12 maj 2025

Saman Faramarzi har levt hela sitt liv i ”orten”. Nu blir hans erfarenheter, perspektiv och kunskap en del av forskningen och undervisningen vid Linköpings universitet, via kunskapscirkulationsprojektet hos REMESO, finansierat av Vetenskapsrådet.

– Hela min bakgrund och uppväxt har en stor inverkan i mitt arbete. Jag är djupt rotad i den kontext jag verkar i, säger Saman Faramarzi, poet och grundare av Förenade Förorter.

I sin vardag upplever han på riktigt hur samhället snabbt har förändrats, det blir allt råare och råare både i retoriken och i utanförskapet. Han är uppväxt i ett sådant område som idag kallas för ”orten”.

En inblick i orten ger nya perspektiv till forskningen

Under vårterminen 2025 ska Saman Faramarzi arbeta vid Linköping universitet och dela med sig av sina erfarenheter, sitt perspektiv och sin kunskap till akademin genom Kunskapscirkuleringsprojektet på REMESO.

Saman Faramarzi.
Fotograf: Karin Midner
– För mig är skjutningar, hot och andra hemska händelser inte bara en nyhet på radion. Samhället har förändrats enormt på olika sätt, klasskillnaderna ökar och våldet blir hårdare.

När jag växte upp fanns det inga skjutningar här. Nu sprids kriminalitet snabbt via sociala media, där gängledare i andra länder sitter och styr barn och ungdomar i orten som om de vore drönare.

Hans föräldrar flydde till Sverige från Iran på 80-talet. Han är född i Sverige och känner sig svensk, men ändå inte. Han beskriver det som en dubbelhet; om han skulle besöka Iran så skulle han anses vara svensk, samtidigt som han klassas som utlänning hemma i Sverige.

– Man är rotlös. Trots att jag är född i Sverige och pratar svenska, är det ändå vissa som aldrig skulle se på mig som en svensk.

Han har gjort ett aktivt val att stanna i orten, det är hans hemvist. Men nu när hans son, som är 1,5 år, växer och upptäcker världen har han ändå börjat tveka.

– Alla som bor i orten har inte samma möjlighet som jag, att aktivt välja att stanna eller flytta härifrån. Jag vill stanna och fortsätta mitt arbete med att göra det här till en bättre plats. Men nu när jag är förälder står jag i ett vägskäl eftersom jag vet att min son skulle få bättre förutsättningar i en annan typ av samhälle.

Nu vara verksam vid LiU i en period, hur känner och tänker du inför det?

– Annorlunda och nästan lite konstigt… Jag har ingen akademisk examen och blev förvånad när Linköpings universitet hörde av sig. Men när Anders Neergaard förklarat syftet med projektet, förstod jag att mina erfarenheter och min kunskap är viktig för akademin. Jag har en ”tyst kunskap”, en inblick som inte går att få via studier, den ska jag dela med mig av, samtidigt som jag får jag perspektiv och nya erfarenheter genom att delta i REMESO:s seminarieverksamhet.

Fakta

Om Saman Faramarzi

Poet och pedagog (skrivlärare, workshopledare) i över 15 år och har en bakgrund i Poetry Slam-rörelsen.

Producent och arrangör vid poesiscenen, hiphopscenen samt frilansande kulturprojektledare.

Lång erfarenhet av ungdomsarbete, bland annat som:

  • Chef för kommunal ungdomsverksamhet
  • Föreståndare på fritidsgård
  • Fritidsledare och coach
  • Projektledare i kulturprojekt för unga

Har en bakgrund i arbetarrörelsen och i svenskt föreningsliv, där han har fått sin skolning och bildning.


Vill du veta mer om REMESO?

Senaste nytt från LiU

En person som går på en trottoar i regnet.

Förföljda forskare får fristad på LiU

Det pågår en jakt på forskare i många länder. De forskar inom “fel” områden vilket kan innebära att anslagen stryps och villkoren försämras. Genom organisationen Scholars at Risk (SAR) skyddar Linköpings universitet några av dessa forskare.

En man i labbrock häller vätska i ett rör.

Elektroder som skapas med ljus

Synligt ljus kan användas för att skapa elektroder av ledande plaster helt utan farliga kemikalier. Det har forskare vid LiU visat. Elektroderna kan skapas på olika typer av underlag vilket öppnar för en ny typ av elektronik.

En grupp människor med blommor och diplom.

Barnmedicinsk forskning får miljonstöd

Flera forskare vid Linköpings universitet får bidrag från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning. Pengarna går till forskning om bland annat diabetes, hjärntumörer, psykisk hälsa och digitala interventioner.