Ă„tervinning som rĂ„material.
  • Minimalt avfall: MĂ„let Ă€r att allting som produceras anvĂ€nds eller Ă„terförs till naturen, sĂ„ att i princip inget blir avfall.
  • Nya affĂ€rsmodeller: Fokus kan flyttas frĂ„n att sĂ€lja en produkt till att sĂ€lja en tjĂ€nst eller en delad produkt, det finns ocksĂ„ nya affĂ€rer att göra inom reparation och Ă„tervinning.

Kontakt

Familjen Kamprads stiftelse 2025

Forskning och organisation

Senaste nytt från LiU

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett trÀd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Forskare i labb.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.